Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Advertisements

23 april 2014 Om Arenasamverkan i GGVV
Samordningsförbundens uppdrag och organisering
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Varför finansiell samordning?
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från Landstinget,
(Underlaget till dessa bilder är hämtade från OH- bilder från regeringskansliet, socialdepartementet) Finansiell samordning inom rehabiliterings-området.
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Vårdcentralen: ”Friskare än såhär blir han inte - försäkringskassan nästa.” Försäkringskassan: ”Den här personen har tillräcklig arbetsförmåga för att.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Synkroniserade insatser för barn och unga
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkommen till ESF:s seminarium
Försäkringskassans roll i samverkan
Korta fakta om Skellefteå!
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
SMAK-seminariet Berth Danermark
Detta är God Vård.
Samordningsförbundet
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
Strukturfondspartnerskapets yttrande:
Överenskommelse om samordning kring barn
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Karlstad Kurprojektet – En möjlighet till samverkan! Ett led i regeringens psykiatrisatsning.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Strategiska perspektiv på verksamheten
Regionala samrådet Direktivet Utbildnings- och insatskedjan
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Ägarsamråd Styrelsen skall fastställa samordningsförbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarna.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Personalpolitisk inriktning
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Finansiell samordning
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Operativ personal från:
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Skellefteå ”En gemensam ingång”
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Inkluderande rehabilitering
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Samordnad utveckling för god och nära vård
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2.
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015

Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

Varför Samordningsförbund ? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Oklart ansvar Saknas gemensamma metoder Olika mål för myndigheter Brister i informationsöverföringen Avsaknad av ekonomiska incitament

Det saknas en helhetssyn på individens behov och helhetsinriktade insatser - jmfr stenhuggaren

Helhetssyn – ”individnivå” Förmåga att se individens samlade behov Förmåga att se den egna myndighetens insatser i förhållande till andras Förmåga att förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras Förmåga att uppleva ett meningsfullt sammanhang

Samverkan är svårt - Varför är det så? (Forskning) Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

Vilka Hinder finns? (Forskning) Existerande administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Olika lagar och regelsystem. Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc. Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan. Revirtänkande och revirbevakning.

Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser (”samverkanskompetens”). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

Vad händer i landet? Lagen kom 1 jan milj att fördela förbund i 240 kommuner av landets aktiviteter deltagare

Behovet av samverkan individer vid lagens tillkomst Ca 5 % av den arbetsföra befolkningen Hur många är det hos er?

Målgrupp Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen 20 – 64 år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov.

Reguljär verksamhet Centralt styrtSektorielltorganiserad Lokalt styrd Gemensamt organiserad Helhetssyn Ett gemensamt välfärdsarbete

Lagen om Finansiell samordning Syfte – effektivare resursanvändning. Uppnå eller förbättra förmåga till förvärvsarbete Parter – Alla fyra parter med, kommundel eller kommuner Samordningsförbund – en unik och egen juridisk person som fattar beslut i eget namn

Lagen om Finansiell samordning Regeringen bestämmer den totala resursnivån samt modell När resurserna är överförda ”äger ” förbundet medlen Riktiga pengar skall föras över – inte personal

Lagen om Finansiell samordning Ledamöter har rätt till ersättning Från fullmäktige eller anställd i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen Väljs för fyra år Rätt till ledighet för uppdraget och andra möten Styrelsen utser ordförande och vice Finns jävsregler obs – delikatessjäv

Lagen om Finansiell samordning Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera sådana insatser som avses i 2 § och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna

Ledamöter i styrelsen De skall kunna anlägga en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. De måste ha förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

Lagen om Finansiell samordning Varje förbundsmedlem skall vara representerad i styrelsen Möjlighet till delegation till ledamot, ersättare eller tjänsteman hos förbundet (uppdragsavtal) Allt kan inte delegeras se §10 (Kl 6kap §34) Ägarsamråd

Organisation och Organisering Arbets- förmedlingen KommunLandsting Försäkrings- kassa Samordnings- förbund Beredningsgrupp Strukturell Förbundschef Samordnare Aktiviteter Styrgrupper Operativa

Samordningsförbundets verksamhet Möjliga insatser skall ligga inom myndigheternas ansvarsområde Kompletterande insatser utöver de ordinarie uppgifter som myndigheterna/parterna ansvarar för Kan beröra två eller flera parter. Det innebär alltså inte att alla fyra samverkande parter alltid måste vara berörda Villkoret är att individen har behov av samordnade insatser från flera rehabiliteringsaktörer.

