Nationella riktlinjer för demenssjukdom www.socialstyrelsen.se KE

Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka - de flesta mycket gamla Ca 24 000 personer insjuknar varje år Samhällskostnader ca 50 miljarder per år Kommunerna bär 85 % av kostnaderna 180 000 demenssjuka år 2025 och 240 000 år 2050

Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Stöd för profession

Tre typer av rekommendationer Rekommendationer om vad som bör eller kan göras 10-gradig skala Rekommendationer om vad som inte bör göras Rekommendationer om fortsatt forskning  inte tvingande, men stark vägledning

Grundförutsättningar för god vård och omsorg Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete ge personal möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback

Nationella riktlinjer för demenssjukdom Publicerades 18 maj www.socialstyrelsen.se KE

Utredning Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning Strukturerad anamnes Anhörigintervju Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd Kognitiva test Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Hjärnavbildning med datortomografi Blodprovstagning för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein

Utvidgad utredning Hälso- och sjukvården bör tillhandahålla Neuropsykologiska test Hjärnavbildning med magnetkamera Lumbalpunktion och analys av biomarkörer särskilt vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom Hjärnavbildning med SPECT

Tidig social utredning En tidig social utredning ökar möjligheterna till självbestämmande och delaktighet över framtida insatser bidrar till en individuell utformning av insatserna

Regelbunden uppföljning utvärdera behovet av vård och omsorg tillgodose personens behov förebygga och upptäcka andra sjukdomar eller risk för

Läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt vid Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare till personer med mild-måttlig Alzheimers sjukdom erbjuda behandling med memantin till personer med måttlig-svår Alzheimers sjukdom följa upp behandlingen med kolinesterashämmare eller memantin i samband med inställning av dos och därefter minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning

Rekommendationer vid beteendemässiga- och psykiska symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa När omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga Bensodiazepiner Antipsykosmedel Klometiazol under natten  Kort behandlingstid, utvärdering av effekten inom två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning

Dagliga aktiviteter Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet

Dagverksamhet Socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till yngre personer med demenssjukdom

Tekniska hjälpmedel Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild-måttlig demenssjukdom erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av såväl individuella som generella larm Stöd och uppföljning viktigt

Särskilt boende Socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom Socialstyrelsen ger också rekommendationer om fysisk utformning och psykosocial miljö inom boendet.

Särskilt boende Socialtjänsten bör tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik (prioritet 1) säkerställa en lugn ljudmiljö (prioritet 2) erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (prioritet 2) tillhandahålla en färgsättning och utformning av den fysiska miljön som underlättar möjligheterna att orientera sig (prioritet 4) erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen (prioritet 1)

Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning Fullständig rekommendation: Minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga , allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1)

Stöd till anhöriga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram erbjuda olika former av avlösning erbjuda kombinationsprogram Individualiserat, flexibelt, uthålligt över tid, utformat i dialog

Andra områden som tas upp Den specifika omvårdnaden Munvård Måltider och nutrition Inkontinens Förstoppning Fallprevention Trycksår Förebygga vanvård Fysiska begränsningsåtgärder Palliativ vård

Kvalitetsindikatorer, exempel Andel personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom, som behandlas med demensläkemedel Andel personer i särskilt boende som behandlas med antipsykosmedel Andel primärvårdsområden/specialistenheter med fastställda rutiner för hur behandling med antipsykosmedel följs upp

Kvalitetsindikatorer, exempel Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning Andel personer med demenssjukdom med insatser från socialtjänsten vars behov av bistånd följs upp av socialtjänsten minst en gång per år Andel personer med demenssjukdom i permanent särskilt boende som har ett boende som är anpassat för personer med demenssjukdom

Tack!