Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön Römningen Fördjupad beskrivning av ett riksintresse för kulturmiljön Fornlämningsmiljö kring sjön Römningen. Fornlämningsmiljöer ofta svåra att förstå, svåra att uppleva om inte omfattande fornvård. Avgränsning i landsbygdsområden kan också vara svår, och Römningen stort RI.

Precis som Älmhult på sydsluttningen av sydsvenska höglandet Precis som Älmhult på sydsluttningen av sydsvenska höglandet. Lätt kuperat med åsar i SN riktning. Rikt på sjöar, vattendrag och spec i väster på mossar, Ganska fuktigt + sten och blockrikt = ingen ideal odlingsmark. Römningen= mellan E4/gamla riksettan och väg 23. Nät av landsvägar sammanbinder byarna. Sjösystem har också varit goda kommunikationsleder

Göteryd socken – ligger norr om väg 120 Traryd-Älmeboda. Landskapet kring Römningen är småkuperat och sluttar ned mot sjön. Landskapet har historiskt sett varit mycket öppet, rikt på ädellövträd. Idag domineras av gran, och igenväxt. Bebyggelsen ligger i en krans kring Römningen, upphöjda lägen med sikt mot sjön. Större byarna koncentreras söder om sjön, invid Göteryds sockencentra.

Riksintresset- stort . En ungefärlig gräns som omfattar Römningen med stor omnejd Svårt at t avgöra varför gränsens lagts precis där. Förekomst av FM, landskapsbild , naturliga rum eller avgränsningar. Omfatts av ÖP-06. Viss ny bebyggelse nordväst om Göteryd. Mindre område. Bebyggs om intressent finns LIS-område har föreslagits, nordväst om Römningen. MKB föreslår utförlig analys Vindkraftplan 2011 redovisar inga områden inom ri

Problematik Otydligt värde Oklar avgränsning Vissa enstaka nybyggnationer Tidigare diskussion med Länsstyrelsen Målsättning Tydlig och gemensam bild av värde En väl avvägd gränsdragning God framförhållning inför framtida förändringar Produkt Muntlig presentation och diskussion Skriftlig rapport Illustration med riktlinjer för hantering Dynamisk karta

Motivering: Fornlämningsmiljöer kring sjön Römningen med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor från yngsta stenålder och övergångstiden mot äldre bronsålder med strandanknutna boplatser Fornlämningsmiljö: vars kulturhistoriska betydelse främst konstitueras av fasta fornlämningar, deras relation sinsemellan och till naturmiljön Relation till varandra och naturmiljön!!

Uttryck för riksintresset: Något indraget från strandzonen finns ett 40-tal hällkistor, flertalet i rösen och några i stensättningar. Dessutom finns rösen utan synlig hällkista, några stensättningar samt, anslutande till strandzonen, flintförande boplatser. I området ingår även: Ett odlingslandskap med stenröjda åkrar, steniga ängs- och hagmarker och stenmurar. Den högt belägna radbyn Sjuhult har sedan laga skiftet utspridd bebyggelse ned mangårdsbyggnader från sekelskiftet 1900. I området ingår även: grepp på 90-talet Komplicerat. Finns där en relation till fornlämningarna? Har fm haft viktig symbolisk innebörd för senare bebyggelse? (Ex på höggravfält som återanvänts i kristna samhällen). Har senare bebyggelse velat anpassa sig till gravarna? Eller kan man helt enkelt se en naturlig överensstämmelse i bebyggelselägena? Om inte- varför ska hist bebygelse vara med? Iaf: Den största koncentrationen av hällkistor. Hällkistor: gravar från yngre stenåldern-äldrebronsåldern. Uppbyggda av flata stenhällar – som en täckt kista.- Ofta täckt med rösen.

Karta över stenkammargravar i Sverige Karta över stenkammargravar i Sverige. Väst europeisk företeelse med gravar uppbyggda av stenblock. Syns även här. Koncentration i småland, men också vanligt i hela sydvästra sverige. Olika typer. Skånska kusten och Bohuslän: Dösar. Väster om Vättern: gånggrifter som är betydande större. Småland: hällkistor av samma typ som i Göteryd.

Hällkistorna begränsar sig inte till Römningens stränder eller Ri Hällkistorna begränsar sig inte till Römningens stränder eller Ri. Hela socknen och söder om Göteryd.

RI endast en del av de kända hällkistorna

Miljöbalk eller kulturminneslag? Varför just Römningen? Naturgeografi? Kultur? För vem? Vad skyddas? Sjuhult? Kontinuitet? Relation?

Illustration: Stefan Höglin Samma som äLmhult Kronoberg: två centrala zoner/stråk där infrastruktur, jordbruk, befolkning är som mest koncentrerad och längst historisk kontinuitet. Fasta fornlämningar. Oranga =äldre. Indikerar bosättningskontinuitet Storlek på byar efter 50-tals ekonomen Adelns utbredning Båda indikerar god odlingmark Römningen befinner sig utanför . Inte så rik odlingsmark. Historisk sett finns det också en ganska förvånande brist på bosättning i Römningen både innan och efter hällkistetiden. Förutom en blomstringperiod då så koloniseras området först under medeltid.

Hällkistor följer de två centrala stråken Finnveden och spec Värend (förutom Göteryd= undantag) i hela Kronoberg: 450 hällkistor. Flesta sockanr har mellan 1-10 hällkistor. Göteryd har 120 registrerade.

