Åtgärdsplan för att nå nya etappmål för trafiksäkerheten 2020 Lars Darin Johan Lindberg Ylva Berg Ssbtrp

Presentationens innehåll Uppdraget Struktur för fördjupad konsekvensbeskrivning Preliminära förslag och slutsatser

Uppdrag om utvecklad konsekvensbeskrivning Komplettering av rapport Konsekvensbeskrivning av de åtgärder som krävs för att nå etappmålen Uppskattning av ekonomiska konsekvenser Planerade och finansierade åtgärder eller krävs ytterligare medel Redovisas till den 20 september Trafikverket ska vara avsändare av analysen denna gång, dvs. krävs beslut av GD

Utveckling mot etappmålet 2020

Indikator Utgångs­- läge år 2007 Nytt mål år 2020 Ambition för räddade liv utöver prognos Andel i % Viktiga aktörer Nyckel­åtgärder 1. Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät 43 % 80 % 22 32 Trafikverket Polisen 90 till 80 km/h ATK Övervakning Påverkan 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 52 % 5 7 Kommunerna Regionala planupprättare 50 till 40 km/h Ombyggnad 3. Nykter trafik 99,71 % 99,9 % 9 11 Transportstyrelsen Industri SMADIT Alkolås 4. Bältesanvändning 96 % 99 % 4 6 5. Hjälmanvändning Cykel 27 % 65 % 3 Branschen 5. Hjälmanvändning Moped 1 1( trimning) 6. Säkra personbilar i trafik 20 % 6 (utskrotning) Statsmakten Statliga ekonomiska incitament 7. Säkra motorcyklar i trafik (ABS) 9 % 70 % 8. Säkra statliga vägar 50 % 100 % 2 Ombyggnad på sträcka Ombyggnad eller ITS-lösning i korsning 9. Säkra GCM-passager i tätort Ca 25 % Saknas 3 (påkörda vid backning & svängning) 10. Drift och underhåll av GCM-vägar Okänt Fastighetsäg. Effektiv vinter-väghållning Effektivt barmarks-underhåll Övriga ambitioner enligt analysen 2 trötthet 3 distraktion 5 olovlig körning Fordons­system Körkortslås för MC Påföljd grova brott Totalt 69 100

Konsekvensbeskrivning Problem som ska åtgärdas och förväntade effekter av föreslagna insatser Problembeskrivning Effekter Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Vilka som berörs av föreslagna insatser Kostnader och andra konsekvenser av föreslagna insatser Statens budgetkostnader (bl.a. kopplat till NPT och LTP) Kostnader för andra aktörer Samhällsekonomiska effekter Synergieffekter och målkonflikter Acceptans hos beslutsfattare Acceptans hos trafikanter Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Insatserna i relation till Sveriges skyldigheter inom EU Önskvärd tidsplan för införandet av föreslagna insatser

Struktur för fördjupad konsekvensbeskrivning Säkrare vägar och hastighet Säker cykling Bevaka och stimulera säkerhetsutveckling i motorfordon Rattonykterhet och extrembeteende

Indikator Ambition för räddade liv utöver prognos Andel i % Del-summa Åtgärdsplan 1. Säkrare vägar och hastighet 1. Hastighets-efterlevnad, statligt vägnät 22 32 48 % Scenarier tas fram som visar på hur 27 liv kan räddas på ett kostnadseffektivt och politiskt möjligt sätt inom detta område. Ev. beredskap att kunna rädda ytterligare liv inom detta område. Liggande planer bör vara starpunkten och utifrån dessa se vad som är rimligt att bygga om, förändra hastighet etc. Bidrag från främst ATK men även ISA behöver analyseras. Viktiga aktörer: Trafikverket, Transportstyrelsen, kommuner, polisen, regionala planupprättare 8. Säkra statliga vägar 2 3 (distraktion) 7 2. Hastighets-efterlevnad, kommunalt vägnät 5 2. Säker cykling 5. Hjälmanvändning Cykel 3 4 12 % + potential skadade Då skadade inte riktigt vara med i vårt säkerhetsstyrningsarbete har heller inte cykel varit det. För att göra cykel till en naturlig del behövs en kraftsamling i förslagsvis genom en OLA. Här behövs en fördjupad analys, framtagande av orsakssamband samt åtgärdsplan. 9. Säkra GCM-passager i tätort 3 (påkörda vid backning & svängning) 10. Drift och underhåll av GCM-vägar 1 3. Bevaka och stimulera säkerhetsutveckling i fordon 6. Säkra personbilar i trafik 6 (utskrotning) 9 10 % Åtgärder inom detta område syftar till att bevaka och stötta prognosen. Genom att bevaka och stötta bra kan vi få ut lite mer effekt. En plan behöver tas fram för att säkra detta. Viktiga aktörer: Transportstyrelsen, Trafikverket, statsmakten, branschen 7. Säkra motorcyklar i trafik (ABS) 4. Nykterhet och extrembeteende 3. Nykter trafik 11 25 % En fjärdedel av betinget eller 20 liv är svåra att identifiera åtgärder för. En närmare analys behöver göras av dessa olyckor. Extremt beteende antas vara en viktig del i detta kluster. Viktiga aktörer: Polisen, Transportstyrelsen, Trafikverket, statsmakten, industrin, branschen 4. Bältesanvändning 6 Övriga ambitioner enligt analysen 5 olovlig körning 2 trötthet 8 Övrigt som förhoppningsvis omhändertas i pågående processer 5. Hjälmanvändning Moped 1(trimning) 3 % MC- och moped OLA bör kunna åstadkomma detta. Totalt 69 100

