Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Westmanska palatset 27 januari 2015

Uppdraget Reformerna Decentraliseringen av skolan när kommunerna övertog huvudmannaskapet Möjligheten att välja skola och fristående skolors etablering Utfallen Särskilt fokus på betygsresultat och fullföljandet av utbildning samt på betydelsen av kön, utländsk bakgrund och tid i Sverige Bakgrund Sjunkande resultat i internationella studier och minskad likvärdighet Avgränsning: Grundskola och gymnasium. 1989-2006

IFAU:s genomförande av uppdraget Inventering och översikt av tidigare forskning - egen och andras Beskrivning av elevsammansättning, resultatutveckling samt resurser i och organisation av skolan på nationell, kommunal och skolnivå. Registerdata, internationella resultatmätningar, UGU, mönstringsdata, och kommunernas skolplaner. elevresultat och likvärdighet i skolan elevförutsättningar, resurser och skolpolitik Decentralisering/kommunalisering och skolval/friskoleetablering  

Att analysera 1990-talets skolreformer Effektutvärdering kräver en jämförelsegrupp Reformerna infördes samtidigt i hela landet Vi relaterar reformerna till elevresultat på individ- eller kommunnivå genom att studera samband mellan elevers exponering för reformerna och deras årskurs 9-betyg eller andra resultatmått Reformindikatorer: Skolpolitik uttryckt i kommunernas skolplanernas Skolresurser Andel friskoleelever/kommunalt skolval Viktigt beakta att elevsammansättning i landets kommuner och skolor har förändrats pga demografiska förändringar, tex invandring och migration, men också som följd av reformerna. Försiktighet i kausal tolkning, men ändå ett gott underlag för att dra slutsatser om reformer och resultat Egentligen skulle vi vilja ha ett objektivt kunskapsmått – men åk 9-betyg funkar i detta sammanhang som mått på den relativa kunskapsutvecklingen i olika kommuner. Skolplanernas intentioner: kunskapsskola, personalkompetens, likvärdighet, kompensatorisk skola, utvärdering och resultat

I dag Decentralisering - Kommunernas skolpolitik och resursfördelning Resultatutveckling: deltagande, genomströmning och kunskaper Skolval och likvärdighet Slutsatser

Decentralisering och kommunernas skolpolitik skolplaner och resurser

Kommunerna får ansvar för skolan Arbetsgivaransvar, finansiering och resursfördelning, uttolkning av nationella mål, resultatuppföljning. Kommunernas skolpolitik uttryckt i skolplanerna speglar hur kommunerna såg sitt uppdrag Insamling av skolplaner. Kodning av 90-talet variabler som fångar skolans kunskapsuppdrag, elevresultat, uppföljning, likvärdighet, kompensatorisk resurstilldelning, kompetensförsörjning Resurser – lärartäthet och lärarkvalitet *Tidigt skede av studien *Kort summering av de förändringar på skolområdet som skedde i början av 90-talet vilket också är i det sammanhang som de kommunala skolplanerna infördes. *Den förändrade ansvarsfördelningen och styrningen av skolan innebar i stora drag: *Övergång från statlig regel- och resursstyrning till mål- och resultatstyrning *Förskjutning av statligt ansvar till kommunerna i förhoppning om beslutsfattare nära skolverksamheten skulle fatta mer verklighetsanpassade beslut. (På så sätt hoppades man att skolan skulle bli mer effektiv i termer av hushållning med resurser och att höja kvaliteten i verksamheterna.) *Den nya styrmodellen och ansvarsfördelningen kan åskådliggöras utifrån tre nivåer: *Staten - fortsatt ange övergripande ramarna. Genom lagstiftning och de nationellt fastställda läroplanerna och kursplanerna skulle staten ange mål och riktlinjer för skolan. *Kommunen – ansvar skulle i huvudsak ligga i att ange förutsättningarna för hur skolan skulle bedrivas inom ramen för de mål och riktlinjer som staten satt upp. Kommunerna skulle ha stor frihet i att avgöra hur verksamheten skulle organiseras för att de riksgiltiga målen skulle nås. För att målstyrningen skulle bli tydlig behövde de nationella målen konkretiseras och preciseras på nivåerna under. Det är i detta sammanhang som kommunala skolplaner tillkommer. *Skolan – i sin tur hade att förhålla sig till både de nationellt uppsatta målen och riklinjerna och till de förutsättningar och den inriktning på skolans verksamhet kommunen angett. Skolorna hade sedan införandet av läroplan 1980 lokala arbetsplaner där de preciserade hur detta skulle ske. Det fanns således styrdokument på två av tre nivåer och för att styrningen skulle bli sammanhållen ansågs det viktigt att det även fanns ett styrdokument på kommunal nivå som skulle ange kommunens prioriteringar och inriktning utifrån de nationella målen. Skolplanen framhölls som den förbindande länken för en sammanhållen styrning. I och med införandet av skolplaner fanns nu måldokument/stydokument på alla nivåer. *Utvärdering skulle enligt nya styr- och ansvarsmodellen ske på alla nivåer kopplat till vad som styrs på respektive nivå.

