Upptakt för nätverket Forskning och skolutveckling 24 januari 2011 Jan Håkansson Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet

Innehåll, 2011-01-24 Att starta en skolförbättringsresa… Positionsbestämning inför skolförbättringsresa… Den fortsatta resan under våren …

Att starta en skolförbättringsresa…

Att starta en skolförbättringsresa… Kartan: för att navigera klokt och effektivt i en skolförbättringsresa behövs goda kartor Karta för skolförbättring: som en karta till en storm, eller en europaväg? Kanske snarare till att navigera i skärgården, vi behöver kartor som som märker ut det som finns under ytan, vi anar men kanske inte lätt kan peka ut! En karta där man kan zooma ut, från den välbekanta hemmatrakten som man känner väl.OM man hade haft andra kartor hade man kanske navigerat på ett annat sätt? En karta som kan hjälpa till att ta ut (1) Riktning (2) Fart (3) Omfattning (jfr antlantångaren med kajaken som möter isberg) En säker diagnos, uthållighet i behandlingen, lyhörd för signaler och korrigeringar. Hur ofta går ni ronden på er skola? Där man går igenom symptom, ställer frågor, utforskar olika alternativ, försöker komma fram till diagnos och utvecklar en förbättringsplan?

Att starta en skolförbättringsresa… Klargöra startpositionen! Bristande, godtagbar, god, utmärkt eller excellent kvalitet i skolan? Styrkor - svagheter 2. Utveckla en solid, gemensam karta att navigera efter! 3. Utveckla strategier för att genomföra resan! Ta sig från punkt A till B, från godtagbar till god eller god till utmärkt etc.

1. Klargöra startpositionen - utzoomning Styrdokument/läroplansmål RAMAR FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESS RESULTAT Utzoomning!!!! Grundritningen till en skolkarta består av följande Positionsbestämning: Vilka är målen ? Hur arbetar vi med dem? 2. Vilka är förutsättningarna, ramarna resurserna i organisationen? 3 Vilka förändringgsprocesser är igång ? Vilka behöver komma till stånd? Vilka resultat vill vi nå? Hur är situationen på skolan/klassen/bland barnen? Etc. Modellen skiljer sig från alternativa skolutvecklingsmodeller genom att den betonar samspelet mellan dessa grundbultar, andra skolutvecklingsmodeller kanske betonar mycket process men inte i relationen till resultat t.ex. Ofta startar vi skolutvecklingsprocesser utan att relatera processen till önskvärda utfall, tydligt relaterade till läroplansmål, tydligt förankrade i förutsättningar och ramar och anpassade till kontextuella förhållanden !!!!!!! VIKTIGT FÖR HÅLLBAR SKOLUTVECKLING! Skol- och klassrumskontext

Inzoomning - faktorer i modellen Styrdokument/läroplaner Ex. kursplaner, bedömningskriterier, utvecklingsplaner, regelverk, kompetensutvecklingsplaner, etc. Förutsättningar/ramar Skolans karaktäristika, lärar- och elevsammansättning, kompetensnivå, socioekonomiska villkor, organisation, ekonomi etc. Process Pedagogiskt ledarskap, beslutsprocesser, kvalitetsarbete, planering genomförande och uppföljning, utvärdering Tidsanvändning, upplägg av undervisning, förväntningar, feed-back, etc. Resultat Elevers måluppfyllelse, sociala målsättningar, kunskapsmål, skolans kvalitet etc. Skol- och klassrumskontext Skolethos, skolkultur, reformberedskap, feed-back, samspel och kommunikation etc. Inzoomning!!!! Vad innehåller de stora kategorierna????

Att starta en skolförbättringsresa – några checkfrågor 1. Finns beredskapen att påbörja skolutveckling? 2. Finns det en gemensam karta att navigera efter? 3. Uppmärksammar kartan blindskär och fallgropar, terrängens farbarhet? 4. Finns förutsättningarna/möjligheterna att genomföra förändringsprocesser? 5. Finns det förutsättningar/möjligheter att vidmakthålla förändringarna? Beredskapen : 1. kris, tung rapport eller tändande ledarskap. TUNG samlande inspirerande vision om resans mål – skolethos! Inte bara en karta utan också en färdbeskrivning!! Det kan inte handla om att fortast nå uppsatt mål (effektivitet) utan också om att göra resan berikande på alla plan för alla elever (så få dikeskörningar som möjligt) .Om vi fokuserar på att få tillstånd utvecklingsprocesser av hållbarhet så kommer resultaten att förbättras, om vi däremot stirrar blint på resultaten så kommer kortsiktiga genvägar att se bra ut i tester, betyg etc. att bli vägledande.

Navigera under skolförbättringsresan

Tre vägmärken på en skolförbättringsresa 1. Positionsbestämning (analysera förutsättningarna! Var är styrkorna och svagheterna? Hur ser det ut för oss?) 2. Navigera i utstakad riktning - strategiska satsningar – (driv processer som gör skillnad!) 3. Uppföljning (följ upp stegen i den gjorda resan kontinuerligt!)

