Kognitiva funktioner Inhämta, bearbeta och tillgodogöra sig information Kognitiva funktioner: Varseblivning/Perception Uppmärksamhet Minne Språk Tänkande: Abstrakta och konkreta tankeprocesser; Problemlösning; Resonemang; Bedömningar och beslutsfattande

Minnet Arbetsminne (Primärminnet, korttidsminne) – information befinner sig i arbetsminnet så länge man arbetar aktivt med det (Baddeleys modell)

Enligt Baddeley och Hitch (1974) skulle short time store (STS) ersättas av arbetsminnet som består av tre komponenter; (a) en modalitetsfri (omdömesfri) central-executiv enhet som liknar uppmärksamhet, (b) en artikulär loop som innehåller information på ett fonologiskt (talbaserat) sätt och (c) en visuo-spatial skiss för spatiala eller visuella koder. Den viktigaste enheten är den central-executiva enheten, de andra är slavsystem. Den har begränsad kapacitet och används när man hanterar de flesta kognitivt krävande uppgifterna. Den initierar kontroll beslutsprocesser, samt hanterar tänkande och språkförståelse. Central-executiva enheten överför information till långtidsminnet via repetition. Artikulära loopen återanvänder ord för omedelbar återgivning och handhar fonologiska processer. Baddeley fann att försöksdeltagare kunde återge en sekvens av korta ord bättre än sekvenser med långa ord. Fortsatta undersökningar visade att man kunde återge så många ord som man hann med att läsa högt i två sekunder. Visuo-spatial skissen processar visuella föreställningsuppgifter, visuellt sökande och spatiala uppgifter. Baddeley menar att resursfördelning kan bara ske åt ett håll. Pilarna till slavsystemen syftar till resurser som tas ifrån central-executiva enheten. Pilarna till central-executiva enheten från slavsystemen är information som ska vidare till långtidsminnet. Slavsystemen klarar sig relativt bra utan interferens (de stör ej varandra) när det gäller enkla uppgifter.

Baddeleys modell för arbetsminnet Short term memory (STS) ersätts med Working memory (arbetsminne) som består av Visuo-spatial sketch pad, Central executive, Articulatory loop. Till långtidsminnet. Resurser ges Till långtidsminnet. Resurser ges

Långtidsminne Långtidsminne Deklarativt (explicit minne) minne – man använder detta minne medvetet och kan uttrycka dem i tal och skrift Semantiskt minne (fakta minne) – är inte knutet till tid och rum (tex ordförråd) Episodiskt minne (händelser) – minne man använder för att komma ihåg händelser man själv varit med om. Knutet till tid och rum Icke deklarativt minne (implicit minne) – minne som är omedvetet och uttrycks genom beteendet, snarare än språket. Minnen som påverkar våra beteenden omedvetet Procedurminne (färdigheter, vanor) – tex cykla Priming (präglad/förberedelse) – man kan lättare identifiera det man har sett tidigare – man är förberedd att uppfatta informationen igen – tex reklam

Det friska åldrandet Betulastudien: I Umeå testades ca 3000 personer i åldrarna 35 – 85 år i en mängd olika minnesuppgifter Semantiska minnesuppgifter – uppgifter att besvara allmänna kunskapsfrågor (faktaminne och synonymer till ord) Vi blir bättre på dessa uppgifter ända upp till 50 års ålder Därefter presterar vi oförändrat till ca 60 års åldern, då prestationen långsamt börjar försämras

Mäns och kvinnors prestation skiljer sig inte nämnvärt fram till 75 års åldern. Därefter ligger mäns prestation något högre. Männen har högre utbildning i dessa åldersgrupper än vad kvinnor har. Denna skillnad kommer att försvinna om några år, eftersom könsskillnader i utbildningsnivå inte finns bland dagens 50 åringar – generationseffekt=effekt som är resultat av den tidsperiod man har vuxit upp i.