1. Säkrare vägar och hastighet Antaganden Översyn av etappmål och indikatorer Alla 90-vägar med mer än 4000 f/d och bredd mer än 12 meter mötessepareras till 2020 (prognos) Resterande 90-vägar sänks till 80 km/tim och förses med ATK (hastighetssäkras) till 2020 Antaganden Utvärdering av nya hastighetsgränser Alla 90-vägar med mer än 4000 f/d mötessepareras till 2026 70-vägar på europa- och riksvägar samt primära länsvägar åtgärdas för 80 km/tim till 2025 Resterande 90-vägar sänks till 80 km/tim och 70-vägar sänks till 60 km/tim före 2020 Investeringar för varierande hastighet på stadsmotorvägar Ny bashastighet införs i tätort, vilket innebär att 50-gator i huvudsak sänks till 40 km/tim före 2020 ATK har inte beaktats i effektberäkningarna Nya antaganden Mötesseparering enligt plan 2011-2014 Hälften av 90-vägarna (ca 100 mil) med mer än 4000 f/d mötessepareras 2015-2020 90-vägar som inte ligger i plan (NPT+LPT) sänks till 80 km/tim före 2020 90-vägar med mer än 3000 f/d och 80-vägar med mer än 2000 f/d förses med ATK till 2020 50-gator sänks till 40 km/h inom kommunalt vägnät Ingår ej i den kvantifierade effektbedömningen: ISA, kommunalt ATK, ombyggnad kommunalt vägnät, kvalitetssäkring av yrkesmässig trafik, nya försäkringslösningar, yrkestrafiktillstånd

1. Säkrare vägar och hastighet Antaganden Översyn av etappmål och indikatorer Alla 90-vägar med mer än 4000 f/d och bredd mer än 12 meter mötessepareras till 2020 (prognos) Resterande 90-vägar sänks till 80 km/tim och förses med ATK (hastighetssäkras) till 2020 Antaganden Utvärdering av nya hastighetsgränser Alla 90-vägar med mer än 4000 f/d mötessepareras till 2026 70-vägar på europa- och riksvägar samt primära länsvägar åtgärdas för 80 km/tim till 2025 Resterande 90-vägar sänks till 80 km/tim och 70-vägar sänks till 60 km/tim före 2020 Investeringar för varierande hastighet på stadsmotorvägar Ny bashastighet införs i tätort, vilket innebär att 50-gator i huvudsak sänks till 40 km/tim före 2020 ATK har inte beaktats i effektberäkningarna Nya antaganden (preliminära bedömningar, 2010 års nivå) Mötesseparering enligt plan 2011-2014 (13,5 liv) Hälften av 90-vägarna (ca 100 mil) med mer än 4000 f/d mötessepareras 2015-2020 (15 liv) 90-vägar som inte ligger i plan (NPT+LPT) sänks till 80 km/tim före 2020 (5 liv) 90-vägar med mer än 3000 f/d och 80-vägar med mer än 2000 f/d förses med ATK till 2020 (9 liv) 50-gator sänks till 40 km/h inom kommunalt vägnät (3-5 liv) Ingår ej i den kvantifierade effektbedömningen: ISA, kommunalt ATK, ombyggnad kommunalt vägnät, kvalitetssäkring av yrkesmässig trafik, nya försäkringslösningar, yrkestrafiktillstånd

