Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Växjö 180920.

En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Växjö 180920."— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom
Växjö

2 Riktlinjernas målgrupper 2017
De som prioriterar, styr och planerar verksamheten Politiker, beslutande tjänstemän och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
De reviderade demensriktlinjerna 2017 har fokuserats på frågeställningar där behovet av nationell vägledning bedömts som störst. Praxisskillnader (ex. regionala, kön, socioekonomi). Kontroversiellt område (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om). Etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper). Höga kostnader och tveksamhet om nytta. Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder  En mer avgränsad riktlinje.

4 Vägen till rekommendationerna
Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Beprövad erfarenhet Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Utgångspunkten för riktlinjerna är propositionen Prioriteringar i hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60). I denna framgår det att prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska utgå från tre etiska grundprinciper: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. En utgångspunkt är också de bärande principerna i socialtjänstlagen.

5 157 TÅ-par år 2010 har blivit 76 år 2017 Varför blev det en halvering av TÅ-par? 2010 (157 st TÅ-par) 2017 (76 st TÅ-par) Blodprov 7 Läkemedel och kostillskott 37 26 Schizofreni och demens 2 Palliativ vård Mat och munhälsa 9 3 Urinproblematik 1 Förstoppning 6 Fysisk aktivitet 5 Vissa frågeställningar har tillkommit eller slagits samman med andra medan andra har strukits, till exempel på grund av att frågan bedöms vara inaktuell eller tas upp i andra riktlinjer. En del av de åtgärder som togs upp i de tidigare riktlinjerna är redan rutinåtgärder inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ingår därför inte i de reviderade riktlinjerna. Det innebär att det finns många åtgärder som inte ingår i riktlinjerna men som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör fortsätta med. Sammantaget innebär detta att de reviderade riktlinjer omfattar betydligt färre frågor än de tidigare riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom från Även Socialstyrelsens utvärdering av vården och omsorgen vid demenssjukdom från 2014 har utgjort ett viktigt underlag för att bedöma inom vilka områden det fortfarande finns behov av vägledning.

6 Vilka konsekvenser får det när ett TÅ-par som ingick 2010 inte ingår i riktlinjerna 2017?
De reviderade demensriktlinjerna ska endast fokusera på frågeställningar där behovet av nationell vägledning är som störst En mer avgränsad riktlinje Att ett TÅ-par ingick i riktlinjerna 2010 men inte 2017 betyder inte att åtgärden ska utfasas!!!! I de fall där en åtgärd ska utfasas från hälso-och sjukvården eller socialtjänsten ger Socialstyrelsen rekommendationen icke-göra.

7 Indikatorbaserad utvärdering

8 Datakällor, demensutvärderingen
Kvalitetsregister Svenska Demensregistret (SveDem) BPSD-registret Socialstyrelsen Läkemedelsregistret Socialtjänstregistret Utbildning Födelseland Enkäter Landsting Kommuner Demensboenden (urval) Hemtjänstverksamheter (urval) Andra SoS-enkäter t.ex. enhetsundersökningen om kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst Skapande av en demenspopulation genom samkörning av register (nästan personer)

9 Vad är demenssjukdom? Alzheimers sjukdom Vaskulär demens
Lewykroppsdemens Frontotemporal demenssjukdom personer i Sverige nyinsjuknar varje år Ca 8 % av alla över 65 år i Sverige har en demenssjukdom. Nästan 50 % av alla över 90 år har en demenssjukdom. Demenssjukdom är en form av kognitiv svikt som beror på specifika sjukdomar i hjärnan. Kognitiv svikt kan förekomma vid ett antal olika tillstånd och sjukdomar. Det finns över 100 mer eller mindre vanliga sjukdomar, ofta neurologiska, som i sin symtombild har kognitiv påverkan. Även vid hög ålder kan den kognitiva förmågan påverkas av andra mer vanliga sjukdomar där kombinationen hög ålder och multisjuklighet kan leda till påtaglig kognitiv nedsättning. För att kriterierna för demenssjukdom ska vara uppfyllda måste svikten vara uttalad och sänkt från en tidigare högre kognitiv nivå, och så uttalad att arbete eller socialt liv påverkas.

