”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Vardaglig observationer
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Pedagogisk dokumentation
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Läroplansträff Välkomna.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förändringarna av förskolans läroplan och den nya skollagen
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Läroplansträff fritidshem
Planering och genomförande av undervisningen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Hur kan vi förstå begreppet?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Presentationens avskrift:

”Draghjälp” kring implementering av allmänna råd för fritidshem

Stöd för att utveckla kvaliteten i fritidshem

Kvalitet i fritidshemmet ” Fritidshemmet innebär en fantastisk möjlighet att möta elevernas olika lärstilar och bidra till att de utvecklar självkänsla, kreativitet och samarbetsförmåga. Fritidshem av god kvalitet kan bidra till att eleverna når högre mål i skolan” Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning.

Det varierar i vilken grad rektorerna tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och verkar för att fritidshemmen utvecklas i förhållande till de nationella målen. Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser av de olika fritidshemmens verksamhet. Saknas förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivå och huvudmannanivå. Rektorerna har brist på kunskaper om fritidshemmens verksamhet.

Varför har allmänna råden reviderats? Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna Belysa utvecklingsområden utifrån resultatet av granskningar och inspektioner

Vad är allmänna råd? Vad är allmänna råd? Rekommendationer om hur man kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna Syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning Råden bör följas om man inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls

Bestämmelserna Författning: samlingsnamn för lag, förordning och föreskrift Lag (riksdagen) ex. skollagen Förordning (regeringen) ex. förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Föreskrifter (myndigheter) ex. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem

Allmänna råd som gäller för fritidshem Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (2014)

Fritidshemmet och Skollagen Komplettera utbildningen i förskoleklass och skola Stimulera elevernas utveckling och lärande Erbjuda en meningsfull fritid och rekreation Utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Fritidshemmet och läroplanerna Fritidshemmet och Lgr11 Del 1 Värdegrund och uppdrag ex. förståelse och medmänsklighet, en likvärdig utbildning Del 2 Övergripande mål och riktlinjer ex. normer och värden, kunskaper, övergång och samverkan Del 3 Kursplaner syfte, centralt innehåll, kunskapskrav

Förmågor som bedöms i Lgr11 samtala kommunicera i tal och skrift anpassa utifrån mottagare, syfte och sammanhang uttrycka ståndpunkter formulera reflektera ta ställning argumentera motivera överväga analysera använda och analysera begrepp beskriva förklara redogöra resonera läsa förstå utforska urskilja tolka dra slutsatser kritiskt granska värdera välja planera söka information systematiskt undersöka identifiera genomföra lösa problem utveckla idéer –kreativitet experimentera gestalta skapa

En målstyrd verksamhet Nationella styrdokument Elevgruppens behov och intressen Ett systematiskt kvalitetsarbete Pedagogisk planering

Vad är fritidspedagogens kompetens? i vårt samspel med eleverna övar vi, uppmuntrar och utvecklar deras social kompetens. vi ger eleverna metoder och handledning för att kunna reda ut konflikter. vi kan se varje barns behov av utmaningar så att de inte alltid väljer det de är vana vid. vi ger barnen möjlighet att fördjupa sina kunskaper i något specialintresse. vi lägger stor vikt vid arbetet med genus och mot diskriminering och kränkande behandling. vi arbetar kompensatoriskt så att alla barn ges möjlighet att delta på samma villkor. genom leken ger vi möjlighet att öva turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Komma med alternativa metoder, exempelvis mer praktiska, levande och skapande arbetssätt än skolans mer styrda ofta ”teoretiska” verksamhet. Kunna se verksamheten utifrån olika perspektiv, exempelvis utifrån ett socialt lärande, lärande genom lek och lärande genom att följa givna regler. Thinking outside the box. Fånga upp elevernas intresse och omvandla det i utveckling av elevens förmågor. Lyhördhet. Informella lärandet. Förmåga att ”se” alla elever. Bra på att väcka elevernas lust och engagemang genom att föra en dialog med dem och ställa nyfikna samt utmanande frågor.

Lärande i fritidshemmet Personalen i fritidshemmet bör 1. inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet utgå från elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter vidga, fördjupa och utmana elevernas kunskaper och erfarenheter elevernas delaktighet och inflytande personalens roll då eleverna leker på eget initiativ kartlägga elevernas val av aktiviteter

Lärande i fritidshemmet Personalen på fritidshemmet bör 2. Välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Lärare i fritidshem/fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet Utbildningen målstyrd med utgångspunkt i läroplanen Det systematiska kvalitetsarbetet

Lärande i fritidshemmet Personalen på fritidshemmet bör 3. Ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper över tid genom att skapa en progression Alla elever ska ha stöd och utmaningar Progression i verksamheten Elevernas ansvar och inflytande Förberedelser för tiden efter fritidshemmet

Samverkan med hemmet 4. Samverkan med hemmet Personalen i fritidshemmet bör 1. informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet Information om fritidshemmets syfte och mål Hur konkretiseras målen i det pedagogiska arbetet? Vårdnadshavarnas förväntningar

