Tidsvärden – result och tolkning Maria Börjesson 27 november 2009, 1

Vad påverkar tidsvärdet? Kopplat till personen: Saker som inte på påverkar: Kön Ålder Utbildning Saker som påverkar: Inkomst efter skatt. Elasticiteten Storstad/landsbygd. Stockholmsbilister 35 % högre. Hushållstyp. Småbarnsföräldrar 46 % högre. Sysselsättning Förvärvsarbetande 30 % högre. Kopplat till resan: Saker som inte påverkar: Med/utan barn på resan Veckodag/helgdag Ärenden: arbetsresor Om man delade reskostnaden med annan person Saker som påverkar: Reslängd Biljettpris Restid Färdmedel Kopplat till experimentet: Saker som påverkar: Undersökningsmetod (web/tele) Tidsskillnad mellan alternativen i varje val

Vilka skillnader kan man ta hänsyn till i CBA? Skillnader mellan färdmedel Skillnader mellan ärenden Skillnader mellan reslängder Skillnader mellan regioner

Tidsvärden Mean VTT Car, Stockholm 154 Car, other regions 114 Car, all regions 117 Bus, all regions 39 Train, all regions 74 Mean VTT Car, commute, Stockholm 136 Car, commute, other regions 101 Car, commute, Sweden 107 Car, other purpose, Stockholm 89 Car, other purpose, other regions 66 Car, other purpose, Sweden 69 Bus, commute, Sweden 52 Bus, other purpose, Sweden 31 Train, commute, Sweden 68 Train, other purpose, Sweden 49

Vilka skillnader vill/bör man ta hänsyn till i CBA? Beror på vad beror det på Det som har med spelet att göra Det som har med inkomst att göra Det som har med individen att göra som inte är inkomst. Det som har med resan att göra.

Tidsvärdets komponenter De Serpa (1971): Individerna väljer hur mycket de ska arbeta och vara lediga genom att lösa ett optimeringsproblem. Ur detta kan man härleda att tidsvärdet är: Tidsvärdet = (nyttan av tid som resurs + direkt nytta tid på resan)/nytta av pengar Nyttan av tid som resurs = nyttan man har av att man kan arbetar mer (därigenom få mer pengar och lycka) eller göra annat som man blir glad av. Direkt nytta av tid = hur trevlig/produktivt resan är eller hur mycket motion man får.

Saker som påverkar tidsvärdets komponenter Man kan ha stor nytta av tid som resurs av strukturella skäl (ev. bara vid vissa tider) p.g.a. att man har ansvar för barn och förvärvsarbete. Eller vid enstaka tillfällen: taxi hem på sent kvällen eller när man har bråttom. Man kan ha mer direkt nytta av tid på bekvämare fordon där man kan vara produktiv, positiva hälsoeffekter eller trevligt sällskap. (Vad som är trevligt och produktivt kan förstås variera mellan individer) Man brukar anta att (marginal) nytta av pengar avtar med högre inkomst.

Det verkar stämma med våra resultat Långväga tåg och långväga buss har många egenskaper - tidtabeller, avkopplande/produktivt. Men självselektion bör göra att tidsvärdet på det dyrare men snabbare tåget blir högre än på bussen. Långväga tåg och långväga bil har ofta kostnader och restider av samma storleksordning. Men tåget har många komfortfördelar – framför allt är mer produktiv. Därmed bör man se lägre tidsvärde på tåg. 27 november 2009, 8 Mean VTT Car, Stockholm 154 Car, other regions 114 Car, all regions 117 Bus, all regions 39 Train, all regions 74

Alltså – skillnader mellan färdmedel beror på: Skillnader i direkt nytta av tid Skillnader pga selektionseffeker Som beror på inkomst Barn / förvärvsarbete Icke observerbara skillnader, eg. man har ”bråttom”, eller man har mer nytta av mer fritid än andra Ska vi ta hänsyn till skillnaderna i värderingen i CBA Ska vi TYCKA något om detta? Vad tycker du? Kan var viktig att ha i åtanke att s amma person har olika tidsvärden i olika situationer, på olika resor och med olika färdmedel. 27 november 2009, 9

Vad säger litteraturen? Det spelar roll vem som betalar för ett projekt. Om det är användarna direkt som betalar så är det användarnas betalningsvilja som avgör om projektet kommer tills stånd. Men om projektet är finansierar med skattemedel kommer saken i annat läge. En personlig betalningsvilja sammanfaller inte nödvändigtvis med samhällets betalningsvilja. Snarare kanske: Givet en summa pengar – hur skapas största möjliga nytta? 27 november 2009, 10

Idén med CBA Anta en välfärdsfunktion som mäter befolkningens nytta: Nyttoökningen av en restidsförkortning är då: Översatt till kronor: är samhällets marginalnytta av pengar Jämför nyttan med kostnaden. 27 november 2009, 11

Men vi kan inte observera nytta direkt Kaldor och Hicks m fl dyker upp på 30-talet och säger att eftersom man inte kan observera marginalnyttor direkt på grupp/individnivå så måste vi införa vikter som översätter nyttan av tid till en mätbar storhet, till exempel pengar. Tidsvärdet är kvoten mellan marginalnyttan av tid och pengar och kan observeras. Pengar praktiskt eftersom Vinnarna kan kompensera förlorarna med pengar. I logit-modeller så att man får nyttan omvandlat till pengar direkt i logsumman 27 november 2009, 12 ändra

Problem.... Att använda tidsvärdet rakt av leder till att man viktar nytta högre för de med liten marginalnytta av pengar. Inte rättvist! Vinnarna kompenserar inte förlorarna. Men nu kan vi bättre än tidigare skatta hur inkomsten påverkar tidsvärdet. Om vi antar att alla med samma inkomst har samma marginalnytta av pengar så skulle vi kunna rensa bort effekten av varierande marginalnytta av pengar ur tidsvärdet. 27 november 2009, 13

och lösning? Om vi evaluerar tidsvärdet vid den genomsnittliga skattebetalarens inkomst beräknar vi och kan observera samhällets betalningsvilja som: 27 november 2009, 14

Mean VTTMean VTT at mean income Car, commute, Stockholm Car, commute, other regions Car, commute, Sweden Car, other purpose, Stockholm Car, other purpose, other regions Car, other purpose, Sweden Bus, commute, Sweden Bus, other purpose, Sweden Train, commute, Sweden Train, other purpose, Sweden Mean VTTMean VTT evaluated at mean income Car, Stockholm Car, other regions Car, all regions Bus, all regions Train, all regions Inkomsten påverkar ganska lite

Stockholmare har högre tidsvärde i bil......även när vi ”rensat för inkomst”. Kan beror på Mer köer Selektion mellan färdmedel. Åker bara bil vid de tillfällen man har högre tidsvärde. 39 % längre tid för arbetsresor. Lite större andel förvärvarbetande och småbarnsföräldrar bland bilister i Stockholm 27 november 2009, 16

Slutsats Samma person har olika tidsvärden vid olika situationer, på olika färdmedel och ärenden. Inkomst är inte den viktigaste förklaringen till att tidsvärdet varierar. Vi kan rensa för inkomstskillnader för att ge alla individers nytta samma vikt. Föräldrar, förvärvsarbetande och stockholmare ser ut att generellt ha större nytta av tidsvinster. På länge/dyrare resor och på arbetsresor tenderar tidsvärdet att öka. Tidsvärdet på ett visst färdmedel kommer variera dels pga. färdmedlets egenskaper (bekvämt = lägre tidsvärde), dels pga. självselektion (resenärer som har bråttom/fler restriktioner väljer snabbare färdmedel).