Vem ansvarar för miljön?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

1.Begränsad klimatpåverkan – MYCKET SVÅRT ATT NÅ •De globala utsläppen av växthusgaser måste minska med 50–70 -procent till år 2050 jämfört med 1990, och.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Syfte, indelning och hänsynsregler
Allmänna hänsynsregler
Kort om miljön och vår konsumtion
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Når vi miljökvalitetsmålen till 2020*?
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
Ändamålsenliga planbestämmelser
Kulturmiljöfrågor i PBL
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Miljömål och klimatstrategi
Fossilfri Kollektivtrafik 2025 Miljömålsmiljonen, Länsstyrelsen
Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
Strandskydd och miljöpolitik
Miljö och. Scientific America, 1899 Bild från Naturvårdsverket.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Shahad Majeed & Jorceline Ebwa
Hygienrutiner i förskolan
Hållbar Utveckling Vad är det?.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
Sigtunastiftelsen 17 maj 2006
Biogasutbildning 2011 Projektgrupp Swebgas Patrik Ullerud Maria Rydén Jesper Ring Mirel Kevric Emil Lundberg.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
MARK LUFT VATTEN MILJÖKUNSKAP.
1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan
MKB-processen i infrastrukturprojekt
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Miljömålen och förorenade områden
Miljöarbete i Västerbottens läns landsting
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Kompensationsåtgärder för natur och rekreation
Miljömålen Vems mål? Vems ansvar?
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen
Egenkontroll enligt Miljöbalken
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Näringslivet och miljömålen Richard Almgren Green Business AB
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljömålen Linda Tollemark
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Sveriges miljökvalitetsmål
Susanne Dahlberg, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Företagsträffar hösten 2011.
Hälsa i Miljömålen? Hälsofrågor, en självklar del av miljöarbetet? Området hälsa i den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen 2007.
Fastighetsägarens ansvar för förorenade fastigheter
Byggprocesen –lagar sdfgd. Byggprocesen –lagar sdfgd.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson.
Gäller miljöbalken alltid?. De nationella miljökvalitetsmålen.
Trafikens betydelse för att nå miljömålen Fredrik Holm RUS/Länsstyrelsen i Värmland.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Fastighetsägare och egenkontroll - med fokus på hälsoskyddet
Miljömålen består av tre slags mål
Energiförsörjningen och miljön
Miljöbalken SFS 1998:808.
Miljömålen består av tre slags mål
Aktuellt från miljömåls-uppföljningen
Presentationens avskrift:

Vem ansvarar för miljön? Gäller miljöbalken alltid?

Miljöproblemens förändring ? Svårighet Osynliga GLOBALA problem Synliga Regionala problem Lokala problem Tid 50-tal 70-tal 90-tal 2010

Varför ska vi värna om miljön?

De nationella miljökvalitetsmålen EU:s miljömål Sveriges miljömål Regionala miljömål (länsstyrelserna) Lokala miljömål (kommunerna) Företagens miljömål

Miljökvalitetsmål – 16 st Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Skyddande ozonskikt

Miljökvalitetsmål – 16 st Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård

Miljökvalitetsmål – 16 st Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

Nationella målet ”Giftfri miljö” "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.” Riksdagens definition av miljökvalitets- målet.

Miljöbalkens mål 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.   Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Kapitel 1: Balkens mål och tillämpningsområde 3 § I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160).

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 1 § (Bevisbördsregeln) När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. ”

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 2 § (Kunskapskravet) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 3 § (Försiktighetsprincipen) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 4 § (Produktvalsprincipen) Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med kemisk produkt eller bioteknisk organism.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 5 § (Hushållnings- och kretsloppsprincipen) Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 6 § (Lokaliseringsprincipen) För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” Fortsättning 6 §: Vid prövning enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6 §, 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” Fortsättning 6 §: Ett tillstånd eller dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 7 § (Skälighetsregeln) Kraven i 2-5 §§ och 6 § första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 8 § (Skadeansvaret) Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” 9 § Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl.

Kapitel 2: ”De allmänna hänsynsreglerna” Fortsättning 9§: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 §. Lag (2002:175).

Mål & syfte med informationen: Informera om Hav- och vatten-myndighetens riktlinjer för båtbottentvätt. Informera om exempel på miljöanpassat båtupptag. Ta emot synpunkter från verksamheter med båtbottenrengöring. Genom samarbete över kommun-gränserna ge en korrekt tillsyn i alla länets kommuner.