Följeforskning digitala verktyg Angered

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
 Service Systemet Strukturella Förslag Sveriges Servicekonference.
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Innovativ användning av IKT i skolor i olika europeiska länder Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet 1.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Nyttorealisering på 10 min
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Pedagogiskt ledarskap
Läroplansträff Välkomna!.
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Välkommen till ESF:s seminarium
Utvärdering av processmognad
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
BFL i Lilla Edet - 2 år 27 oktober 2014.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Kunskapande för framtiden - att ELEVEN ser sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess SIGTUNABOXEN
Disposition och utgångspunkter
Skolutveckling via digitala medier
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Skolsatsning 2012 och dess följeforskning – ett exempel från Malmö Mariann Enö Malmö högskola FoU Malmö-utbildning.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Områdesmöte Vårterminen Agenda Del 1: Status upphandling och tidsplan Områdesmöte Grundidé Diskussion Del 2: Arbete i resp. grupp.
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
1 Slutkonferens 21 maj 2014 Elin Björkman Utvärdering av Xplore! ”En verksamhet som är angelägen att behålla”
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Vad krävs för att nå målen i RUS? Projekt som arbetsform i förändringsarbete Workshop 10 april.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Varför e-förvaltning och e-strategier? Skapa NYTTA För samhället, medborgarna, företagen och för verksamheterna.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
Digital plattform Delaktig kommunikation
Skolutveckling tillsammans, Topp
Utvärdering Socialfonden
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Program för attraktiv arbetsgivare HRC-möte
MATS RUNDKVIST SKL VÄLFÄRDSTEKNIK.
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Kommundirektören och digitaliseringen
Stöd till förvaltningar – arbete med skol- och utbildningsnämnder.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Följeforskning digitala verktyg Angered 16 maj 2014

Vår utgångspunkt – Skollagen och Lgr11 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas Elever kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Luleå Tekniska Universitet Följeforskning av kurs i entreprenöriellt lärande, tre år i rad Utvärdering av ANDT undervisning i svensk skola Utvärdering av hur digitala verktyg påverkar SFI prov Utvärdering av hur RUC sprider forskningsresultat Strategi för att arbeta med mänskliga rättigheter Skolverket Följeforskning av projektet GRSYVO, studie- och yrkesvägledning, samverkan skola - arbetsliv GR Utbildning Följeforskning av projektet STEPS, entreprenöriellt lärande, digitala verktyg, samverkan skola-arbetsliv Skövde kommun Följeforskning av FoU Programmet Digitalisering i skolan IFOUS Följeforskning av utvecklingsinsatsen entreprenöriellt lärande i hela Älvsby kommun Kungsbacka kommun Kartläggning av hur entreprenöriellt lärande definieras i läroplanen i Sverige, Norge och Danmark Luleå Tekniska Universitet

relevans – genomförande - effekter - hållbarhet Vad är följeforskning? Lärande – samverkan – struktur Projektlogik – processer och public debate EU projekt – i brist på löpande återkoppling och lärande samt teoretisk/forsknings anknytning Bidra till utvecklingsinriktat lärande – lägga in farthinder och skapa rum för reflektion FOKUS relevans – genomförande - effekter - hållbarhet

Verktyg för utveckling och förbättring Varningsklocka för att tidigt hantera utmaningar Förslag på lösningar på olika utmaningar KONTNUELRIGT LÄRANDE Systematisera och strukturera kunskap Källa för kontinuerlig återkoppling Verktyg för utveckling och förbättring

Några av inplanerade insatser En egen lärplatta till alla elever i årskurs F-8 Information till eleverna från pedagoger på skolan Information till föräldrarna via brev och föräldramöten Integrera med Hjärntorget Information till rektorer och pedagoger från ledning IT-enhet och IT-pedagoger Egen IKT-plan på varje skola Resurser Några av inplanerade insatser Utbildning för chefer Ämnesfördjupning i samarbete med Apple och Atea (heldagsutbildning för alla lärare) Ytterligare utbildningstillfällen för pedagoger Arenor för kollegialt erfarenhetsutbyte Grundutbildning för kontaktpersoner (en per skola) Föräldrainformation på varje skola i samarbete med IT-pedagogerna Workshops för alla lärare i Angered Stöd från sektorns IT-pedagoger med riktade insatser till skolorna efter behov Center för skolutveckling – utbildning och erfarenhetsutbyte Studiebesök på ESSA Academy Besök på BETT-mässan och SETT-mässan

Vad skulle ni vilja uppnå med insatsen? Öka motivationen Studiero Möjlighet att individualisera Möjlighet till repetition Lärplattan kan fungera som särskilt stöd Stöd till nyanlända Lätt att kommentera och korrigera Kommunikation med föräldrar Dokumentation och bedömning

Design för att genomföra följeforskning Organisations uppbyggnad Ägarskap Styrning Projektledning Design av följeforskningen Relevans för målgruppen Är insatser relevanta för målgruppen utifrån identifierade problem? Lärande seminarium Hållbarhet Finns upparbetade strukturer för att ta hand om resultat och lärdomar Effekter … RELEVANS GENOMFÖRANDE EFFEKTER HÅLLBARHET

FYRA FRÅGESTÄLLNINGAR SOM VI ALLTID BESVARAR 1. Hur ser logiken för insatsen ut och hur bidrar den till den måluppfyllelse? 2. Hur ser organisationen kring insatsen ut och hur bidrar den till måluppfyllelsen? 3. Vilka aktiviteter har genomförts och hur bidrar dessa till måluppfyllelsen? 4. Har insatsen uppnått avsedda resultat och effekter?

