Projekt A Från teori till praktik Vad hände med Projekt A? Och varför?

Projekt A  lärarinitiativ (speciallärare, lågstadielärare)  ”oroliga” elever  alternativa undervisningsmetoder  2 år - lågstadiesatsningen  projektorganisation  studiecirkel med aktiviteter

Alternativa undervisningsmetoder  motorik och perception  laborativ matematik  läsinlärning  musik och avslappning

Aktiviteter  Fortbildning (studiedagar, friluftsdagar)  Specialkurser i motorik  Experter på besök  Studiebesök  Månadsmöten

Tre år senare  Motoriken i specialundervisningen  Diskussions- och förändringsklimat  Lågstadieläraren arbetar traditionellt  Spridning av motoriken inom kommunen

Reformer - Lgr 80  Människosyn  aktiv, skapande  Samhällssyn  demokratiskt  social jämlikhet  samverkan skola-hem-omgivning  Kunskapssyn  kulturbundet  deltagande, undersökande

80 talet mellan 70-talet och 90-talet Från  Centralisering  Regelstyrning  Jakten på metoden  Social jämlikhet  kollektiv Mot  Decentralisering  Målstyrning  Variation  Lika möjligheter gm  valfrihet  individualisering

Projekt A – mitten av 80-talet  Jämlikhet  social jämlikhet  Särskild undervisning  invandarbarn  ”oroliga” barn  Lokal fortbildning  Jakten på metoder

Organisation  Förbättringsarbetets faser (Blossing)  Translationsteori (Røvik)  Myter (Larsson & Löwstedt)

Förbättringsarbetets faser  Initiering(1–2 år)  Implementering(3–5 år)  Institutionalisering  Spridning Blossing (2008)

Initiering - framgångsfaktorer  lägesbedömning  problem­inventering  skolideologiska samtal  kunskapsstudier  studiebesök  konsulter  projektorganisation ? Dessutom  Prövade lärarna metoder i egen undervisning  Delade erfarenheter med varandra

Translationsteorin  Initieringsfasen startar ”när de nya idéerna tas hem till skolan och presenteras för lärarna” (Blossing, 2008, s. 14)  Dekontextualisering  Kontextualisering  Översättbarhet - kontextsensitiv

Ex: Montessoriinspirerad matematik Reproduktion  Dekontextualisering konkret material  Kontextualisering göra eget montessori- inspirerat material Kontexten i vilket materialet används togs bort  användningen är inflätad i Montessoripraxis  synen på vad skola är som institution och organisation  människosyn, kunskapssyn, syn på lärmiljö  elevernas inskolade i kontexten/värdesystem

Ex: Motoriska övningar  Teori om barns rörelsebehov och inlärning  Speciallärarens specialintresse och kompetens  Initiativtagare - eldsjäl  Specialläraren gick vidareutbildning  Förändrade synen på uppdraget och utförandet  Revir  Spridning inom kommunen men ej på egna skolan  Är rörelseträning en lösning på problemen?

Ex: Månadsmötena – arbetsform  Diskutera litteratur  Pröva och dela med sig av erfarenheter  Ej systematiskt  Skapat ett öppnare klimat – lärare vågar mer

Lärarprofessionen  Specialläraren omförhandlade sitt uppdrag och utvidgade hur uppdraget utförs  Lågstadieläraren gjorde som tidigare  Gränsdragning mellan olika lärarkategorier  Identitetsdimensioner (Gustafson, 2010)  Aktivist vs. Entreprenör[inflytandedimensionen]  Specialist vs. Generalist[omfångsdimensionen]  Kollektivist vs. Individualist[sociala dimensionen]  Utveckling vs. Prestation[genomförandedimensionen]

Resultat och slutsatser (1)  Fast i diskursen från 1970-talet - söker lösningen bland undervisningsmetoder  Kom inte längre än till initieringsfasen – klarade inte övergången till implementering – brist på organisatoriska strukturer  Brist på systematik  Eldsjälen/specialläraren skapade ett revir

Resultat och slutsatser (2)  Trendkänslighet: motorik och inlärning – evidens?  Lösningarna svarade inte mot problemen  Kontextblindhet vid översättningen av idéer  Öppnare och tryggare klimat – processen/formen gav indirekt, icke-planerat resultat som blev det mest bestående