Kunskapsstyrning Bodil Klintberg, SKL

Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis inom olika områden Genombrottsprojekt Kvalitetsregister Målet är att det ska bli bästa möjliga varje gång Transformera system- från öar till helhet Strategier för effektivisering – från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning är att genom styr- lednings- och stödåtgärder skapa stukturer och processer som leder till att bästa tillgängliga kunskap används i ett komplext system

Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering.  Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

Samspel i en ökad kunskapsstyrning Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstings-gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

Kunskapsstyrning, ex på delar MIKRO (Vårdteam) MESO (Landsting/region) MAKRO (Nationell nivå) Kunskaps-underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig-strukturer HTA Riktlinjer Nationella programråd Mätsystem Utdata i realtid Sätta mål Fråga efter resultat Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Arenor för lärande Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer

Vilket system krävs för kunskapsstyrd utveckling av vård och omsorg? Nationella mätsystem Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning Ledarskap A P S D

Nationella aktiviteter inom ramen för strategin för kronisk sjukdom

SKL Prioriterade frågor 2014 Framgångsrik skola Unga till arbete Bättre liv för sjuka äldre Jämlik vård och hälsa Kultur och fritid tillgänglig för alla Digitala välfärdstjänster för alla Brukare och patienter som aktiva medskapare Sveriges Viktigaste Jobb Kvalitetssäkrad välfärd Stärkt lokal tillväxt och utveckling Nyanländas etablering – en investering för framtiden Välfärdens långsiktiga finansiering

SKL Stödja landsting och kommuner 2011 hade vi många satsningar Fokus på satsningar och inte på stöd för övergripande ledningsstrategi Vi fick (mitt i sommaren) en överenskommelse som var mest irriterande tyckte många ”Vi vill utbyta erfarenheter av att rigga kunskapsstyrningsorganisationerna och vi vill testa ett programråd” Omstartade kunskapsstyrningsstödet

SKL och landsting/region i år I överenskommelse om kunskapsstyrning Programråd Sjukdomsförebyggande Kompetensutvecklingsinsats för ledning Generellt arbete Öj Särskild ansökan Gapanalys primärvård kronisk sjukdom Regionala konferenser Strokekampanj Allt utom ÖJ är kronisk sjukdom Allt är kunskapsstyrning

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning, NSK Formell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning

NSK - Medlemmar Sjukvårdsregionerna SKL Socialstyrelsen SBU TLV Läkemedelsverket Folkhälsomyndigheten Svenska Läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening

Exempel på frågor Satsningen på kronisk sjukdom Programråd Nationella riktlinjer och utvärderingar – samverkan och information Kartläggning av behov av kunskapsmaterial Patientsäkerhet Kvalitetsregister Information om medicinteknikprojektet samt dialog kring kontakytor mot landsting och regioner DS: En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Ordnat införande Vårdanalys förslag på modell för nationell resultatdialog Specifika områden: ex cancerläkemedel, antikonceptionsbehandling

Region- NSK Sjukvårdsregionerna samverkar för en effektivare kunskapsstyrning Skapade modellen för programråd och är nu ledningsgrupp för programråden Säkerställa det generella arbetsmodellerna för programråden och anger inriktning, bemanning och omfattningen av rådens arbete Bedömer behov av nya programråd Spridning av goda exempel Ta tillvara varandras arbete Rapporterar till hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket

Nationella programråd - Syfte Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att fler patienter får tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet man bor (God vård – jämlik vård) Genom att sprida goda exempel, samarbeta kring framtagande av gemensamma kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att förbättra vården kan även landstingens resurser nyttjas mer effektivt (God vård – kunskapsbaserad och säker vård, kostnadseffektivitet) Vi vill att vården ska förbättras, vi vill öka möjligheterna till samverkan, samla resurserna nationellt

Hur? En prioritering görs och beslut om start av råd Kompetensprofil tas fram Nominering från varje region + att patienter och kvalitetsregister knyts till rådet Alla har ett ansvar både i nationella gruppen och i regionen Identifiera och prioritera förbättringar nationellt SKL har en stödfunktion för arbetet NSK:s regiongrupp är ledningsgrupp och beslutar

Programrådsarbetet Diabetes första programrådet som pilot preliminära resultat visar stor förbättring av grupputbildning och kommunala vårdprogram. alla landsting med sämre resultat i benchmarkingstudien har förbättringsarbete som pågår. NDR-knappen används Regionala sakkunniggrupper tydligare mandat Stroke – etablerat våren och insatser identifierade Astma och KOL – etablerat – VP beslutad nyss Beslut om Nationella kompetensgrupper och nationella uppdrag Prevention och sjukdomsförebyggande metoder– insatser i primärvård, beslut om nationell kompetensgrupp. Första möte 3 november

Exempel på mätsystem Särskild satsning på kvalitetsregister Vården i siffror till ledningarna Kvalitetsregisterdata samlat för ledning som uppdateras oftare än årsvis NDR och Riks-Stroke börjar (därutöver är prio andra områden där nationella initiativ finns samt primärvård) Gemensam infrastruktur på gång

5 sept 2013 Det är bråttom!!