10 Stadieindelning vid demenssjukdom
Diagnosticerad demenssjukdom Mild demenssjukdom Måttlig demenssjukdom Svår demenssjukdom Tidiga stadier (innan demensdiagnos) Lindrig kognitiv störning Alzheimers sjukdom med lindrig kognitiv funktionsnedsättning

11 Centrala rekommendationer

12 Personcentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg är centralt inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Detta förhållningssätt innebär att personen med demenssjukdom sätts i fokus, inte diagnosen. För att kunna erbjuda en personcentrerad god vård och omsorg och även för att kunna förstå och bearbeta utmaningar i möten med personer med demenssjukdom, behöver vård- och omsorgspersonal utbildning, träning och handledning inom området. Den personcentrerade vården och omsorgen innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten bemöter personen med demenssjukdom som en person med egen självkänsla samt egna upplevelser och rättigheter, trots förändrade funktioner strävar efter att förstå vad som är bäst för personen med demenssjukdom utifrån dennes perspektiv värnar personen med demenssjukdoms självbestämmande och möjlighet till medbestämmande ser personen med demenssjukdom som en aktiv samarbetspartner tillsammans med anhöriga deltar i den kontinuerliga vård- och omsorgplaneringen, om personen med demenssjukdom så önskar möter personen med demenssjukdom i dennes upplevelse av världen strävar efter att involvera personen med demenssjukdoms sociala nätverk i vården och omsorgen försöker upprätta och bevara en relation till personen med demenssjukdom. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär också att vården och omsorgen särskilt beaktar behov som är relaterade till att personer har annan kulturell eller språklig bakgrund. Att ta kulturell hänsyn handlar exempelvis om att ge personen med demenssjukdom möjlighet till att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat, bevara sina kulturella traditioner och sedvänjor och få tillgång till personal som talar samma språk som personen med demenssjukdom. I vård och omsorg av personer med demenssjukdom används olika arbetssätt och metoder i syfte att öka livskvaliten. Bemötandemetoder såsom valida­tion, reminiscens, taktil stimulering, djur i vården, vårdarsång och strukturerade insatser med musik, sång och dans är exempel på arbetssätt och metoder som kan ses som redskap i utförandet av en personcentrerad vård och omsorg. Den personcentrerade vården och omsorgen underlättas av att vården och omsorgen är multiprofessionell och teambaserad.

13 Basal demensutredning

14 Basal demensutredning
Den basala utredningen syftar till att fastställa: om personen har en kognitiv svikt och om den beror på en demenssjukdom eller om annan sjukdom orsakar eller bidrar till den kognitiva svikten vilka personer som är i behov av en fortsatt utvidgad utredning vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen medför och vad man kan göra för att minimera eller kompensera för dessa.

15 Basal demensutredning
Åtgärd läkarbesök och undersökning (från 2010) har utgått. Bedömningen är att det finns ett antal okontroversiella åtgärder som ingår i den basala bedömningen (läkarbesök med somatiskt och psykiatriskt status, EKG). Dessa hanteras i linje med de generella direktiven för de nya riktlinjerna. Mer utvidgad riktad medicinsk undersökning för differentialdiagnostik görs efter individualiserat behov precis som vid andra medicinska frågeställningar (lungröntgen, spirometri, EKO, Neurofysutredningar etc)

16 Basal demensutredning
Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör erbjuda intervjuer med anhöriga till personer med misstänkt demenssjukdom som en del i den basala demensutredningen (prioritet 1) erbjuda klocktest kombinerat med MMSE-SR som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2) erbjuda the Rowland universal dementia assessment scale (RUDAS) som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund eller låg utbildningsnivå (prioritet 2) erbjuda en strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmågan som en del i den basala utredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2) erbjuda datortomografi som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan erbjuda the Montreal Cognitive Assessment (MoCA) som en del i den basala demensutredningen till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 5). Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder en basal demensutredning till personer med misstänkt demenssjukdom. En basal demensutredning utgörs av flera olika åtgärder, såsom intervjuer med anhöriga, kognitiva test samt en strukturell hjärnavbildning med datortomografi. Arbetsmaterial - får inte distribueras