Episodiska minnesuppgifter – deltagarna blev exponerade för en episod (föremål att känna på, ansikten att känna igen bland andra), som de senare ombads att dra sig till minnes, eller känna igen, bland andra inte tidigare visade episoder Minnesförsämring börjar redan vid 35 – 40 (kanske redan vid 25 – 30) års åldern och fortsätter i accelererande takt – vårt minne försämras successivt. Det mentala tempot – hastigheten med vilken nervsystemet kan lära in och plocka fram information blir gradvis långsammare under vuxenlivet

Kvinnors prestation i episodiska minnesuppgifter är högre än mäns Kvinnor bättre på att komma ihåg ansikten, vilket tyder på att även andra faktorer än språkförmåga kan spela in Vad skillnaden beror på vet man inte Ett skäl till att det episodiska minnet påverkas kan vara att detta minne kräver att vi aktiverar ett rikt nätverk av hjärnregioner för att fungera optimalt. I många av dessa regioner förlorar vi hjärnceller gradvis under livscykeln

Välbevarade minnesfunktioner Implicita minnet (förmågan att plocka fram information ur minnet på ett omedvetet sätt) Vissa korttidsminnesfunktioner – ex. komma ihåg telefonnummer Semantiska minnet (faktaminne)

Flytande och kristalliserad intelligens Kristalliserade förmågor är sådana förmågor där tidigare kunskap, erfarenhet och utbildning har stor betydelse för hur man löser en uppgift (tex. ordförståelse och huvudräkning) Flytande förmågor, är sådana förmågor där man har relativt liten hjälp av tidigare kunskap, då en uppgift kräver nya processer och sätt att tänka. Svårt att hitta renodlade flytande intelligensuppgifter (tex. lägga ett nytt pussel, avsluta en sifferserie på ett logiskt sätt, lära sig glosor på ett främmande språk

Distinktionen mellan flytande och kristalliserade intelligens är inte absolut. Många vardagliga uppgifter kräver både flytande och kristalliserade förmågor. Man blir bättre på kristalliserade förmågor fram till 30 – 35 årsåldern. Därefter ligger man kvar på samma nivå ända till en viss försämring vid ca 60 årsåldern

Flytande förmågor följer samma mönster som för episodiskt minne: den högsta prestationen når man vid 30, därefter sker en kontinuerlig nedgång (linjär nedgång)

Försämras alla med ökande ålder? Åldrandet är individuellt – ju äldre vi blir desto mer olika varandra blir vi – variationen ökar Kön, utbildning, socioekonomisk status och det sociala nätverket har betydelse. Dessa faktorer är viktiga för vår kognitiva förmågor under hela livet och inte bara i åldrandet Sensoriska bortfall (syn och hörsel) som är vanligt i åldrandet har också betydelse för kognitiva förmågor

Kognitiva försämringar påverkas av i vilken utsträckning vi drabbas av sjukdomar under vårt åldrande – tex. över 60 år har 80 % åtminstone en kronisk sjukdom Sjukdomar som man vet påverkar kognitionen är tex. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, sköldkörteldysfunktion, vitaminbrist

Demens ( latin de utan och mens sinne)– förlust av själ Samlingsnamn för flera sjukdomar Karaktäriseras av en försämring eller förlust av kognitiva förmågor, men inbegriper även emotionella och personlighetsmässiga förändringar Alzheimerssjukdom (AS) och Vaskulär demens (VaD) hör till de vanligast förekommande

Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom (AS) 50 – 70 procent av alla demenssjuka lider av AS AS är svår att diagnostisera. Det är svårt att veta om de kognitiva problemen som uppstår beror på någon annan sjukdom. Psykologisktestning fyller en viktig funktion, då en kontinuerlig testning av kognitiva funktioner visar på en gradvisa försämringen. Insjuknande kan ske redan vid 30 årsåldern

Diagnoskriterier enligt DSM-IV En nedsättning av flera kognitiva funktioner. Nedsättningen visar sig genom: nedsatt minnesfunktion (bristande förmåga att lära in något nytt och att minnas vad som tidigare lärts in minst en typ av följande störningar: afasi (språkstörning) apraxi (oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser trots intakta motoriska funktioner) agnosi (bristande förmåga att känna igen eller identifiera föremål trots intakt sensorisk funktion) störning av exekutiva funktioner (d v s planera, organisera, rangordna, tänka abstrakt) Förloppet karakteriseras av en smygande debut och en fortskridande kognitiv nedsättning. Den kognitiva funktionsnedsättningen förekommer inte enbart i samband med konfusionstillstånd (förvirringstillstånd). Den kognitiva funktionsnedsättningen vid Alzheimers sjukdom beror inte på något av följande: tillstånd i centrala nervsystemet som förorsakar progressiv (gradvis ökande) nedsättning av minne och kognitiva funktioner (t ex. cerebrovaskulär sjukdom, Parkinsonssjukdom, Huntingtons sjukdom, subduralhematom, nomatryckshydrocefalus) systemiska tillstånd som man vet kan förorsaka demens (t ex hypothyreos, brist på B 12-vitamin eller folsyra, brist på niacin, hyperkalcemi, neurosyfilis, IV-infektion) tillstånd förorsakade av droger Funktionsnedsättningen inträffar inte bara under konfusionstillstånd.