Skolplanerna vittnar om svag styrning Andel kommuner som i sina skolplaner nämner olika resultat mått Andel kommuner som i sina skolplaner har explicita formuleringar om skolans likvärdighetsuppdrag Andel kommuner som i sina skolplaner nämner personalförsörjning och kompetensutveckling i skolan Andel kommuner som i sina skolplaner anger kompensatorisk fördelning av resurser

Lärarresurser Beskrivning över tid på skolnivå och på kommunnivå Hur många lärare / 100 elever (LT)? - vi tar hänsyn till ålder, utbildning, behörighet, kvalitetsjusterad lärartäthet Hur kompensatorisk är skolans resursallokering? - jämför skolor med olika elevförutsättningar Försämring av lärarkårens behörighet, IQ, erfarenhet och utbildning(relativt) under hela perioden. Data på skolnivå och genomgående är alla resultat viktade på elevantal: visa hur det ser ut för de medianeleven, de 10 % extrema elevgruppen osv.

Lärartätheten i grundskolan ökade före reformerna LT minskade under 1990-talet. Större skillnader i KJLT Spridning på lång sikt oförändrad, men ökar före reformerna Resursspridning inom snarare än mellan kommuner. GY- ingen stor förändring

Skolans kompensatoriska resurstilldelning Skolans resurser är svagt kompensatoriska (90-95%) Skillnader inom, inte mellan kommuner. Ingen stor förändring av skolans kompensatoriska resurstilldelning. Lärarlöner högre i skolor med goda elevförutsättningar Inga stora förändringar i samband med reformer

Skolpolitik, resurser och elevresultat Stora kommuner – mer konkreta och tydliga skolplaner och bättre resultatutveckling, men koppling svag. Kommuner vars skolplaner lyfter fram skolans kompensatoriska uppdrag omfördelar mer resurser till skolor med svaga elevförutsättningar Förändringar av prioriteringar i skolplanerna har inget tydligt samband med förändringar i resultat Förändrade skolresurser på kommunnivå har inte något tydligt samband med förändringar i resultat Resurser: den fråga vi egentligen är intresserade av är om resurserna på ett bättre sätt har anpassats efter behov, och om detta har gagnat eleverna och lett till bättre skolresultat. Detta kan vi inte studera, däremot kan vi studera om förändringar i nivån på resurserna på kommunnivå samvarierar med resultaten. Notera metodproblem – särskilt kan vi inte dra slutsatser att resurser inte spelar någon roll.

Resultatutveckling i skolan: utbildningsdeltagande och skolresultat

Utbildningsdeltagande och skolresultat Beskriva skolresultaten före, under och efter reformerna Identifiera eventuella trendbrott Koppla förändringarna till reformerna Sammanställning av olika datakällor SCB:s register över studiedeltagande och betyg UGU-undersökningen och mönstringsdata över förmågor Internationella kunskapsmätningar Systematisk dataanalys Enhetlig population, variabeldefintion och resultatmått 1990-talet var ett händelserikt årtionde Djup ekonomisk kris Ökande elevkullar i skolan Skolreformer Frågan är vilka konsekvenser den förändrade omvärlden – speciellt reformerna – haft för studiedeltagande och kunskaper. Viktigt att genomföra en ordentlig kartläggning av utvecklingen i svensk skola före, under och efter reformerna Bedöma konsekvenserna av skolreformerna Skapa underlag för fortsatta analyser Finns redan många tidigare beskrivningar av utecklingen i skolan Delvis motstridiga resultat – exempelvis betydelse av familjebakgrund Bekräfta eller förkasta olika ”sanningar” om svenska elevers kunskapsutveckling – exempelvis fallande kunskaper och ökade skillnader mellan skolor Replikera tidigare resultat och genomföra nya analyser Olika datakällor ska tillsammans ge en mer heltäckande bild Kompensera för varandras eventuella brister Länkning av tidigare och senare internationella studier genom att jämföra med andra länder som deltar i två efterföljande undersökningar. Genomfört omfattande analyser av genomströmning, kunskaps- och betygutveckling under en längre period Genomsnitt Skillnader mellan kommuner, skolor och elevgrupper Lyfta fram några viktiga resultat