17 Registreringar i SveDem 2012-2016
SoS utvärdering 2018 Registreringar i SveDem Landsting Specialist-vård, 2012 Specialist-vård, 2016 Primärvård2012 Primärvård2016 Förväntad incidens Kronoberg 27 17 115 51 567 RIKET 3 772 4 052 3 506 3 491 25 775

18 Demensutredningar i SveDem, 2016
Färre registreringar i Kronoberg Riket 2012: 29 % Riket 2016: 29 % Kronoberg 2012: 25 % Kronoberg 2016: 12 %

19 Fler fullständiga utredningar
Andelen fullständiga utredningar har ökat Riket 2012: 46 % Riket 2016: 70 % Kronoberg 2012: 46 % Kronoberg 2016: 84 % .

20 Färre får diagnosen Demens UNS
Färre får Demens UNS Riket 2012: 48 % Riket 2016: 34 %

21 Bättre utredningar bidrar till färre Demens UNS

22 RUDAS 12 av 21 landsting/regioner anger att de använder RUDAS i samband med demensutredningar. Kronoberg är ett av dessa. Sedan december 2017 finns en svensk manual för RUDAS: kompetens-och- utveckling/sakkunniggrupper/kunskapscentrum- demens/migrationsskolan/rudas-manual pdf

23 Utvidgad demensutredning

24 Utvidgad demensutredning
Utvidgad demensutredning används för att fastställa diagnos i de fall en basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter.

25 Utvidgad demensutredning
Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör erbjuda neuropsykologiska test för att bedöma minne, språk, uppmärksamhet och exekutiv och spatial förmåga, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 3) Åtgärder som bör eller kan ingå inom ramen för den utvidgade demensutredningen är bland annat neuropsykologiska test, strukturell avbildning av hjärnan med magnetresonanstomografi, SPECT för att mäta dopamintransport eller blodflöde i hjärnan samt FDG-PET-undersökning för att mäta glukosmetabolism. Vilka tester som utförs vid den utvidgade utredningen bestäms utifrån vad som framkommit i den basala utredningen och vad som bedöms som nödvändigt i det enskilda fallet.

26 Utvidgad demensutredning
Rekommendationer Hälso- och sjukvården kan erbjuda strukturell magnetresonanstomografi, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) erbjuda funktionell FDG-PET, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) erbjuda analys av biomarkörer i cerebrospinalvätska, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 4) erbjuda mätning av dopamintransportsystemet i hjärnan med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt Lewykroppsdemens (prioritet 5) erbjuda mätningar av regionala blodflödet i hjärnan med SPECT, som en del i den utvidgade demensutredningen, till personer med misstänkt demenssjukdom (prioritet 7) Åtgärder som bör eller kan ingå inom ramen för den utvidgade demensutredningen är bland annat neuropsykologiska test, strukturell avbildning av hjärnan med magnetresonanstomografi, SPECT för att mäta dopamintransport eller blodflöde i hjärnan samt FDG-PET-undersökning för att mäta glukosmetabolism. Vilka tester som utförs vid den utvidgade utredningen bestäms utifrån vad som framkommit i den basala utredningen och vad som bedöms som nödvändigt i det enskilda fallet.

27 Få bedöms av neuropsykolog
Kronoberg saknas p.g.a. få registreringar Riket 2012: 27 % Riket 2016: 29 % Kronoberg 2012: 56 % Kronoberg 2016: 29 % OBS! Baserat på 17 registreringar.

28 Strukturell hjärnavbildning med MR
Kronoberg saknas p.g.a. få registreringar Riket 2012: 19 % Riket 2016: 19 % Kronoberg 2012: 30 % Kronoberg 2016: 47 % OBS! Baserat på 17 registreringar.