Försämringarna ska vara så kraftiga att de orsakar problem i det sociala livet eller i arbetslivet. Försämringarna ska ha kommit smygande och fortsätta gradvis Orsaken till demenssymtomen vid AS är en fortskridande degeneration av nervceller, framförallt av deras synapser och dendriter.

Senilplack (belägna utanför cellen) och neurofibriller (belägna inne i cellen) Amyloid plaques (Senilplack) och Neurofibrillary tangles (Neurofibriller)

Nervcellsdegenerationen ger upphov till hjärnatrofi (minskad vikt av hjärnan) med vidgade ventriklar och vida fåror i hjärnbarken.

Begynnande fas Exakt när sjukdomen börjar går inte att svara på. Symtomen kommer smygande, i regel under en lång tid. Minnet: Vanligt är att minnet börjar svikta; den drabbade glömmer allt oftare var han lägger ifrån sig saker och vad han gjort under dagen. Planeringsförmåga: Det kan bli svårt att planera och organisera sin vardag. Stress: Stresståligheten blir mindre när även tankeförmågan försämras. Oro och depression: Även depressionstillstånd är vanligt i början. Oro och ångest kan vara reaktioner på känslan av att man börja förlora kontrollen över sitt liv. Omgivningen: I början kan omgivningen uppfatta de ännu svaga symtomen som följder av ett naturligt åldrande. Den som insjuknar i yrkesverksam ålder känner ofta, före sina anhöriga, att något inte stämmer. Enkla arbetsuppgifter blir plötsligt svåra att utföra. Samma symtom hos olika personer kan upplevas olika handikappande beroende på livssituation. (källa: Svenskt demens centrum)

Mild demens Minnet: I denna fas har minnesproblemen blivit tydliga funktionshinder. Inbokade möten och namn på nära anhöriga kan glömmas bort. Vissa samtal kan vara svåra att följa med i. Orden kommer heller inte lika automatiskt som tidigare, den sjuke kan få svårt att formulera sig. Orientering: Även förmågan att orientera sig kan märkbart ha försämrats. Plötsligt kan det vara svårt att hitta hem från bussen eller från kvartersbutiken. Omgivningen: För närstående har nu symtomen blivit tydliga. De kan höra samma fråga upprepas gång på gång. Den sjuke är ofta medveten om sina problem och försöker hittar strategier för att hantera den. Oro och skamkänslor kan leda till att  socialt umgänge och svåra situationer undviks. Irritation kan uppstå över att inte klara av tidigare enkla uppgifter.

Medelsvår demens Symtomen vid medelsvår demens blir fler och starkare. Minnet: Minnesproblemen tilltar. Språket: Språket påverkas så att det ofta blir svårt att kommunicera. Andra förmågor: Bristande tidsuppfattning och förmåga att koncentrera sig gör vardagen mer komplicerad. Många vänder upp och ned på dygnet och kan börjar vandra på nätterna. Klä på sig, tvätta sig och andra  sysslor kan vara omöjliga att göra på egen hand (procedurminnet påverkas). Sjukdomsinsikten kan börja avta. Den sjuke blir inte sällan oföretagsam och inbunden. Andra kan börja vandra och få svårt att komma till ro.  Även olika psykiatriska tillstånd blir i denna fas ofta vanligare, t ex förvirring (konfusion), hallucinationer och vanföreställningar. Omgivningen: I den medelsvåra fasen brukar regelbundna insatser från samhällets vård och omsorg bli nödvändiga. Många behöver flytta till ett gruppboende eller annan särskild boendeform

Svår demens I denna fas är stora delar av hjärnan skadad. Tidigare symtom förvärras ytterligare. Det är ofta svårt med orientering till plats, rum och tid. Talet försvinner ofta helt eller inskränker sig endast till enstaka ord som ofta upprepas gång på gång. Vid svår demens börjar även det rent fysiska påverkas. Det blir allt besvärligare att klä på sig, sköta hygien och att äta. Ofta försvinner gångförmågan helt i denna fas. Den sista tiden i livet är den sjuke oftast helt beroende av vård och omsorg. Många med demenssjukdom avlider till slut av lunginflammation, hjärtsvikt eller av någon annan sekundär sjukdom.