Gymnasieskolan – ofullständiga studier Omfattande gymnasiereformer under 1990-talet (utöver de övergripande skolreforemerna) Kursutformad gymnasieskola (programgymnasiet) Nya kursplaner och betygssystem Förlängning av yrkesprogrammen Frågan är vilka konsekvenser förändringarna har haft för genomströmningen på gymnasiet Tidigare forskning har visat att förlängningen av yrkesprogrammen och bytet av betygssystem ökade andelen elever med ofullständiga studier Slog speciellt hårt mot studiesvaga elever Andel som påbörjar gymnasiet men som inte avslutar Uppgifter om registrerade olika år kommer från utbetalda studiemedel från CSN Har inte sammanställts på detta vis tidigare Eleverna är uppdelade i tre grupper med avseende på grundskolbetyg Kraftig ökning av anel utan slutbetyg från gymnasiet Över hälften av elever med svaga grundskolebetyg Försämringen påbörjades i samband med programgymnasiet och det målrelaterade betygssystemet Hur kunde betygsreformen få så stora konsekvenser för andelen med ofullständiga studier? Programgymnasiet och absoluta betyg (1-5) hade redan genomförts i flertalet kommuner. Reglerna för slutbetyg skräptes i det målrelaterade betygssystemet – alla kurser i studieplanen måste vara betygssatta (Icke godkänt räknas också som betyg) På mellanårsprogrammen vägdes kursbetygen ihop till ett ämnesbetyg. Möjligen lades större vikt vid senare kurser, och även elever med tidigare frånvaro kunde få avgångsbetyg Regelförändringar snarare än avhopp bakom den ökande andelen utan slutbetyg? Regional variation i implementeringan av olika reformer (ÖGY-försöket och programgymnasiet) Uppgifter om registreringar på gymnasiet för att avgöra implementeringen av olika reformer på gymnasiet för olika årskullar Förlängning av yrkesprogrammen med ökat teoretiskt innehåll (ÖGY) 1987 – 1990 (födda 1971 – 1974) Kommuner som introducerat nya program behöll dem efter försöket Kommuner kunde införa kurssystemet på gymnasiet under tre års tid (from 1992/93-1994/95) (födda 1976-1978). Kurssystemet innebar också längre yrkesutbildningar Målrelaterade betyg och kursplaner infördes 1994/95 (gick ut 1996/97) (Födda 1978) Behörighetskrav infördes 1998/99 (Födda 1982)

Gymnasieskolan – minst 2 års studier Elever utan slutbetyg behöver inte ha avbrutit sina gymnasiestudier i förtid (hoppat av), utan kan ha fullföljt huvuddelen av sin utbildning. Undersöks genom att använda uppgifter om både slutbetyg och registreringar på gymnasiet Minst två års studier – avslut (2 eller 3 år) eller registreringar på år 3. Leder till en halt annan bild över studiedeltagandet Andelen som studerar minst två år har inte förändrats i samband med reformerna Flertalet som saknar slutbetyg tycks ända vara närvarande på gymnasiet Kognitiv förmåga vid 18 års ålder påverkas inte Arbetslöshet vid 20-22 års ålder påverkas inte Möjligt att de striktare reglerna för slutbetyg ändå påverkar elevernas motivation att studera och att det kan leda till avhopp Ökad andel som går 3-åriga utbildningar (ÖGY och programgymnasiet) Sammantaget ökat studiedeltagande på gymnasiet