1. Säkrare vägar och hastighet Problem som ska åtgärdas och förväntade effekter av föreslagna insatser Inom detta åtgärdsområde ligger minst halva potentialen (utöver åtgärder i prognosen) i att uppnå en halvering av antal dödade till 2020. Skattad totaleffekt av de åtgärder som antas kunna genomföras till 2020 inklusive prognos: ca 47 dödade (2010 års nivå) Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Alternativ till investeringar i ökad säker framkomlighet genom mötessepareing är ytterligare hastighetssänkningar och ATK, vilket inte ger lika stor effekt på minskningen av antal dödade. Sänkta hastighetsgränser är en kostnadseffektiv åtgärd från samhällsekonomisk utgångspunkt. Alternativ åtgärd till investering i utpekat 70-vägnät för höjning till 80 km/tim är sänkning till 60 km/tim. Beräknad kostnad för åtgärder för höjning: 5 miljarder i LPT. Om föreslagna åtgärder eller alternativa åtgärder uteblir till viss del eller till stor del så kommer det att vara svårt att nå den nya etappmålsnivån. Vilka som berörs av föreslagna insatser Investeringar i mittseparering ger bättre framkomlighet för främst personbilister i viktiga resrelationer Hastighetssänkningar på 90-vägar påverkar inte lastbilstrafiken medan de för personbilister ger ökade restider (0,5 % i snitt, men stora olikheter i landet) Boende utmed både kommunala och statliga vägar upplever sänkningarna som positiva Ökade kostnader för planering och genomförande hos kommuner

1. Säkrare vägar och hastighet Kostnader och andra konsekvenser av föreslagna insatser Statens budgetkostnader: Inom nuvarande plannivå i NTP men det saknas ca 5 mdr i LTP till 2026 exkl. åtgärder till gång, cykel, miljö och förstärkning Kostnader för andra aktörer: Lägre bränslekostnader och längre restid vid sänkt hastighet Samhällsekonomiska effekter: Minskade CO2-utsläpp vid hastighet och ATK Synergieffekter: Trafiksäkerhet – miljö. Vid mötesseparering: Trafiksäkerhet – restid Målkonflikter: Vid hastighetssänkning: Trafiksäkerhet – restid Acceptans hos beslutsfattare: Hög acceptans inom staten, relativt hög hos kommunala väghållare, låg hos regionala planupprättare Acceptans hos trafikanter: Hög acceptans för mötesseparering och ATK, låg för hastighetssänkningar på breda vägar Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga: När det gäller hastighetssänkningar finns olika studier som visar på en viss negativ effekt eller ingen effekt. Insatserna i relation till Sveriges skyldigheter inom EU Åtgärderna är av stor betydelse om Sverige som MS vill nå EU:s halveringsmål till 2020 Vägsäkerhetslagen Önskvärd tidsplan för införandet av föreslagna insatser Ökad investeringsnivå för mötesseparering inom LTP till 2020 Hastighetssänkningar inom statligt och kommunalt sker senast under perioden 2015-2020 Utbyggnad av flyttbar ATK enligt nuvarande utbyggnadstakt till 2020

1. Säker cykling Utgångspunkter Säkerhetsnivån vid cykling särskilt allvarlig Säkerheten antas ha stor betydelse cyklingens attraktivitet Kunskap om samband mellan åtgärder och effekter saknas liksom strategier för genomförande Istället ett ambitiöst mål som drivkraft I första hand kommunerna som hanterar förutsättningarna för cykling - statens roll mer samlande och pådrivande men har också roll som medfinansiär

1. Säker cykling Problem som ska åtgärdas och förväntade effekter av föreslagna insatser Hög risknivån vid cykling. Cyklister utgör idag cirka en tredjedel av antalet mycket allvarligt skadade, merparten är singel, ca 80 %. Till detta kommer att utveckling enligt prognosen ger endast ringa bidrag till ökad säkerhet för cyklister. För att bidra till ett nytt halveringsmål föreslås en ambitionsnivå om att åstadkomma ca fem färre döda och 40 % färre mycket allvarligt skadade cyklister mellan 2010 och 2020. Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Inte relevant då något färdigt åtgärdsprogram inte föreslås. Om inga insatser görs, eller om insatserna är för svaga, för att öka säkerhetsnivån vid cykling bedöms detta allvarligt försvåra förverkligandet av nollvisionen liksom målet att öka cyklingen. Vilka som berörs av föreslagna insatser Främst kommunala och statliga väghållare men även Transportstyrelsen, cykelbranschen, fastighetsägare och polisen Kostnader Överväga ökad statlig medfinansiering. Bör utgå från omprioriteringar från befintliga ramar. Kan i övrigt inte överblickas i nuläget Samhällsekonomiska effekter …

1. Säker cykling Synergieffekter och målkonflikter Ökad säkerhet för cyklisterna förbättrar förutsättningarna för ökad cykling. Åtgärder som leder till ökat resande med cykel bidrar till att nå ett flertal samhällsmål - minska resandets miljöpåverkan, minskad trängsel och positiva effekter på folkhälsan och ger även stora möjligheter till ett utvecklat näringsliv kring turistcykling. Inga målkonflikter kan överblickas i nuläget. Acceptans hos beslutsfattare och trafikanter Generellt bedöms det finnas relativ god acceptans för att framför allt öka förutsättningarna för cykling men även att minska risknivån vid cykling. Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga Cykling liksom annan form av aktiv transport har beräknas ha väsentliga effekter på folkhälsan. Just ökad pendling med cykel har stor potential. Ökad cykling hos anställda bedöms därför ha positiv påverkan företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga. Insatserna i relation till Sveriges skyldigheter inom EU Europaparlamentet helt och fullt målet EU-målet, och nämner specifikt att omkomna fotgängare och cyklister i vägtrafiken bör minska med 50 procent samt minska antalet personer som fått livshotande skador med 40 procent EU.