Samordningsförbundets verksamhet Styrelsen avgör: Former för insatser kan vara strukturella eller operativa eller både och. Finansieringsformer kan vara korta eller långa Olika former av samverkan Permanent, integrerad, projekt, hela eller delar av en verksamhet

Kunskaper före aktivitet Vad är problemet? På vad sätt har det att göra med FINSAM? Behov eller mål

Operativt - strukturellt Extra personalresurser, rehabiliteringssamordnare vid försäkringskassan, arbets- terapeut vid arbetsförmedlingen eller kurator vid vårdcentralen. Arbetsträningsverksamheter för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna genom samlokalisera personalresurser samt anställa projektledare Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder Utveckling och implementering av metoden gemensam individuell handlingsplan. Kartläggning och analys av behov, problem och flaskhalsar i de olika systemen Utbildnings- och informationsinsatser som förbät- tra samarbetet mellan myndig- heter samt klarlägga aktörs uppdrag och ansvar.

Mjuka strukturer - Kunskaper - Kommunikation - Ledarskap - Bemötande - Synsätt - Värdegrund - Förtroende - Revir och makt - Lojalitet - Organisering Hårda strukturer - Lagar, regleringsbrev - Myndighetsmål - Ekonomistyrning, budget, redovisning, kontoplan - Styrmodeller – NPM, Mål - resultat - Organisation - ansvar - Resurser – tid/kompetens Strukturpåverkan

Projekt versus Långsiktighet Projekt Avgränsat i tid Tydlig organisation Tillfällig finansiering Underlättar testa och pröva Högre frihetsgrad Implementerings- problematik Långsiktighet Långsiktigt finansiellt åtagande Finns så länge behovet kvarstår Samverkan behöver ofta långsiktighet Ordinarie verksamhet

Autonomi Fusion Konsultation Informations- utbyte Samlokalisering Gemensam budget Case Management Personligt ombud Gräns- överskridande möten, team eller grupper Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Samverkansformer enligt Runo Axelsson

Principer för medel Testa och pröva nya professioner/tjänster, arbetssätt/metoder och organiseringar som inte finns idag. Kostnader som möjliggör och bidrar till att samverkan kan utvecklas ex lokaler, samordnare, administration osv. Tjänster som innebär att det finns en samverkanskostnad i förhållande till ordinarie verksamhet.

Implementeringsalternativ Fullständig implementering Det första alternativet innebär att en aktivitet i sin helhet tas över av den ordinarie organisationen både vad gäller ansvar och finansieringen. Delad implementering Det andra innebär att hemmaorganisationerna tar över ansvar och finansiering till vissa delar av aktiviteten medan resterande del av aktiviteten bibehålls med fortsatt finansiell samordning.

Implementeringsalternativ Strukturell implementering Det tredje innebär att bibehåller aktiviteten i nuvarande form och fullt ut fortsätta en gemensam finansiell samordning. Professionell implementering Det fjärde innebär att nya arbetsmetoder och förhållningssätt som är applicerbara på övrig verksamhet. I dessa fall innebär implemen- teringen att kunskaperna kan spridas till liknande verksamheter i berörda organisationer.

Ordinarie verksamhet Åtgärds-DELTA Kunskaps- DELTA Implementering Arbetssätt Organisering Organisation Finansiering Förstå Kunna Vilja Subjekt och Subjekt

Medicieffekten skapas med hjälp av en explosion av banbrytande idéer och fantastiska innovationer. Idéer uppstår i skärningspunkten där olika kulturer, områden och discipliner möts i en enda punkt. Antingen fysiskt i en miljö och eller i vår hjärna. I skärningspunkten kopplas kulturer, områden och discipliner samman och etablerade idéer stöts och blöts mot varandra. I sinom tid kan det ge upphov till ett stort antal nya, banbrytande idéer. Denna explosion kan leda till fantastiska innovationer och det är detta fenomen som kallas för Medicieffekten.