Kognitiva förmågor i Åk 6 Kunskapsutvecklingen i svensk skola När började resultatnedgången? Hur har reformerna påverkat utvecklingen? Begränsad tillgång på mätningar av elevernas absoluta kunskapsutveckling Internationella kunskapsmätningar, urvalsundersökningar och särskilda mätningar UGU-data vid Göteborgs universitet 10% av elever födda 1948, 1953, 1967, 1972, 1977 (5%), 1982, 1992 Verbal (motsatser), logisk (talserier) och spatial (plåtvikning) förmåga i Åk 6 Kognitiva förmågor kan påverkas av skolpolitik och är högt korrelerade med ämneskunskaper och betyg. Bäst resultat för personer födda i början/mitten av 70-talet Verbal och spatial förmåga försämras ffa för elever födda mellan 1972 och 1977 (gick i Åk 6 mellan 1985 och 1990) Logisk förmåga försämras inte men uppgången planar ut för personer födda 1967 – 72 (i Åk 6 1980–85) Nedgången i kognitiv förmåga påbörjas före skolreformerna Nedgången börjar tidigt – senast i Åk 6 Orsakerna under tidiga skolår, förskola eller utanför skolan. Samma test har använts i 50 år Risk att exempelvis ordförståelseprovet innehåller relativt svårare ord över tiden.

Kognitiva förmågor på gymnasiet (pojkar) Mönstringsdata för pojkar Kognitiva tester vid 18 års ålder av samma typ som i UGU Saknade värden har imputerats (jfr internationella studier) Länkade mönstringsdata (3 olika tester) Mindre risk att proven blir inaktuella Bara kognitiva förmågor för pojkar Utvecklingen av kognitiv förmåga vid 18 år har stora likheter med utvecklingen vid 13 år Resultatnedgången i Åk 6 håller i sig på gymnasiet Bäst resultat för personer födda i början/mitten av 70-talet Verbal förmåga försämras för elever födda efter 1970 (gick på gymnasiet 1988 och senare) Spatial förmåga försämras kraftigt för personer födda efter 1976 (gick på gymnasiet 1992 och senare) Logisk förmåga förbättras under hela perioden Nedgången sammanfaller delvis med skolreformerna Eftersom mönstret vid 13 och 18 sammanfaller måste den allmänna nedgången börjat tidigare

Kunskapstillväxt Åk 6 – gymnasiet (pojkar) Kunskapstillväxten (förädlingsvärde eller value-added) mellan högstadiet och gymnasieskolan Nivån inte tolkningsbar, men förändringen över tid kan tolkas. Förädlingsvärdet för alla förmågor försämras för elever födda mellan 1967 och 1972 (gick på gymnasiet, år 2, 1985-90) Nedgången i Åk 6 förstärks under högstadiet och på gymnasiet Försämringen påbörjas före reformerna

Läsförståelse i Åk 4 och Åk 9 De undersökningar som fått störst uppmärksamhet i media och bland beslutsfattare är internationella kunskapsmätningar Senare studier kan länkas över tiden men börjar för sent för att kunna bedöma konsekvenserna av reformerna Tidigare studier (före 1995) kan inte jämföras över tiden Länkning av tidigare och senare internationella studier genom att jämföra med andra länder som deltar i två efterföljande undersökningar. Länkat samman PIRLS 2001 (åk 4) med RLS 1991 (Åk 3) Sverige deltog i RLS trendstudie 1991-2001 (Åk 3) Korrigering för resultatskillnad mellan Åk 3 och Åk 4 Nu-undersökningarna 1992 och 2003 kan jämföras över tiden Nedgång i alla undersökningar Oklart när nedgången påbörjades Exceptionell nedgång i NU-undersökningen Nedgången i Åk 4 lever kvar i Åk 9

Kunskaper i matematik i Åk 4, Åk 8 och Åk 9 Länkat samman TIMSS 1995 (åk 8) med SIMS 1980 (Åk 7) Sverige deltog med mindre urval elever i Åk 8 i TIMSS 1995 Jämför Sverige med andra länder som deltar i båda undersökningarna Korrigering för resultatskillnad mellan Åk 7 och Åk 8 Exceptionellt bra resultat i TIMSS 1995 Motsvarar inte föregående eller efterföljande mätningar Baseras på mindre inofficiellt urval i Åk 8 (dock är resultaten i Åk 7 inte mycket lägre) Nedgång i alla undersökningar därefter Oklart när nedgången påbörjades Senast för elever födda 1981-88 (i Åk 8 1995-2003) Tidigast för elever födda 1965-1981 (i Åk 8 1980-1995)

