Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Standardförändringar

Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter en förhoppningsvis lång brukstid, rivs

Projektstart!

Principiell uppbyggnad av projektorganisationen i ett byggprojekt Byggherre Beställare Projekt- ledning Projekterings-ledning Projektering Konsulter Bygg- och installations-ledning Produktion Entreprenörer Kontroll Besiktning Specialister Referens- grupp Principiell uppbyggnad av projektorganisationen i ett byggprojekt

Förstudie

Förstudie (möjlighetsanalys) Förutsättningar Bakgrund/nuläge Omfattning/avgränsningar Ledningsfunktioner Produkt/objekt Tidsramar/projekttid Ekonomi Organisation/kommunikation Kvalitet/arbetsmiljö Myndigheter Tekniska – infrastruktur m m Underlag för programarbete Projektformulering

Fråga 1- Förstudie Vad behöver ni veta inför ett ombyggnadsprojekt? Hur får ni reda på det ni vill veta?

Vad händer i området? Finns det en bevarandeplan? Finns det en ”tillgänglighetsplan”? Vad planerar kommunen? Teknisk service Finns det fjärrvärme? Status på VA-nät? Trafikplanering? Kommersiell service?

Förundersökning, hus/mark Fakta om huset (objektsbeskrivning) Okulär förundersökning av byggnad och utemiljö Funktionella problem Intervjuer med fastighetsskötare Intervjuer med förvaltare Intervjuer med hyresgäster Nyckeltalsanalys Skadestatistik Kontroll ritningar

Fördjupad förundersökning Expertbedömningar Arkitekt Konstruktör Elkonsult VVS-konsult Relationsritningar Byggnadsritningar Installationsritningar

Viktiga punkter Värmesystem Våtrum Tillgänglighet Trappor Entréer Passagemått Hygienrum Brand Kallvind Fuktskador

Tekniska undersökningar Korrosionsanalys Termografering Mätning av rumstemperatur Täthetsprovning Fuktmätning Spårgasmätning Lufthastighetsmätning Radon

Program

Program, ”Vad” Förutsättningarna för projektet Areabehov Tekniska krav Miljökrav Gestaltningsprogram Miljöprogram Alternativa lösningar studeras Upphandling av projektörer

Kravspecifikation Åtgärda brister Brister i tillgänglighet Standardnivå i kök och badrum Tvättstuga Innemiljö Förbättra funktion/ekonomi Annan lägenhetsfördelning Driftsekonomi, el/vatten/värme Underhållskostnader

Systemhandling!

Systemprojektering En mer definitiv utformning med avseende på Standard Tekniska lösningar Funktioner Principiella lösningar Ger underlag för Genomförandekostnad Budget (underlag för äskande av anslag) Kallas ibland huvudhandlings-skede

Byggherren representeras av KA (kontrollansvarig)

Byggherren representeras av KA (kontrollansvarig)

Kontrollansvarig (KA) Biträda byggherren Delta i möten Notera iakttagelser Underlag för slutbesked Certifierad enlig Boverkets regler Ska ha självständig ställning Undantag finns från kravet på KA

Detaljprojektering!

Detaljprojekteringsskede Förfrågningsunderlag Bygghandlingar

Produktion

Genomförande

Produktionsskede Detaljprojekteringen pågår ofta parallellt med produktionsskedet Beskedshantering Dokumentation Ändringslistor, revideringar

BAS-P BAS-P – Byggarbetsmiljösamordnare planering/projektering Byggherren ansvarar Förhandsanmälan Arbetsmiljöplan Dokumentation Utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering

BAS-U BAS-U – Byggarbetsmiljösamordnare under utförandet Byggherren ansvarar Arbetsmiljöarbetet samordnas under produktionen Byggherren kan överlåta sitt arbetsmiljöansvar Skriftligt avtal. Vid konsumentförhållanden tar total- eller generalentreprenören automatiskt över byggherrens ansvar, förutsatt att entreprenören har ett samlat ansvar för hela projektet.

Provning

Provningsskede Vilken provning behövs? Projektörer medverkar Underlag för drift- och skötselinstruktioner Relationshandlingar

Besiktning

Besiktningsskede Projektörerna medverkar vanligtvis inte Projekteringsledaren ska kunna svara på frågor från besiktningsmännen ”Beskedslista” Dokumentera!

Avslutning

Avslutningsskede Erfarenhetsåterföring Ekonomisk reglering

Drift- och underhåll Entreprenören ska överlämna drift- och underhållsinstruktioner Skötselplan, grönytor Driftinstruktioner Driftinstruktioner, ventilation Underhållsplan Byggnadens stora miljöpåverkan kommer i förvaltningsskedet. För att förvaltningen ska bli så effektiv och miljöanpassad som möjligt måste underhållet utföras på rätt sätt, i rätt tid och installationerna få rätt skötsel. För att det ska bli verklighet så behövs en fyllig information om byggnaden och dess egenskaper. Den informationen skapas under projektering och byggande. Den kunskap som projektör och entreprenör byggt upp under projekteringen och i byggskedet måste komma förvaltningen till del. Inte minst för att energianvändningen ska hållas nere. Kriterierna föreslår att entreprenören ska överlämna drift- och underhållsinstruktioner till förvaltningen avseende t ex Installationer, inte minst då ventilationssystemet Underhållsplan Kriterierna föreslår också att entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper. Entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper

Information om miljöanpassat brukande Brukarinformation Krav på information om t ex Energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial Användning av ventilationssystem Skötsel av vitvaror Hantering av avfall! Kriterierna föreslår att en bra brukarinformation åtminstone bör innehålla följande information Tips om energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial. Hur sköter man bäst sitt fina parkettgolv? Användning av ventilationssystem, köksfläkt och liknande. Hur ofta bör man rengöra filtret? Hur gör man? Skötsel av vitvaror. T ex - Hur ofta gör man rent på baksidan av kylskåpet? Hur gör man? Hantering av avfall! Finns det grovsoprum? I vilka fraktioner källsorterar man? Information om miljöanpassat brukande

Slutbesked Ett byggnadsverk får inte tas i bruk innan BN utfärdat slutbesked – om BN inte beslutar annat När byggherren visat att alla krav uppfyllts enligt: lovet, anmälan kontrollplanen, startbeskedet eller kompletterande villkor När en eller flera bygg-, mark- rivnings- eller anmälningspliktiga åtgärder är slutförda och byggherren har visat att alla krav är uppfyllda godkänner byggnadsnämnden åtgärderna med ett slutbesked. Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat. De ställda kraven finns angivna i lovet, anmälan, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor. Byggnadsnämnden ska dessutom inte ha funnit skäl att ingripa. Finns brister som är försumbara får ändå ett slutbesked ges och byggnadsnämnden ska då i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. Om en brist inte är försumbar eller en kontroll behöver göras i ett senare skede av processen kan byggnadsnämnden ge ett interimistiskt, det vill säga tillfälligt, slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs i ett senare skede. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll eller mätning av radon eftersom denna görs under vinterhalvåret. I ett sådant besked anger nämnden vad som gäller i fråga om möjligheten att ta byggnadsverket i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. BN bör handlägga ärenden om slutbesked skyndsamt (Prop 2009/10:170 sid 327) 55

Rebus Vad står de olika stegen i följande talserie för? 1: 10: 100: 1000