Kunskapsstyrning FD 27 mars 2019

En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning FD 27 mars 2019"— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning FD 27 mars 2019

2 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

3 Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Jämlik Tillgänglig Effektiv
Målområden – God vård Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Jämlik Tillgänglig Effektiv God vård, enligt Socialstyrelsen Kunskapsbaserad – Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet Säker – Vården ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet. Individanpassad – Vården ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Jämlik – Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig – Vården ska vara tillgänglig och ges inom rimlig tid; ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård och omsorg Effektiv – Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att kunna erbjuda bästa möjliga vård till hela befolkningen.

4 Kunskapsstyrning Samtliga regioner i Sverige har antagit en rekommendation om att bygga system för kunskapsstyrning Syfte: att skapa en mer likvärdig och effektiv vård med högre kvalitet NRF har fått i uppgift att samordna den sjukvårdsregionala delen av uppbyggnaden i norr. Arbetsinsatserna för kunskapsstyrning har ökat kraftigt de senare åren NRF har fått uppgiften av…

5 Regionernas beslut i korthet
Alla regioner ska: Arbeta utifrån den gemensamma visionen Samarbeta inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning Anpassa sin sjukvårdsregionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen Långsiktigt säkra en sjukvårdsregional och lokal kunskapsorganisation Avsätta resurser sjukvårdsregionalt – åta sig värdskap för programområden, ordförandeskap, processledare samt experter i NPO, NAG och NSG

6 Varför gör vi om systemet?
Det är inte rimligt att… Vi har så stora skillnader mellan och inom regioner Det tar så lång tid att implementera ny kunskap Vi inte använder alla data vi har i förbättringsarbete Beslut på olika nivåer i sjukvården inte fattas baserat på bästa kunskap och data om kvalitet Kunskapsmassan växer snabbt, digitalisering ger nya möjligheter Kunskapsstyrning kan frigöra resurser Variationer och brister i vårdkvalitet Vårdkvaliteten varierar såväl mellan som inom landets regioner. Ny kunskap tar lång tid att omsättas i praktiken. Vårdens medarbetare har inte tillräckligt samlat stöd för att ge vård utifrån bästa möjliga kunskap. Patienternas kunskap tas inte tillräckligt tillvara.

7 Kunskapsstyrning för varje vårdgivare
Implementera aktuella kunskapsstöd Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Samarbeta med berörda verksamheter i vårdkedjan Efterfråga stöd när man har behov Lära och inspireras av andra Sprida goda erfarenheter vidare

8 Kunskapsstyrning = kunskapen ska styra
Att utveckla, sprida och använda bästa kunskap Målet – bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte I nationell kunskapsstyrning ingår: Kunskapsstöd Stöd till uppföljning och analys Stöd till verksamhetsutveckling Stöd till ledarskapet Bidrar till att utveckla ett lärande system Att styra verksamheten mot ekonomiska mål - ekonomistyrning. Istället för att styra på ekonomi så är det kunskapen som styr. Källa: Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (Sofia Wallström, 2017)

9 Målbild Vi använder den bästa tillgängliga kunskapen som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras både på individnivå och gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiera och prioritera förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat

10 Bikupa Vad har vi hört? Samla ihop frågor

11 Inte göra mera – bara mera tillsammans!
Många olika kunskapsstöd Kunskapsstöd En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys Stöd för uppföljning, Öppna jämförelser och analys Till vänster om pil – tidigare förhållanden. Till höger om pil – det vi nu skapar tillsammans. Fokus i systemet är att skapa en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och stödja ett lärande arbetssätt i svensk hälso- och sjukvård. Sedan tidigare finns många kunskapsstöd och olika stöd för att arbeta evidensbaserat – till exempel nationella riktlinjer, vetenskapliga publikationer, vårdprogram och många webbsidor. Trots det är vården i dagsläget ojämlik. Vem du är eller vart du bor påverkar kvaliteten på vården du får. Detta vill vi förbättra. Alla patienter och vårdgivare ska kunna lita på att bästa tillgängliga kunskap alltid används. Ett gemensamt system och arbetssätt för att arbeta evidensbaserat bidrar också till att samhällets resurser används på bästa sätt. Mål: att invånarna ska erbjudas en mer kunskapsbaserad, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. En mer sammanhållen kunskapsstyrning ska bilda ett lärande system, för en hälso- och sjukvård i ständig utveckling. Stöd för utveckling Stöd för utveckling

12 Systemet tillvaratar tidigare arbete och erfarenheter
Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan är en förbild (start 2010) Programråd finns sedan tidigare för att öka användandet av bästa tillgängliga kunskap Socialstyrelsens uppdrag inom kunskapsstyrning Fokus på att ta fram riktlinjer för vad som är bästa tillgängliga kunskap, samt följa upp och utvärdera hälso- och sjukvård. Inte stöd för hur kunskapen ska implementeras i vården. Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan är en förbild (start 2010) Programråd finns sedan tidigare för att öka användandet av bästa tillgängliga kunskap Utvärdering av programrådens arbete och effekter visade att det behövdes en fastare struktur för att få fullt genomslag och bidra till en jämlik vård Diskussionerna började redan 2014 om behovet av en ny struktur. Beslutades under 2017 och trädde i kraft i början av 2018 Vissa programråd övergår till att bli nationella arbetsgrupper Programområdena får ett mer preciserat och stärkt uppdrag jämfört med programråden.