Kunskaper i naturvetenskap i Åk 4, Åk 8 och Åk 9 Länkat samman TIMSS 1995 (åk 8) med SISS 1984 (Åk 8) Sverige deltog med mindre urval elever i Åk 8 i TIMSS 1995 Jämför Sverige med andra länder som deltar i båda undersökningarna Mycket bra resultat i TIMSS 1995 Motsvarar inte föregående eller efterföljande mätningar Baseras på mindre inofficiellt urval i Åk 8 (dock är resultaten i Åk 7 inte mycket lägre) Nedgång i alla undersökningar därefter Oklart när nedgången påbörjades Senast för elever födda 1981-88 (i Åk 8 1995-2003) Tidigast för elever födda 1969-1981 (i Åk 8 1984-1995) Långt mellan mätningarna, osäkerhet i länkningen och vissa mätvärden sticker ut

Sammanfattning Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet Sammanfaller med programgymnasiet och nytt betygssystem Påverkar främst studiesvaga elever Flertalet tycks ändå vara närvarande på gymnasiet Försämrade kognitiva förmågor och kunskaper Kunskapsraset påbörjas före skolreformerna Reformerna kan ha förstärkt eller mildrat utvecklingen Resultatförsämringen börjar tidigt i skolan Försämringen i lägre årskurser lever kvar senare Nedgången förstärks på högstadiet och gymnasiet

Skolval och likvärdighet

Likvärdighet Begreppet likvärdighet Hur mäter vi likvärdighet? Alla elevers rätt till utbildning Skolan ska utjämna livschanser Hur mäter vi likvärdighet? Mått på måluppfyllelse, d.v.s. resultatmått Samband mellan resultat och familjebakgrund Resultatskillnader mellan skolor Vi ser inte någon tydlig definition av begreppet likvärdighet, men att betydelsen har förändrats över tid. Från fokus på alla elevers rätt till utbildning oavsett geografisk hemvist och familjebakgrund, till fokus på att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar och utjämna livschanser. Hur kan vi mäta likvärdighet kvantitativt? Vi använder olika mått ojämlikhet i måluppfyllelse, dvs ojämlikhet i resultatmått. Samband mellan familjebakgrund och resultat – hur väl lyckas skolan utjämna skillnader? Resultatskillnader – tyder på att skolor har olika kvalitet Hur tolka måtten? Resultatskillnader kommer förmodligen alltid att finnas mellan olika grupper eller skolor, även om skolan är mycket kompensatorisk. Kan inte fullt ut kompensera för skilda initiala förutsättningar. Svårt att säga något om nivån. De flesta studier på detta område tittar därför på förändringar över tid.

Syskonkorrelationer i årskurs 9-betyg Familjen förklarar en stor andel av variationen – ca 50-55 procent. Över denna tidsperiod ser vi ingen trend

Resultatskillnader mellan skolor Välkänd bild att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat (”mellanskolvariationen”) Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom att resultatskillnaderna ökar? Ökad elevsortering mellan skolor Skillnader i skolkvalitet Ofta hör man i debatten att ”vilken skola elever går på spelar allt större roll” Med elevsortering menar vi att varje skola inte har en elevsammansättning som motsvarar genomsnittet – istället är elever fördelade eller sorterade mellan skolor utifrån familjebakgrund – sammansättningen av elever skiljer sig mellan skolor och dessa skillnader kan vara större eller mindre

Resultatskillnader mellan skolor Åk9-betyg: matematik, svenska, engelska Ni kanske känner igen bilden från olika rapporter av andelen variation som kan förklaras av skolan har ökat: resultatskillnaderna mellan skolor har ökat. I nästa steg försöker vi förstå om detta kan förklaras av elevsortering – vi justerar för elevers famljebakgrund. Då ser vi att resultatskillnaderna inte alls ökar, det finns ingen trend alls. Vi tolkar detta som att de ökade skillnaderna i skolresultat kan förklaras av elevsortering.

Resultatskillnader och elevsortering När vi justerar för elevers förutsättningar ser vi inte längre att resultatskillnaderna har ökat Tolkning: ökad elevsortering ligger bakom de ökade resultatskillnaderna Elevsorteringen till skolor kan bero på Boendesegregation Skolval/friskoleetablering Mått på elevers förutsättningar: förväntade betyg I och med att de ökade skolskillnaderna i betyg kan förklaras av elevsortering, misstänker vi att elevsorteringen har ökat över tid.