29 Lumbalpunktion Kronoberg saknas p.g.a. få registreringar
Riket 2012: 40 % Riket 2016: 46 % Kronoberg 2012: 19 % Kronoberg 2016: 29 % OBS! Baserat på 17 registreringar.

30 Vänte- och utredningstider

31 Utredningstid inom primärvården
Längre utredningstider Riket 2012: 52 dagar Riket 2016: 64 dagar Kronoberg 2012: 72 dagar Kronoberg 2016: 77 dagar

32 Vänte- och utredningstid specialistvård
Kronoberg saknas p.g.a. få registreringar Riket 2012: 88 dagar Riket 2016: 100 dagar Kronoberg 2012: 118 dagar Kronoberg 2016: 102 dagar OBS! Baserat på 17 registreringar.

33 Demensläkemedel

34 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom finns det läkemedelsbehandling som kan påverka den kognitiva funktionen och lindra symtom, men däremot inte bromsa sjukdomsförloppet

35 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör erbjuda läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 1) erbjuda läkemedelsbehandling med memantin till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 2). Det finns i dag ingen botande behandling vid demenssjukdom. Däremot är det möjligt att lindra symtom hos personer med demenssjukdom samt med olika vård- och omsorgsinsatser underlätta vardagen och förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Vid Alzheimers sjukdom finns det läkemedelsbehandling som kan påverka den kognitiva funktionen positivt och lindra symtom, men däremot inte bromsa sjukdomsförloppet.

36 Förskrivningen av demensläkemedel ökar…

37 …men varierar i landet Minskad förskrivning i Kronoberg
Riket 2012: 1,6 % Riket 2016: 1,9 % Kronoberg 2012: 1,6 % Kronoberg 2016: 1,5 %

38 Uppföljning

39 Regelbunden och sammanhållen uppföljning - Viktigt att fokusera på mer än demenssjukdomen
Psykisk/kognitiv bedömning Social bedömning Funktionsmässig bedömning Fysisk/medicinsk bedömning Existentiell bedömning En personcentrerad vård och omsorg!

40 Regelbunden och sammanhållen uppföljning
Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Erbjuda en regelbunden och sammanhållen uppföljning och utredning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning, samt vård- och omsorgsinsatser till personer med demenssjukdom (prioritet 1). Syftet med uppföljningen är att bedöma personens behov av medicinskt och psykosocialt stöd samt att se till att dessa tillgodoses. För att kunna ha ett helhetsperspektiv på den demenssjuka personens situation är det viktigt att hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens uppföljning är sammanhållen.

41 Uppföljning Svårt att kartlägga uppföljning eftersom det saknas data.
Även inom specialistvården tycks det finnas brister i uppföljningen: mindre än hälften av de som är yngre än 65 år och har utretts inom specialistvården följs upp av verksamheten inom 1 ½ år. Ingen förbättring jämfört med den tidigare utvärderingen.

42 Uppföljning och utvärdering vid BPSD
Vid demenssjukdom kan olika Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) förekomma. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Information från Läkemedelsverket 5:2008

43 Uppföljning och utvärdering vid BPSD
Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda strukturerad uppföljning av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) och utvärdering av insatta åtgärder till personer med BPSD (prioritet 1). Behandlingen vid olika beteendemässiga och psykiska symtom är inriktad på att i varje enskilt fall om möjligt åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symtomen. Socialstyrelsen rekommenderar därför att hälso- och sjukvården och socialtjänsten följer upp personer med demenssjukdom och utvärderar effekten av insatta åtgärder i syfte att lindra symtomen och i möjligaste mån kompensera för den funktionsnedsättning som demenssjukdomen medför.

44 Läkemedelsbehandling vid BPSD eller konfusion
För att möjliggöra en god behandling vid BPSD behöver eventuella bakomliggande orsaker till symtomen kartläggas och åtgärdas, såsom exempelvis smärta eller läkemedelsbiverkningar. För personer som uppvisar svåra beteendemässiga eller psykiska symtom och där andra åtgärder inte haft effekt kan det dock bli aktuellt med läkemedelsbehandling.

