Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj ”Behåll endast text” Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård – preliminär version

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj ”Behåll endast text” Rubrik: Century Gothic, bold 26pt Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj ”Behåll endast text” Punktlista nivå 1: Century Gothic, bold 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt Rubrik: Century Gothic, bold 33pt Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj ”Behåll endast text” Punktlista nivå 1: Century Gothic, bold 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt Rubrik: Century Gothic, bold 33pt Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om åtgärd Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl), välj ”Behåll endast text” Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt Rubrik: Century Gothic, bold 33pt Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen – nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter

Gapanalys Dalarnas kommuner Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Översikt rekommendationer Bedömnings instrument Medicinska test Psykosocial behandling vid missbruk eller alkohol- beroende CannabisPsykosocial behandling vid missbruk eller beroende av central- stimuleran de preparat Ungdomar och familje- behandling Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av opiater Upprättare

Bedömningsinstrument Det är få kommuner som använder AUDIT för att identifiera alkoholproblem vid misstanke om alkoholproblem (prioritet 1). En kommun använder AUDIT vid alla nybesök hos vuxenenheten. DUDIT används i liten omfattning för att identifiera narkotikaproblem (prioritet 1). DUDIT används till viss del inom kommunernas missbruksenheter. Använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 1). Samtliga kommuner använder ASI och ofta som utredningsinstrument vid utredningar.

Medicinska test De flesta kommuner använder mätning av alkoholhalten i utandningsluft med instrument baserade på bränslecells- eller IR-detektor för att upptäcka pågående intag av alkohol vid sådant behov (prioritet 1). Rekommendationerna om att använda mätning av EtG och EtS i blod och urin för att mäta nyligt intag av alkohol anser samtliga kommuner är en uppgift för hälso- och sjukvården (prioritet 2). När kommuner behöver dessa test görs de oftast via vårdcentral. För att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol används CDT och PEth (prioritet 2). Samtliga kommuner anser det vara en en fråga för hälso- och sjukvården. Mätning av GT, ASAT och ALAT i blodprov för att upptäcka långvarigt intag av alkohol (prioritet 3 och 5). Samtliga kommuner anser det vara en fråga för hälso- och sjukvården. Använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (prioritet 1) Många kommuner använder patientnära prov och vid behov skickas de vidare för ackreditering hos godkända laboratorier.

Psykosocialbehandling vid missbruk eller beroende Erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1). Bara en kommun kan erbjuda en form av MET. Metoden finns inte tillgänglig i Sverige idag gällande utbildning eller manual. Erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol kognitiv beteendeterapi (KBT), community reinforecement approach (CRA) eller 12- stegsprogrammet. (prioritet 2). Alla kommuner erbjuder 12- stegsprogrammet. Inom KBT och CRA saknas psykoterapeut på samtliga kommuner. Några kommuner kan erbjuda KBT via VC eller insats med en lägre kompetensnivå. Erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol psykodynamisk eller interaktionell terapi (prioritet 3). Samtliga kommuner ser detta som en fråga för hälso- och sjukvården. Behandling vid missbruk/beroende av alkohol

Cannabis Ett fåtal kommuner erbjuder personer med missbruk eller beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi, KBT (prioritet 2). KBT används ofta i samband med placeringar på HVB-hem. En kommun driver öppenvård med HAP-programmet där både KBT och MI ingår där flera kommuner kan köpa plats. Flera kommuner kan erbjuda (MI) som behandling till personer med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 5) Ingen kommun kan erbjuda personer med missbruk eller beroende av cannabis förstärkningsmetod som tillägg till kognitiv beteendeterapi (prioritet 6)

Bedömning av hjälpbehov för ungdomar Bedömningsinstrument Använda ADAD för att bedöma hjälpbehov för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 4). Flera kommuner använder ADAD som ett utredningsinstrument. En kommun använder ADAD vid alla utredningar av ungdomar.

Centralstimulantia Medicinska test Behandling vid alkoholab- stinens/ beroende Benso- diazepiner Bedömningsins trument Central- stimulantia Samsjuk- lighet Centralstimulantia Erbjuda personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat community reinforcement approach (CRA) med tillägg av förstärkningsmetod eller 12-stegsprogrammet (prioritet 3). Samtliga kommuner erbjuder 12- stegsprogrammet men ett fåtal kommuner kan erbjuda de övriga metoderna. Erbjuda personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 4). Kommunerna kan erbjuda personer KBT vid HVB-hem. Några kommuner erbjuder en form av KBT i öppenvård men inte med utbildad psykoterapeut. Erbjuda personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat motiverande samtal (MI) (prioritet 6). De flesta kommuner kan erbjuda MI. Det finns många utbildade i metoden i länet.

Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av opiater Psykosocial behandling Erbjuda personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 3). Inga kommuner kan erbjuda KBT idag. Erbjuda personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling community reinforcement therapy (CRA) (prioritet 4). Ett fåtal kommuner kan erbjuda CRA. Erbjuda personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling förstärkningsmetod (contingency management) eller psykodynamisk terapi (prioritet 5). Inga kommuner kan erbjuda dessa metoder.

Ungdomar och familjebehandling Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) (prioritet 3). Några kommunerna kan i öppenvård erbjuda HAP där KBT och MI ingår. Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem functional family treatment (FFF), brief stategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) (prioritet 3) eller multisystemisk terapi (MST) (prioritet 4). Kommunerna erbjuder inte de föreslagna terapierna för ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem. Några kommuner kan erbjuda annan form av terapi.

Indikatorer –synpunkter från regionen  Indikatorerna för många- förutsätter att de kan tas fram i befintliga verksamhetssystem.  Mätning av indikatorerna måste sättas i ett sammanhang för att slutsatser ska kunna dras.  Uppdelningen på två huvudmän försvårar möjligheten till analys av hela vårdkedjan (brukarperspektiv).  Behöver kombineras med utvärderingar/ uppföljningar (UIV), brukarsynpunkter, långsiktiga resultat, samverkan med HSL för att en bredare bild av verksamheten ska kunna ges.

Behov av stöd till implementering  Kommunerna ense om att stöd för implementering behövs på olika nivåer som t.ex. webb, kunskapsseminarier och personellt stöd (samordnare eller någon med stödansvar).  Gemensamma återkommande utbildningar, kommun och landsting.  Gemensam systematisk implementering.  Nationella metodutbildningar i MET och metoder för vård av ungdomar efterfrågas (arrangerade av Socialstyrelsen).  Gemensamt vårdprogram.  För att underlätta implementeringen måste alla verksamheters uppdrag vara tydliga.

Ekonomiska, resursmässiga och organisatoriska konsekvenser  Framtagandet av de föreslagna metoderna påverkar kommunerna ekonomiskt och resursmässigt.  NR kräver förändrade arbetssätt.  Utökat samarbete inom och mellan huvudmännen.  Förstärkning av personella resurser behövs (framför allt inom KBT, dokumentation och handledning).  Resurser behövs för utbildning och uppföljning.  Utveckla organisatoriska förutsättningar för att skapa gemensamma mottagningar (K+L)

Övrigt  Vi saknar rekommendationer om dopning, spelmissbruk viket ska skrivas in i samverkansöverenskommelsen.  Ekonomiska medel till och förmodligen adekvata och tillräckliga utbildningsplatser saknas?  Certifiering av befintlig personal med lång erfarenhet inom området ( missbruksutredningen)?  Politiska beslut krävs hos båda huvudmännen.