socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ta med Nihads och Svens rapport. Mikaels rapport Malmö 2012 12 07

Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Slutrapport december 2012

Tidplan

Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation Uppifrån från vänster: Ordförande: Sven-Olof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin, Lunds universitet och Region Skåne Huvudsekreterare: Anna Balkfors, utvecklingsstrateg, Malmö stad Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad Eva Engquist, vice rektor, Malmö högskola Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö stad Maria Rosvall, docent i socialmedicin, Lunds universitet, Region Skåne Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, CHESS, Stockholms universitet Per-Olof Östergren, professor i socialmedicin, Lunds universitet Mikael Stigendal, professor i sociologi, Malmö högskola Kerstin Larsson, fd. chef Forskning och utveckling Utbildning, Malmö stad Sven Persson, professor i pedagogik, Malmö högskola Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne Tapio Salonen, professor i socialt arbete, Malmö högskola Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi, Lunds universitet Annelie Larsson, chef Sociala resursförvaltningen, Malmö stad

Underlagsrapporterna Del 1 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden Del 2 5) Konkreta åtgärdsförslag KAN/HUR ÄR BÖR ÅTGÄRDER/ HANDLING

Kunskapsunderlag våren 2012 Barn och ungas uppväxtvillkor Förskola och skola samt omgivande faktorer. Språk, kognition, oavslutad skolgång: effektiva insatser som kan öka utbildningsnivån hos barn och ungdomar i Malmö (fem rapporter) Sociala skillnader i hälsa bland barn och unga. Vad är påverkbart och hur? Barn och ungdomars hälsa, mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård, vårdkonsumtion Socioekonomiska förutsättningar för barnfamiljer. Hur kan man förklara nivån på barnfattigdom i Malmö och vad är möjligt att påverka och förändra? Hur hanterar vi barnfamiljer som får försörjningsstöd i Malmö?

Sociala och ekonomiska förutsättningar Segregationsmönster kopplat till socioekonomi Flyktingmottagande Anknytning till arbetsmarknad, Långtidsarbetslöshet och hälsa Arbetsmiljö och hälsa Kön och skillnader i hälsa Demokrati och inflytande Malmö, de två kunskapsstäderna, - sambandet mellan tillväxt och välfärd Malmö historiskt, vad kan vi lära från tidigare satsningar?

Den hållbara staden Hållbar utveckling och hälsa Fysisk miljö och den byggda miljöns betydelse för hälsa Organisation, styrning, ekonomi Idé om hur strategierna kan omsättas -implementeringsmodell Organisatoriska förutsättningar - effektiv samverkan Hur ska vi mäta utvecklingen/ fördelning av hälsa Allokering av resurser, ekonomiska styrsystem, strategier för tidiga insatser/investeringar Hälsoekonomiska analyser av strategier

Basdata – Hur mår Malmö? Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Välfärdsredovisningen Mödrahälsovård Vårdkonsumtion Barnhälsovård Skolhälsovård Medellivslängd och dödlighet i förhållande till sociala determinanter (utbildning, inkomst), SCB Hur mår de äldre i Malmö?

Syfte med dialog Material till slutrapport Vidareutveckla och komplettera underlag – förberedelse för slutrapport Identifiera hinder och möjligheter för implementering av åtgärdsförslag Ge stöd för prioritering av åtgärder Förankring, spridning

Delrapporten mars 2012 Ge en klar bild av hur fördelningen (skillnader) av hälsa är i Malmö (utfall och determinanter). Beskriva i vilken utsträckning skillnaderna förändras. Vad beror det på? Kan man dra några slutsatser från Malmös historia, utveckling och tidigare satsningar? Konsekvenser och möjliga effekter på hälsa, etik, hållbarhet och ekonomi.

Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed – årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge “The Norwegian Public Health Act”. WHO:s första globala konferens: Social Determinants of Health; Rio Political Declaration on Social Determinants of Health Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Världsekonomin, Human Development Report 2011 SKL ”Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa” Riksdagsmotioner, Rättvis skola (SR), Jämlik skola; skolfront (UR), jämlik vård (SR) Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!

Det hållbara Malmö socialt Budget, målstyrning Översikts Plan 2032 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Jobbinkubator Nytt resurs-fördelningssystem Uppstart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % av förnybar energi. Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se