45 Läkemedelsbehandling vid BPSD eller konfusion
Rekommendationer Hälso- och sjukvården kan erbjuda läkemedelsbehandling med oxazepam till personer med demenssjukdom med uttalad ångest och orostillstånd (prioritet 7). Det är viktigt att hälso- och sjukvården först efter en utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling erbjuder läkemedelsbehandling vid dessa symtom. Under dessa förutsättningar kan till exempel antidepressiva läkemedel i form av SSRI-preparat erbjudas till personer med demenssjukdom samt kvarvarande aggressivitet (till exempel agitation). Ett annat exempel är oxazepam som kan ges vid uttalad oro och ångest.

46 Förskrivningen av antipsykosmedel ökar igen

47 Andelen med antipsykosmedel varierar
Ökning även i Kronoberg Riket 2012: 11 % Riket 2016: 13 % Kronoberg 2012: 10 % Kronoberg 2016: 15 %

48 Deltagande i BPSD-registret

49 Multiprofessionellt teambaserat arbete

50 Multiprofessionellt teambaserat arbete
Vid en demensutredning och planeringen, samt utformningen av olika vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom behövs det som regel bedömningar och åtgärder från flera yrkesgrupper. Vilka som ska delta i det multiprofessionella arbetet kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen får kontakt med.

51 Multiprofessionellt teambaserat arbete, forts.
Viktigt för organisationen av det multiprofessionella arbetet är att ingående kompetenser har sin bas i såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten och att det finns en samordnande funktion för hela teamet I de fall en person har behov av både vård- och omsorgsinsatser ska socialtjänsten och hälso- och sjukvården tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP) Viktigt att alla i teamen arbetar enligt ett personcentrerat arbetssätt.

52 Multiprofessionellt teambaserat arbete
Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom (prioritet 1). Det finns många olika sätt att organisera det multiprofessionella arbetet. Viktigt för organisationen av det multiprofessionella arbetet är att ingående kompetenser har sin bas i så väl hälso- och sjukvården som omsorgen.

53 Färre demensteam i kommunerna
Riket 2013: 56 % Riket 2016: 45 %

54 Vilka ingår i demensteamen?
Demenssjuksköterska/demenssamordnare och undersköterska med vidareutbildning i demensvård ingår nästan alltid I hälften av teamen ingår arbetsterapeut Biståndshandläggare och fysioterapeut ingår vanligtvis inte, men kan konsulteras vid behov Ovanligt med kurator och dietist I gemensamma teamen ingår ofta sjuksköterska och arbetsterapeut från landstinget Läkare saknas i nästan hälften av teamen – och kan inte heller konsulteras vid behov.

55 Särskilt boende

56 Särskilt boende Vid ett särskilt boende kan omfattande vård och omsorg ges dygnet runt. Ett särskilt boende kan tillgodose betydande behov av tillsyn och omvårdnad då det inte längre är möjligt att bo kvar i det egna hemmet trots hjälp av olika stödinsatser. Dessa riktlinjer omfattar särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom till personer med måttlig till svår demenssjukdom. Boendet beskrivs också som inkluderande och småskaligt

57 Särskilt boende Det särskilda boende som är anpassat för personer med demenssjukdom beskrivs som inkluderande och småskaligt Med inkluderande menas att utformning i boendet anpassas till personens funktionsnivå och att den främjar en välkomnande känsla av möjlighet till delaktighet i dagliga aktiviteter. Miljön känns bekant vilket t.ex. underlättar att personen kan hitta till toaletten så självständigt som möjligt Ett småskaligt boende består av ett begränsat antal (fysiskt avgränsade) lägenheter, med vissa gemensamma utrymmen såsom dagrum och matsal. Flera sådana boenden kan finnas i samma fastighet.