13 Samspel för kunskapsstyrning
Nationell nivå: vårdprogram och riktlinjer samt prioriteringar kring nivåstrukturering och nya metoder kommer att göras på. Regional nivå: kommer att fokusera på implementering, uppföljning, analys och återkoppling till nationell nivå. Ny struktur för regionala nivån behöver samordnas med den nationella nivån. Översta två nivåerna (patienten och mikro) Utgå ifrån patienternas behov Utgå från bästa tillgängliga kunskap Analysera patientrelaterade resultat Jobba med ständiga förbättringar och innovation Efterfråga stöd vid behov Sprida goda erfarenheter vidare Mikro och meso Säkra verksamhetens tillgång till patientrelaterade resultat Kvalitetsdialog utifrån patientrelaterade resultat Lättillgängliga kunskapsstöd och stöd för implementering Struktur och stöd för förbättringsarbete och innovation Stöd till verksamheternas ledningar att leda för bättre patientresultat Stöd för samverkan och erfarenhetsutbyte Meso och makro Gemensam infrastruktur för kliniskt kunskapsstöd Samverkan i arbetet med indikatorer, uppföljning, jämförelser och analys Samverka kring gemensamma utvecklingsområden

14 Nationella programområden (NPO) uppdrag
Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys. Utse nationella arbetsgrupper (NAG) Omvärldsbevakning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat t ex e-hälsa, kompetensutveckling Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys. Åtgärder/förslag/prioritering Utse nationella arbetsgrupper (NAG) Omvärldsbevakning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård-behandlingsrekommendationer – SVF Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev. statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat, t.ex. e-hälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde med representation från samtliga sex sjukvårdsregioner Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat

15 Nationella samverkansgrupper (NSG)
Nationella Programområden (NPO) Respektive NPO speglar hela vårdkedjan: prevention, primärvård, specialistvård, (Regionalt värdskap) rehabilitering, omvårdnad etc. Akut vård Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar (utgörs av RCC i samverkan ) Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung- och allergisjukdomar Nervsystemets sjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Reumatologiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Strukturerad vårdinformation Tillfälliga satsningar Nationella primärvårdsrådet Nationella samverkansgrupper (NSG) Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Strukturerad vårdinformation Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen, exempelvis för tillfälliga satsningar.

16 Sammansättning nationella programområden och nationella arbetsgrupper
NPO NAG Sammansättning NPO 6 sjukvårdsregionala representanter och en processledare Bred professionell kompetens inom fältet och med ett sjukvårdregionalt mandat Sammansättning nationella arbetsgrupper (NAG) Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant: kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion vid SKL Representation från samtliga sjukvårdsregioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas Multiprofessionell sammansättning samt representativitet från primärvård och sjukhus

17 Varför ska vi arbeta med kunskapsstyrning? Gör vi inte redan det???

18 Göra nytt eller göra på nytt sätt?
Personcentrerad vård, nära vård, Rätt Använd Kompetens, NPO, ICD, klagomålslagen, patientnämnden, patienter som medskapande osv. Kunskaps-styrning Grunden är God vård Kunskapsbaserad Ändamålsenlig Säker Patientcentrerad Effektiv Jämlik I rimlig tid Kunskapsstyrning Helhetstänk Strategi Processer IT-utveckling Analyser Standards Tillit Förbättringskraft i verksamheterna! Förbättringskraft i verksamheterna!

19 Sjukvårdsregionalt värdskap för NPO
Värdskapet för de nationella programområdena är fördelade på de sex sjukvårdsregionerna Norra sjukvårdsregionen har nationellt värdskap för Endokrinologi Levnadsvanor Cancersjukvård (vilande värdskap, finns nu hos RCC) Värdskapet innebär att förse NPO med processledare, uppföljning & analys, kompetens och utvecklingskraft. Värdskapet är också kopplat till ordförandeposten i NPO

20 Utgångspunkter för RPO i norra Sverige
Den organisation vi inrättar för RPO ska bedömas som värdeskapande för sjukvårdsregionen Specifika norrländska förutsättningar bedöms och beaktas i uppdragen för RPO

21 Struktur för kunskapsstyrningsorganisation Norra sjukvårdsregionen - en idéskiss
NPO 24 stycken Politisk beslutsnivå Politisk beslutsnivå BG + RSK NRF Kansli Förbundsdirektör Processledare Koordinator RPO LPO LPO Beslutsstruktur RD NRF Norra sjukvårdsregionförbundet NPO Nationellt programområde RPO Regionalt programområde LPO Lokalt programområde RD Regiondirektör HSD Hälso- och sjukvårdsdirektör RSK Sjukvårdsregional samverkansgrupp kunskapsstyrning BG Beredningsgrupp LPO Från Hannas bild LPO Chefssamråd HSD Chefsled Senast ändrad

22

23 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

24 Bikupa Vad har vi hört? Vad betyder det här för oss?
Hur kan och vill ni bidra politiskt i arbetet?