http://www.youtube.com/watch?v=7_kO6c2NfmE http://www.youtube.com/watch?v=IcuDz7tOL7E http://www.youtube.com/watch?v=7-P9lbTJ9Hw

Vaskulär demens (VaD) Orsak: Blodkärlen råkat ut för en förfettning/förkalkning eller en ”blodpropp”, som bidragit till att de ”pluggat igen” och på så vis orsakat brist på syre och näring i hjärnvävnaden runtomkring. Symtom – Slaganfall eller Gradvis Slaganfall: Symtomen varierar beroende på var i hjärnan blodkärlsskadan sitter. I en del fall märks det tydligt när skadan sker i form av en ”stroke” eller slaganfall med tillhörande svaghet i armar och ben, sluddrigt tal och ibland förvirring. Gradvis: Men symtomen kan också komma gradvis, ibland med episoder av påtaglig trötthet och förvirring. Tanke och rörelser blir långsammare tanke och rörelser. Otydligare tal. Ökad irritation men också depression och gråtmildhet är vanligt. Riskfaktorer är högt eller instabilt blodtryck, hjärtsjukdom (till exempel förmaksflimmer), diabetes, tidigare övergående tilltäppning av ett blodkärl eller stroke, högt kolesterolvärde och hög ålder.

Diagnoskriterier enligt DSM-IV En nedsättning av ett flertal kognitiva funktioner, vilken visar sig genom både: minnesnedsättning (bristande förmåga att lära in nytt material) och att komma ihåg tidigare inlärt material minst en av följande kognitiva störningar: afasi (språkstörning) apraxi (oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser trots intakt motoriskfunktion) agnosi (bristande förmåga att känna igen föremål trots intakt sensorisk funktion) störning av exekutiva funktioner (d v s planera, organisera, rangordna, tänka abstrakt) Fokala (Fokala symtom innebär symtom som orsakas av slaganfallets lokala påverkan på de närmast intilliggande strukturerna) neurologiska tecken och symtom (t ex överdrivet kraftiga reflexer i djupt belägna senor, Babinskis reflex, pseudobulbär pares, gångdefekter, svaghet i en extremitet) eller undersökningsfynd som indikerar cerebrovaskulär sjukdom (t ex. multipla infarkter omfattande cortex och underliggande vitsubstans) som bedöms ha ett etiologiskt (kausalt) samband med störningen. Den kognitiva funktionsnedsättningen förorsakar en betydande försämring av social eller yrkesmässig funktion och innebär en betydande sänkning från en tidigare funktionsnivå. Funktionsnedsättningen inträffar inte bara under konfusionstillstånd

Babinski reflexen fås genom att stimulera utsidan av fotsulan Babinski reflexen fås genom att stimulera utsidan av fotsulan. Neurologen börjar stimulationen vid hälen och går framåt till tårna. Babinskis reflex kännetecknas av att stortån sträcks ut och också av att övriga tår sträcka ut solfjädersformat. De flesta nyfödda är inte neurologiskt färdigbildade och visar därför Babinskis reflex. Vid stimulation av fotsulan sträcker de ut stortån. Många småbarn gör det också, och det är helt normalt. Babinskis reflex försvinner emellertid så småningom under småbarnstiden, och skall under normala omständigheter aldrig återkomma. En Babinski reflex hos ett äldre barn eller vuxen är onormalt. Det är ett tecken på problem i det centrala nervsystemet (CNS). Progressiv bulbär pares ger i första hand talsvårigheter, tugg- och sväljningssvårigheter samt förtvining av tungmuskulaturen

http://www.youtube.com/watch?v=QTbdgHgmTgw

Skyddande faktorer: Socialtnätverk Riskfaktorer: Ålder Ärftlighet Kön Utbildningsnivå Socioekonomisk status Skyddande faktorer: Socialtnätverk Minnesträning: ökar förmågan i den färdighet som har tränats, men inte andra färdigheter. Har haft positiva effekter för äldre friska Funkar inte för dementa då de inte kommer ihåg proceduren Beteende terapi: Emotionella signaler (oro) blir diskriminativ stimuli för alternativa beteenden (kolla på en lapp som lugnar). Det alternativa beteendet förstärks. Övning och repetition tillsammans med ledtrådar.