58 Särskilt boende Rekommendationer Socialtjänsten bör
erbjuda särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom till personer med måttlig till svår demenssjukdom (prioritet 2) Ett särskilt boende tillgodoser betydande behov av tillsyn och omvårdnad då det inte längre är möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Socialstyrelsen rekommenderar att det särskilda boendet för personer med demenssjukdom kännetecknas dels av en inkluderande boendemiljö som främjar känslan av att vara välkommen i dagliga aktiviteter och som känns bekant för personen, dels småskalighet i form av ett begränsat antal lägenheter.

59 Personer med demenssjukdom i SÄBO

60 Målgruppsanpassade boenden
Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna boenden Andel kommuner som saknar boenden men köper platser Yngre personer (under 65 år) 9 % 17 % Annat modersmål än svenska 16 % 7 % Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar 2017. I Kronoberg: Ingen kommun med boende för yngre personer. Ingen kommun med boende för personer med annat modersmål.

61 Dagverksamheter

62 Dagverksamhet Dagverksamhet som är anpassat för personer med demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet med dagverksamhet är att erbjuda personer med demenssjukdom gemenskap och aktivering för att ge dem möjlighet att bo kvar i sitt hem och att samtidigt erbjuda anhöriga en tillfällig avlösning. Verksamheten bidrar också till social samvaro, struktur och innehåll i dagen. Hur kan dagverksamheten anpassas för att göras mer attraktiv? Stryka ”specifikt” i första meningen?

63 Dagverksamhet Rekommendationer Socialtjänsten bör
erbjuda dagverksamhet som är anpassad för personer med demenssjukdom till personer med mild till måttlig demenssjukdom (prioritet 1) erbjuda dagverksamhet som är anpassad för yngre personer med demenssjukdom till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 1). Dagverksamheter för personer med demenssjukdom bör vara anpassade till sjukdomen och därigenom bidra till social samvaro, struktur och innehåll under dagen. Syftet med dagverksamhet är även att ge personer med demenssjukdom möjlighet att bo kvar i sitt hem och att samtidigt erbjuda anhöriga en tillfällig avlösning.

64 Personer med demenssjukdom med dagverksamhet

65 Målgruppsanpassade dagverksamheter
Grupper med särskilda behov Andel kommuner med egna dagverksamheter Andel kommuner som saknar dagverksamhet men köper platser Yngre personer (under 65 år) 18 8 Annat modersmål än svenska 4 Källa: Socialstyrelsens enkät till kommuner och stadsdelar 2017 I Kronoberg: Två kommuner med dagverksamhet för yngre personer. Ingen kommun med dagverksamhet för personer med annat modersmål.

66 Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom

67 Individanpassade stödinsatser i ordinärt boende, på dagverksamhet och på ett särskilt boende vid demenssjukdom Centralt för olika individanpassade stödinsatser är att de ges utifrån ett personcentrerat arbetssätt, och att vården och omsorgen erbjuds i en god psykosocial miljö med fokus på individen. Stödet behöver också utgå från personens egna önskemål och kvarvarande förmågor. Det är också viktigt att det finns tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro samt en flexibilitet när det gäller rutiner.

68 Individanpassade stödinsatser vid demenssjukdom
Rekommendationer Socialtjänsten bör erbjuda anpassad måltidsmiljö, exempelvis små grupper, tid för att kunna äta i lugn och ro och möjlighet att själv komponera måltid, till personer med demenssjukdom (prioritet 2) anpassad måltidsmiljö till personer med demenssjukdom i ordinärt boende (prioritet 2) erbjuda möjlighet till utomhusvistelse till personer med demenssjukdom (prioritet 2). Det är viktigt att det finns tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro samt en flexibilitet när det gäller rutiner. Detta gäller exempelvis i särskilt boende och i dagverksamhet men även vid specifika åtgärder, som till exempel en anpassad måltidssituation eller möjlighet till utomhusvistelse och fysisk aktivitet.

69 Utbildning och handledning

70 Utbildning, träning och handledning för vård- och omsorgspersonal
För att kunna erbjuda en personcentrerad god vård och omsorg och även för att kunna förstå och bearbeta utmaningar i möten med personer med demenssjukdom, behöver vård- och omsorgspersonal utbildning, träning och handledning inom området.