Exempel på stöd till förbättring: Kompetensutveckling för ledare Stärka ledningsgruppers kompetens att leda och driva utveckling av allt bättre kliniska resultat genom att: arbeta systematiskt med uppföljning av kliniska resultat och förbättringsarbete omsätta bästa tillgängliga kunskap

Upplägg Första och andra linjens chefer – grupp, ej individ. Inte åka iväg – utförs i ordinarie forum. Mer resurs och stöd för ledningsgruppen i HUR än regelrätt utbildning. Fokus på resultat för patienter: mäta, analysera, sätta mål, förbättra mm. Ger bredd mer än djup. Kommer att testas runt årsskiftet.

Strategi för kronisk sjukdom - Radikala grepp krävs Begränsa förekomsten av kroniska sjukdomar Prevention och tidig uppmärksamhet Minskade besvär för de som har kroniska sjukdomar Person(patient)centrerad vård Minskad risk för komplikationer Kunskapsbaserad vård Vision: Bästa möjliga hälsa och en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorerna är mestadels generella Strategin för kronisk sjukdom bygger till stor del på framgångsfaktorerna inom diabetes och komponenterna i kunskapsstyrning

Framgångsfaktorerna diabetes Patienter Fokus på patientens målvärden Riktade insatser till patienter med sämre värden Enhetens resultat ständigt på agendan Vårdenhet 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Huvudman Vårdenhet Nationell och internationell kunskap och struktur

Gapanalys i primärvård Gap mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis. Ej jämförelse i fokus. Vaska fram det som finns. Nytta för landsting Klart runt årsskiftet. Del 1: Fastställa indikatorer och samla in data som finns i landsting Del 2: Kartläggning av framgångsfaktorer och för evidensbaserad praktik vid kroniska sjukdomar inom primärvården

Gapanalys i primärvård Datatillgången varierar, men det är svårt för många Trångt för de få personer som kan Juridiken ställer till det Lärandet och processen blir lika viktig som rapporten Etablera en början i år inte ”göra klart”

Regionala konferenser Fokus på kliniska resultat för verksamheterna. Bygga på framgångsfaktorer och nationella programrådsarbetens arbete. Den främsta målgruppen var tänkt som verksamhetschefer och ansvariga inom primärvården - men det kommer bli mer hela systemet på de flesta håll.

SKL och landsting/region i år I överenskommelse om kunskapsstyrning Programråd Sjukdomsförebyggande Kompetensutvecklingsinsats för ledning Generellt arbete Öj Särskild ansökan Gapanalys primärvård kronisk sjukdom Regionala konferenser Strokekampanj Allt utom ÖJ är kronisk sjukdom Allt är kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning, ex på delar MIKRO (Vårdteam) MESO (Landsting/region) MAKRO (Nationell nivå) Kunskaps-underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig-strukturer HTA Riktlinjer Nationella programråd Mätsystem Utdata i realtid Sätta mål Fråga efter resultat Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Arenor för lärande Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer

Vad är nästa steg? Inget bestämt för 2015 Behandlingsrekommendationer för primärvård? Finns lokalt och regionalt Behövs samverkan nationellt Flip i primärvården? Testa på några få vårdcentraler Tänka om helt utifrån patienternas behov (äldre, kroniskt sjuka) Använda helt andra kompetenser i utformning

Tack! bodil.klintberg@skl.se

Vad ska de göra? Bättre dialog och samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

Vad främjar verksamheternas kunskapsomsättning? Teamet med patienten: Vad främjar verksamheternas kunskapsomsättning? Hälso- och sjukvårdsledning: Hur kan vi stödja verksamheternas kunskapsomsättning? Engagerat ledarskap 1. Driv och engagemang från ledningen Professionella drivkrafter 2. Samspel med professionen Förutsättningar i praktiken 3. Skapa förutsättningar och resurser Utformning av kunskapsunderlag 4. Användarvänligt beslutsstöd Synlig process och arbetssätt 5. Synliga processer för genomförande Uppföljning, efterfrågan, feedback 6. Efterfråga och ge feedback på resultat Patientinvolvering 7. Tydligt och relevant uppdrag 8. Våga göra prioriteringar/Fatta beslut 9. Proaktiv integrering/Skapa samband Identifierade på workshop den 17 maj 2013 Identifierade på workshop den 17 oktober 2013