Samverkan med hemmet 4. Samverkan med hemmet Personalen på fritidshemmet bör 2. erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen tillsammans med personalen i förskoleklass eller skolan, eller enskilt i fritidshemmet. Personalen ansvarar för samverkan med hemmet Ge en samlad bild av elevens hela skolsituation Eleven delaktig i samtalet Dialog med hemmet

Syftar till att nationella mål för utbildningen ska uppfyllas samt delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och orsaker till eventuella brister

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet Ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 1. Nulägesanalys genomförs 2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lgr11 3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer elevers utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och elevgruppens behov samt förutsättningar. Allmänna råd för fritidshem. 4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje elev ges möjlighet till utveckling och lärande. 1. Nulägesanalys genomförs 2. Välj mål utifrån uppdragen i skollag och Lgr11 3. Hur planerar och skapar vi en miljö och en arbetsprocess som stödjer elevers utveckling och lärande? Utgå ifrån läroplansmålen och elevgruppens behov samt förutsättningar. Samtliga mål ska finnas med i planeringen under läsåret. Allmänna råd för fritidshem. 4. Utforma utvärderingsbara mål. Planera verksamheten utifrån gruppens behov så att varje elev ges möjlighet till utveckling och lärande. Förbättra fritidshemmets arbetsprocesser för att utveckla elevers lärande Planera verksamhetens innehåll och genomförandet, i förhållande till målen i skollagen och LGR 11. 8. Vad finns det för forskning och beprövad erfarenhet inom målområdet och hur kan vi använda oss av den? Hur ska vi i det aktuella området förbättra våra arbetsprocesser utifrån våra resultat och slutsatser? ELEV Sammanställ dokumentationen och analysera verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till elevens utveckling och lärande. Genomför och dokumentera det planerade arbetet. 7. Sammanställ, reflektera och analysera dokumentationen i aktuellt målområde: Vad har vi gjort och hur har vi dokumenterat? Vad kan vi se i dokumentationen? Hur långt har vi kommit i vår måluppfyllelse? Vilka resultat kan vi se? Vilka slutsatser kan vi dra utifrån resultaten? 5. Målområden som ska dokumenteras 6. Verktyg att använda vid dokumentationen.

Fyra dimensioner av kvalitet Strukturkvalitet Innehållskvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 1.utifrån fördelade resurser från huvudmannen anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning så att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag, och då väga in faktorer såsom elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd kontinuitet i elev- och personalgruppen elevernas närvarotider

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 2. organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla verksamheten Rektorns ansvar att organisera verksamheten så att personalen arbetar mot de nationella målen Skapa utrymme för att personalen enskilt och tillsammans kontinuerligt kan planera, följa upp och utveckla utbildningen. Se till att planeringstiden inte påverkas negativt av uppdrag i förskoleklassen eller i skolan

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 3. föra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna Rektorns pedagogiska ledarskap Förtrogenhet med uppdraget och den dagliga verksamheten Kommunicera arbetsformer, metoder, användandet av lärmiljön i förhållande till elevers utveckling mot målen i läroplanen Återkoppling till personalen

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 4. organisera verksamheten så den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sett kunna skapa helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning. Organisation som stödjer en helhetssyn samt utveckla samarbetsformer med tydlighet i roller och uppdrag Utrymme för gemensam planering och pedagogiska diskussioner Ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet Övergångar

Särskilt stöd Särskilt stöd ”Om eleven vistas i fritidshem är det viktigt att fritidshemmet och skolan samarbetar när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven.”

Rektorns pedagogiska ledarskap Rektorn bör 5. ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande Rektorns ansvar att formerna för samarbete utvecklas och att information ges om fritidshemmets mål och sätt att arbeta Samråd med möjlighet att föra fram förslag och synpunkter, samt möjlighet till inflytande genom information om kommande beslut

Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. En vanlig brist är att det upprättas en gemensam plan för en skolenhet och ett fritidshem där de enskilda verksamheternas specifika förutsättningar inte framkommer.

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 1. inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra barnkonsekvensanalyser Barnens bästa / Barnperspektiv Konsekvenser av beslut och åtgärder Dialog mellan huvudman och rektorn

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp Eleverna ska tillförsäkras trygghet och studiero Lokaler/utrustning för olika typer av verksamhet inne och ute som tillgodoser syftet med utbildningen

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 3. utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika uppdrag. Riktad kompetensutveckling utifrån fritidshemmets specifika behov Huvudmannen kartlägger i nära samarbete med

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen och rektorn bör 4. se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och på enhetsnivå Systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen bör 5. ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd elevgruppens sammansättning och storlek

Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Huvudmannen bör 6. föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och sammansättning på elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelning av resurser Huvudmannen har det övergripande ansvaret för kvaliteten i fritidshemmet Dialog om vad som är en lämplig personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning Olika behov på varje fritidshem

Frågor att diskutera 1. På vilket sätt kan de nya råden bidra till att utveckla verksamheten på mitt fritidshem? 2. Hur kan jag/arbetslaget/förvaltningen medverka till att fritidshemmets potential synliggörs och används i syfte att bidra till elevernas måluppfyllelse?