71 Utbildning, träning och handledning för vård- och omsorgspersonal
Rekommendation Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för vård- och omsorgspersonal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom (prioritet 1).  För att kunna erbjuda en personcentrerad god vård och omsorg och även för att kunna förstå och bearbeta utmaningar i möten med personer med demenssjukdom, behöver vård- och omsorgspersonal utbildning, träning och handledning inom området

72 Utbildning för bistånds- och LSS-handläggare
En demenssjukdom medför ofta en försämrad förmåga till abstrakt tänkande samt en nedsatt beslutsförmåga. Detta kan påverka möjligheten att formulera behov eller ta ställning till erbjudna stödinsatser. Bistånds- och LSS-handläggarens beslut i olika ärenden som rör personer med demenssjukdom förutsätter därför en grundläggande förståelse och kunskap om vad demenssjukdom är och vilka konsekvenser det har på den drabbade personen.

73 Utbildning för bistånds- och LSS-handläggare
Rekommendation Socialtjänsten bör erbjuda biståndshandläggare och LSS-handläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom utbildning om demenssjukdom (prioritet 2). En demenssjukdom medför ofta en försämrad förmåga till abstrakt tänkande samt en nedsatt beslutsförmåga. Detta kan påverka möjligheten att formulera behov eller ta ställning till erbjudna stödinsatser. Bistånds- och LSS-handläggarens beslut i olika ärenden som rör personer med demenssjukdom förutsätter därför en grundläggande förståelse och kunskap om vad demenssjukdom är och vilka konsekvenser det har på den drabbade personen.

74 Deltagande i Demens ABC

75 Kommunernas krav på utbildning

76 Många får inte handledning…
Vid 44 procent av demensboendena har ingen i personalen fått handledning under det senaste året Inom hemtjänsten är motsvarande andel 67 procent! Om handledning ges sker det alltför sällan (mer sällan än en gång i kvartalet)

77 Reflektionsmöten sker oftare – men mindre inom hemtjänsten
Vid var fjärde demensboende förekommer inte reflektionsmöten… …och vid var tredje hemtjänstverksamhet Om det anordnas reflektionsmöten är dessa oftast mer sällan än en gång i månaden Vid 12 procent av demensboendena och 23 procent av hemtjänstverksamheterna saknas både handledning och reflektion!

78 Stöd till anhöriga

79 Stöd till anhöriga vid demenssjukdom
Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda ett utbildningsprogram till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2) erbjuda individuellt anpassat stöd till unga anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2). Socialtjänsten bör erbjuda avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda relationsbaserade stödprogram, tillsammans med personen med demenssjukdom, till anhöriga till personer med demenssjukdom (prioritet 6). Det är viktigt att det finns tid och utrymme för meningsfulla aktiviteter och social samvaro samt en flexibilitet när det gäller rutiner. Detta gäller exempelvis i särskilt boende och i dagverksamhet men även vid specifika åtgärder, som till exempel en anpassad måltidssituation eller möjlighet till utomhusvistelse och fysisk aktivitet.

80 Informations- och utbildningsprogram

81 Vad händer nu?

82 Framtagande av nationella målnivåer
Anger den eftersträvansvärda nivån för hälso- och sjukvården att arbeta mot Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling Arbetet kommer att starta hösten 2018 För mer information, se:

83 Förvaltning av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Hålla riktlinjerna aktuella Årliga översyner Uppdateringar vid behov Kommunicera status Större revidering efter utvärdering Nationella riktlinjer

84 Fysisk aktivitet vid demenssjukdom
Socialstyrelsen planerar att ta fram en rekommendation om fysisk träning för personer med demenssjukdom samband med att förvaltningen av riktlinjerna startar 2018 Fram till dess hänvisas till de rekommendationer om fysisk aktivitet som WHO och FYSS har tagit fram för äldre personer

85 Mer information Nationella riktlinjer
Stefan Brené, Enheten för nationella riktlinjer E-post: Tfn: Nationell utvärdering Vera Gustafsson, Enheten för indikatorbaserad utvärdering E-post: Tfn:

86