Former för samspelet (RUC) Nätverk – kombinera utifrån-förklaringar med inifrån-förståelse Processledning – analyser av förbättringsfaktorer i fallskolor Goda exempel – dokumentera skolförbättringsinsatser som gjort skillnad (på kort, medium och lång sikt) Långsiktig och hållbar skolutveckling har blivit ledord i den nya generationen skolutvecklingsforskning….det finns också helt andra möjligheter idag att göra systematiska analyser och underbygga utvecklingsprocesser än tidigare. Lärare lär inte främst genom att lyssna på en föreläsning, utan att få diskutera centrala frågor för ens undervisning. Forskningen kan dock vara ett viktig input i diskussionerna! Lärares lärande en av de viktigaste faktorerna TRE F: Förståelse- Förklaring- Förändring

Den fortsatta resan under våren…. Att göra en positionsbestämning… Rekogniseringsresa under våren…för att sedan göra den stora skolförbättringsresan

Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Träff 1 (24/1) Utgångspunkter för det fortsatta arbetet efter höstens seminariedagar Modell/utbildningsidé för skolutveckling Probleminventering/”positionsbestämning” Förbättringsfaktorer att undersöka Träff 2 (10/3 fm. eller em.) Redovisning av befintliga underlag/data kopplat till probleminventeringen Precisering av probleminventering/frågeställningar Planera pilotstudie/undersökning

Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Träff 3 (14/4 fm. eller em.) Preliminära resultat från pilotstudie / undersökning Preliminär analys Träff 4 (23/5) Redovisning Kartbild av förbättringsfaktorer som undersökts

Nätverk för forskning och skolutveckling arbetsgång vårterminen 2011 Mellan träffarna – ”skolutvecklare” 1-2: Ta fram tillgängliga data/underlag om de faktorer som är aktuella. 2-3: Genomför pilotstudie t.ex. intervjuer, mindre enkät, dokumentanalys. 3-4: Sammanställ material, analysera. Mellan träffarna – forskare 1-2: Skanna relevant forskning inom aktuella områden. 2-3: Vid behov handledning av pilotstudien, tillför forskning. 3-4: Vid behov handledning vid analys. Sammanställ ”kartbild” av förbättringsfaktorer som undersökts.

Kartbild av inlämnade motiveringar FOKUS SAMSPEL FORSKNING-SKOLUTVECKLING-ELEVERS MÅLUPPFYLLELSE I RELATION TILL: Skolutveckling – t.ex. lärande organisation, kvalitetsarbete, VFU. Reformimplementering – t.ex. förståelse av intentioner i styrdokument. Undervisning/klassrum t.ex. arbetssätt, motivation, forskning i klassrummet. Specifika områden – t.ex. IT, specialundervisning, ämnesdidaktik, nyanlända elever.

Arbetsgång resten av dagen Kort diskussion (parvis) om inlämnad motivering och precisering av den (före lunch). Gruppdiskussioner och inventering kring tänkta projekt i respektive kommun/skola (13-15) Positionsbestämning Identifiera styrkor och svagheter (excellent, utmärkt, god, godtagbar, bristande) Förbättringsfaktorer att undersöka Ev. frågeställningar Återsamling, kort redovisning från varje grupp (15-16)

1. Positionsbestämning Styrdokument och mål - Staka ut riktningen - Vad präglar de nya styrdokumenten? Vilka är de prioriterade övergripande målen respektive kunskapskraven att arbeta med? - Identifiera de betydelsefulla aktörerna, rektorer, lärare, elever, skolpolitiker, vilka roller har de? vilka uppgifter får de? vilket ansvar kan ges? - Rigga för delaktighet - Målen med förändringsarbetet måste baseras på en delad förståelse och ha föregåtts av ett gemensamt tolkningsarbete bland de berörda. De måste vidare vara tydliga, realistiska och trovärdiga för de olika aktörerna.

1. Positionsbestämning (2/2) b.) Förutsättningar/ramar - Skolans interna förutsättningar att stödja skolförbättringsprocessen – struktur / kultur / ledarskap - Fokusförflyttning från yttre ramar och kontroll till inre kapacitet och motivation - Delat skolethos är mer ett resultat av en kvalitetsprocess än en förutsättning

2. Navigera i utstakad riktning (1/2) a.) Interna och externa samarbetsformer Samarbetande arbetslag, utveckling av lärgemenskaper inom skolan och med världen utanför Förtroende och tillit mellan ledning och lärare och mellan lärare i arbetslagen Samarbetet får en meningsskapande funktion Realistisk tidsplan Jämför t ex Lortie som lärarkulturer präglas av individualism, presentism och konservatism. Bygga upp skolans kommunikationsinfrastruktur….tillit samarbete och ansvar (finska skolan) (1) samarbete (2) kompetensutveckling (3) ledarskap

2. Navigera i utstakad riktning (2/2) b.) Kompetensutveckling Förändra traditionella mönster Riktas mot skolans vardagsarbete Från individuellt intresse och ansvar för den enskilde läraren i ämnet till hävstång i det samlade arbetet med hela skolans förbättringsarbete c.) Ledarskap Vikten av samtidigt chefskap och ledarskap. Förståelse av skolans struktur och kultur i den praktiska ledningen. Stödja människor och organisation samt leda det pedagogiska arbetet i skolan. Konstruktiv kommunikation

3. Uppföljning längs resan(1/2) Klargör vilka måttstockar som används - efter vilka kriterier ska förändringsarbetet bedömas? b. Bygg ihop inre och yttre återkopplingsloopar (mål, genomförande och resultat på olika nivåer) c. Skapa balans mellan centrala vägledningar och instruktioner och lokal självständighet Den stora risken är småsatsningar som inte samordnas, att det inte blir hållbart förbättringsarbete på längre sikt, att det inte blir transparens, att det blir mycket process och inte så mycket återkoppling på faktiska resultat….för mycket topstyrning minskar engagemang, för lite ger ingen styrsel

3. Uppföljning längs resan(2/2) d. Skapa breda beslutsprocesser genom kontinuerliga utvärderingar av olika aspekter av förändringsarbetet. e. Ha beredskap för lokala dynamiska processer för att undvika olika typer av rekyleffekter i genomförandet. f. Skapa breda och öppna forum i skolutvecklingsprocessen mellan olika aktörer, entusiaster såväl som kritiker, för att åstadkomma en ’bred reformmobilisering’ och ett realistiskt, nyanserat språk för förändringar.