3. Bevaka och stimulera säkerhetsutveckling i motorfordon Säkrare fordons stora betydelse för målen Relativt långsamt genomslaget för förbättringar av fordon Åtgärder för att stimulera säkerhetsnivån i nybilsförsäljningen Medlemskap i Euro NCAP Expandera Euro NCAP:s test till lätta lastbilar Successivt uppdatera Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor Inkludera bilsäkerhetskrav i miljöbilsdefinitioner Låsningsfria bromsar för moped och MC Register kring bilars säkerhetsutrustning Vidmakthållande av väsentliga säkerhetsegenskaper Utskrotning

4. Rattonykterhet och extrembeteende Problem som ska åtgärdas - Onyktra: 31 dödade 2020, 9 färre måste till för att nå målen - Obältade: 14 dödade 2020, 4 färre måste till för att nå målen - ”Extremt beteende”: 27 dödade 2020, inga färre för att nå målen - Olovlig körning: 15 dödade 2020, 5 färre måste till för att nå målen - Trötthet: 11 dödade 2020, 2 färre måste till för att nå målen Preliminärt föreslagna insatser - kartlägga problemet med extrembeteende/ utanför systembegränsningar - utreda strategi mot upprepade trafikbrott - stöldskydd för mc för att motverka olovlig körning - invänta och sedan bejaka nya alkolås, nya initiativ? - vidmakthålla antalet alkoholutandningsprov - andra grupper av onyktra i trafiken, strategier? Förväntade effekter av föreslagna insatser - Går inte att kvantifiera (2:a generationens alkolås beräknas rädda 1 liv 2020, därefter större effekt)

4. Rattonykterhet och extrembeteende Alternativa lösningar och effekter av uteblivna insatser Avstannad/ vänd trend avseende antalet dödade alkoholpåverkade fordonsförare (främst på grund av färre alkoholkontroller) Lägre acceptans från ”regelefterlevande trafikanter” att följa reglerna? Lagstiftning om alkolås – kan störa goda marknadskrafter och låsa fast oss vid gammal teknik Vilka som berörs av föreslagna insatser Rättsväsendet Tillverkare av denna utrustning Kostnader och andra konsekvenser av föreslagna insatser Statens budgetkostnader / Kostnader för andra aktörer / Samhällsekonomiska effekter / Synergieffekter / Målkonflikter: kan inte överblickas i nuläget Acceptans hos beslutsfattare: Acceptans hos trafikanter: Sannolikt hög acceptans vad gäller skarpare påföljder vid upprepade förseelser, lägre acceptans för många alkoholutandningsprov om de ej förklaras Påverkan på företags arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga: Ingen effekt? Insatserna i relation till Sveriges skyldigheter inom EU Önskvärd tidsplan för införandet av föreslagna insatser

Från Aktör till Mål via Indikator och Verksamhet Trafikverket Sanktioner (böter, körkort) Polisen Trafikverket ATK Transportstyrelsen VMS skyltar ”du kör för fort” Fordonsindustri Skärpt etappmål: halvering av antal omkomna till 2020 1-2. Hastighets-efterlevnad 80% Trafikverket ISA i navigation och i nya bilar Trafikverket Andra medlemmar i Euro NCAP ISO 39001 Regeringen Sparsam körning Försäkrings-branschen 3. Andel trafik med nyktra förare 99,9% Osv… Osv. 4. Bältes- användning 99%

Sammanfattande om nödvändiga insatser för att nå målen Insatser som ligger i befintliga planer Säkrare vägar och hastighet enligt prognos Fortsatt utbyggnad av ATK (flyttbar) i nuvarande takt …… Insatser som vi ser behövs men inte ligger i befintliga planer Ytterligare insatser inom området Säkrare vägar och hastighet i fram för allt LPT motsvarande ca 5 mdr till 2025. Dessa medel behövs dock ej av trafiksäkerhetsskäl då investeringar för höjd hastighetsgräns på 70-vägnätet kan ersättas med sänkningar till 60 km/tim av säkerhetsskäl. Insatser och områden som behöver utredas Rattonykterhet, ”Extrembeteende” ? Insatser och områden som vi måste föra dialog om Säkrare cykling, säkrare fordon …..