Design av följeforskningen 1. Vilken ansats ska utvärderingen ha? 2. Utvärderarna roll och uppdrag i styrelsegruppen fastställs 3. Internarbetsgrupp för utvärdering skapas 4. Den interna utvärderingen fastställs och vägar för samverkan med externa utvärderarna bestäms 5. Eventuella utbildningsinsatser i självvärdering genomförs 6. Utvärderingsfrågor bestäms i styrelsegruppen 7. Aktivitetsplans utarbetas för olika hållpunkter i utvärderingsprocessen 8. En kommunikationsplan utarbetas för hur utvärderarna ska kommunicera med projektledare och styrelse Verksamhetslogik Swotanalys LFA Verktygslåda

Hur påverkar organisationens struktur måluppfyllelsen för insatsen? Organisations uppbyggnad Organisation ÄGARSKAP LEDNING STYRNING Hur påverkar organisationens struktur måluppfyllelsen för insatsen? Nulägesanalys Gemensam vision Gemensam riktning Intervjuer, fokusgrupper med ägare, projektledare, styrelse Verktygslåda

Relevans för målgruppen Är insatser relevanta för målgruppen utifrån identifierade problem? Genom att identifiera indikatorer som bryter ner effektmål kan vi mäta om insatserna har lett till förändrat beteende hos målgruppen och om detta därefter lett till ett förändrat arbetssätt Enkäter, intervjuer, fokusgrupper, open space, workshops Outcome mapping VID START: förväntningar och behov, baselinestudy EFTER CIRKA 6 MÅNADER: hållpunkt 1 relevans av de första insatserna, struktur, genomförande, innehåll EFTER CIRKA 1 ÅR: hållpunkt 2 Användning av ny kunskap EFTER CIRKA 1 ÅR OCH LÖPANDE: hållpunkt 3 Nytt arbetssätt, hållbarhet och struktur VID AVSULT: hållpunkt 4 Vilka effekter kan mätas

Intervjuer, fokusgrupper Hållbarhet Sekundär målgrupp, de som skapar förutsättningar för att resultat och lärdomar ska integreras i befintliga strukturer men som Inte direkt är föremål för insatsen Även elever ingår i den sekundära målgruppen Samverkansparter Intervjuer, fokusgrupper

Lärande seminarium

Intressanta frågor att diskutera Vad är syftet med programmet digitalisering i skolan? Att bli trygga med olika verktyg Att få ökad kompetens och dela med sig av till andra Erfarenhetsutbyte Att börja använda digitala verktyg tillsammans med eleverna Tveksamhet till vad syftet är Skapa likvärdighet mellan skolor Att få mer kompetens för att kunna följa lgr 11

Viktigt att lära av andra kommuner Vi gick med i Ifous eftersom vi hade gjort en stor satsning på digitala verktyg Att olika skolor och områden inom Angered ska inleda ett gemensamt utvecklingsarbete Eftersom vi har kommit med lite sent känns det svårt att sätta igång Hur ska vi börja, var ska vi börja. Vi har lyssnat på inspelningen och läst det som finns på plattformen, men det känns fortfarande för svårt. Ju mer tid det går desto svårare känns det att komma igång. På något sätt känns det omfattande och stort, vet inte riktigt hur vi ska börja. Vad krävs det av oss egentligen?

Hur vill ni organisera ert deltagande i programmet? Träffas 1 ggr/mån Träffas 2-4 ggr/år Styrgrupp Förvaltningschefer Rektorer IKT ped. Arbetsgrupp med rektorer, IKT pedagoger och arbetsteam Förvaltning 3 områdeschefer 1 utv.chef 1 admin. chef Gårdsten skolan Hammarkullenskolan 1 rektor IKT samordnare 1 rektor 1 IKT ped. Arbets- team Eriksboskolan Arbets- team 1 IKT ped. 1 rektor Arbets- team 1 IKT ped.

Vilka utmaningar möter ni idag i ert arbete med digitala verktyg? Att det pedagogisk kommer i skymundan och att det blir för mycket fokus på tekniken Mycket missnöje bland pedagoger och föräldrar att barnen gör dåliga saker med ipads. Utmaningarna ser olika ut i olika klassrum Många glömmer att det handlar om en utveckling Det finns personer som Inte vill arbeta med detta Det är avgörande för fortsatt arbete att centrala frågor beslutas på övergripande nivå

Vad behöver ni för stöd för att sätta igång med programmet? Vi hade behövt en mer handfast plan på hur programmet kommer att se ut och vad vi förväntas göra. Det är fortfarande oklart för mig hur det kommer att fortlöpa under tre år Svårt att svara Vi behöver planera för hur vi ska arbeta med programmet i Angered Vi behöver ta fram en Handlingsplan för vad och hur vi ska arbeta Med vår utvecklingsresa