Elevsortering: Skillnader i elevförutsättningar mellan skolor Elevsorteringen har också ökat kraftigt under undersökningsperioden För att förstå om detta kan förklaras av boendesegregationen har vi också beräknat boendesegregationen utifrån ”skolområden”, som är approximativa upptagningsområden Dessa approximativa upptagningsområden bygger på att vi för varje bostadsområde (sams) definierar den vanligaste skolan (typskolan) bland årskurs 9-eleverna, och alla bostadsområden som har samma typskola bildar ett upptagningsområde. Som synes är detta en bra approximation i början innan möjligheten att välja skola fanns, då följer elevsortering utifrån skola och skolområde varandra väl. Ökningen i elevsortering mellan skolor förklaras till stor del av ökad boendesegregation Men det är uppenbart att den skillnad vi ser tidsmässigt överensstämmer med skolvalsreformen och friskoleetableringen – och mer om detta får ni läsa i vår kommande rapport Boendesegregation kan också påverkas av skolval…

Elevsortering, friskolor och skolval Elevsorteringen har ökat mer än vi kan förvänta oss givet boendesegregationen Ökad elevsortering samvarierar med ökad andel friskoleelever i kommunerna Boendesegregationen kan också ha påverkats av skolvalet Varför kan skolval och friskolor leda till elevsortering? Friskolors etablering Urvalsgrunder Familjers olika preferenser olika förutsättningar Analys av elevsortering i landets kommuner – där finner vi att i kommuner där friskolesektorn har vuxit och en hög andel elever går i friskola, har elevsorteringen ökat mer än i kommuner där friskolesektorn inte vuxit sig stark. Men – vi tar inte hänsyn till att boendesegregationen också kan ha påverkats av möjligheten att välja skola. Hur kan skolval och friskolor leda till elevsortering? Dessa tre mekanismer kan innebära att elever med olika socioekonomisk bakgrund har olika sannolikhet att välja skola.

Elevsortering och likvärdighet Innebär elevsortering per definition minskad likvärdighet i skolresultat? Det beror på hur skolans arbete påverkas: Nivågruppering Kamrateffekter Kvalitetseffekter Undervisningen anpassas till elevgruppens nivå Kan skolan kompensera fullt ut i ett mer sorterat system, så att resultatskillnaderna är oförändrade?

Elevsortering och likvärdighet Resultatskillnaderna har inte ökat när vi justerar för elevers förutsättningar Kan tolkas som att skolan har lyckats kompensera för hur skolans arbete påverkas av ökad segregation Kan också tolkas som att betygen sätts kompensatoriskt, så att kunskapsskillnader mellan skolor underskattas Social integration kan ha ett värde i sig Ökad sammanhållning och minskade konflikter i samhället Betygen sätts kompensatoriskt – dock tyder våra resultat inte på att betygen skulle ha blivit mer kompensatoriska över tid. Social integration kan ha ett värde i sig – det är möjligt att elevsortering påverkar andra utfall än just åk9-betyg; t.ex. forskning från USA som visar att man lyckats motverka segregationens effekter på testresultat genom att tillföra resurser – men man har inte lyckats motverka effekter som ökad kriminalitet som uppstod i samband med ökad segregation.

Rapportens viktigaste slutsatser Dessa resultat är reviderade varianter av resultat som vi presenterade i en rapport 2012. Just det material som vi presenterar här är inte publicerat ännu, men som ni kanske vet så kommer IFAU snart med en stor utvärdering av skolreformerna på 1990-talet, och där kommer även mycket nytt material att presenteras. I presentationen kommer jag att diskutera resultat, men också en del metod och tolkning, som vi tycker är intressant eftersom vi tror att olika forskardiscipliner ser på dessa frågor på olika sätt.

Slutsatser 1 Resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna Vi kan inte utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen – lärarkompetens, betygsystem och läroplaner Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet i samband med GY-reform, men de hoppade inte av. Kommunala skillnader i resurser och skolpolitik kan inte förklara resultatnedgång – men svag styrning, obefintlig uppföljning och svag kompensatoriskhet. Friskoleexpansionen och det fria skolvalet kan inte förklara nedgången i svenska elevers resultat

Slutsatser 2 Skolsegregationen tar fart under 1990-talet. Ökad elevsortering drivs dels av ökad boendesegregation, dels av friskolevalet – men ej kommunalt skolval. Ökad elevsortering i skolan förklarar de ökande betygs- och resultatskillnaderna mellan grundskolor och på gymnasiet. Elevers familjebakgrund har inte större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare, men möjligen för avslutat gymnasium. Likvärdighet kan ha minskat i andra dimensioner till följd av ökad sortering.