Yngre stenålder Äldre bronsålder Medeltid Hällkistorna dateras till yngre stenålder och äldre brosnålder (4000 f. kr – 500 f.kr) Det som förvånat forskarna: mycket få lämningar från tiden och tiden efter. En viktig blomstringsperiod mellan 4000-500 fkr. Sen upphör i stort sett alla tecken tills att området återigen bebyggs under medeltiden. Yngre järnålder: samlarkulturen övergår till kultur baserad på jordbruk och boskapsskötsel. Fortfarande omrkingflyttande (svedjebruk). Man har velat se hällkistorna i relation till den ökade bofastheten. Hällkistan= släktgrav. Placeras högt och synligt. I relation till boplats? Monumentalt läge gör att den fungerar som territoriell markering/ fungerar sammansvetsande för den släkt som bor där. 4000 f. Kr. 1800 f. Kr. 500 f. Kr. 1300-tal Yngre stenålder Äldre bronsålder Medeltid

Flera individer/Släktgrav Väl synlig på höjd, sluttning 0,8-1,5m 3-6m 2300-1700 f. kr. Begravs obränd Flera individer/Släktgrav Väl synlig på höjd, sluttning eller invid vattendrag Ofta i NO/SV riktning Täckt av takhällar och röse

Fornlämningsbilden i Göteryd: Många hällkistor: runt sjön men också i resten av socknen. Svårt att se en direkt koncentration kring sjön. Hällkistor alltid på höga lägen och väl synliga. Boplatser, tydlig anknytning till sjön . Höga lägen m sikt mot sjön.

Även svårt att se direkt samband mellan boplatsernas och röjningsröseområdenas belägenhet och hällkistorna Blå boplats Gul fossil ordlingsmark

Yngre stenålder Äldre bronsålder Medeltid Så: Största koncentrationen av hällkistor – varför? Varför Göteryd? Varför inga tecken innan eller efter? 4000 f. Kr. 1800 f. Kr. 500 f. Kr. 1300-tal Yngre stenålder Äldre bronsålder Medeltid

? Klimatförändringar? Goda kommunikationer? ...fortsatt forskning... Klimatförändringar: Göteryd fuktigt klimat. Under 4000-500 torrare och varmare klimat som antagligen har förbättrat förutsättnignarna i Göteryd. Gäller för hela södra sverige, men ger stort utslag i Göteryd Men svårt att se som förklaring – snarare förutsättning Goda kommunikationer: sjösystemen…..men inte bättre än någon annan stans? Naturgeografin? Kulturella förklaringar? Mycket spekulativ forskning ? ...fortsatt forskning...

... var går gränsen? Fornlämningsmiljön sträcker sig långt utanför RI, samtidigt upplevs RI som stort. Svårt att lägga gräns i landsbygds och fornlämningsmiljöer. Ibland tydliga naturgeografiska avgränsningar (ex sprickdalslandskapet i mälardalen). Här: relation till sjön?

Vilka konsekvenser får en minskad eller utökad gräns för planhanteringen? Enligt vilka principer ska vi dra gränsen?

Miljöbalken eller KML: vilka konsekvenser för planhanteringen? Relation sinsemellan Relation till boplatser Relation till naturgeografin Den samlade landskapsbilden

... Och upplevelsevärdet då?

Vårdade Juddhult. Bygdegården – (ex på relation till modern bebyggelse) Ramnäs

... Och upplevelsevärdet då? Svårt att: Uppleva det stora antalet Uppleva den inbördes relationen Uppleva relationen till landskapet

De många hällkistorna kring Römningen skvallrar om en Riksintresse för kulturmiljövård Römningen [G4] Motivering: Fornlämningsmiljöer kring sjön Römningen med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor från yngsta stenålder och övergångstiden mot äldre bronsålder med anslutande strandanknutna boplatser. Uttryck: Något indraget från strandzonen finns ett 40-tal hällkistor, flertalet i rösen och några i stensättningar. Dessutom finns rösen utan synlig hällkista, några stensättningar samt, anslutande till strandzonen, flintförande boplatser. I området ingår även: Ett odlingslandskap med stenröjda åkrar, steniga ängs- och hagmarker och stenmurar. Den högt belägna radbyn Sjuhult har sedan laga skiftet utspridd bebyggelse med mangårdsbyggnader från sekelskiftet 1900. Riktlinjer: En god fornvård och skyltning förbättrar avsevärt områdets läsbarhet och upplevelsevärde Vårda och framhäv hällkistornas monumentala och väl synliga läge i landskapet Ta hänsyn till landskapsbilden och fornlämningarnas relation till sjön och odlingslandskapet Ett öppet och hävdat landskap är viktigt för upplevelsen av området Perioden sammanfaller med en ökad bofasthet och en ekonomi baserad på jordbruk och boskapsskötsel. Hällkistorna kan därför tolkas som territoriella markeringar, där synlighet och monumentalitet spelar stor roll. Hällkistorna är placerade i högt belägna lägen. Väl synliga blickar de ut över landskapet. Stormen Gudrun och en omfattande igenväxning har förändrat upplevelsen av det förr mycket öppna landskapet. De många hällkistorna kring Römningen skvallrar om en ovanlig blomstringsperiod i Göteryds socken under yngre stenålder och äldre bronsålder. Bebyggelselägen, fornlämningarnas läge, boplatser, relation till sjön? Öppet landskap!! Naturgeo!! 3-6m 0,8-1,5m 4000 f. Kr. 1800 f. Kr. 500 f. Kr. En hällkista kan vara upp till 6x1,5m och rymde ofta flera individer. Yngre stenålder Äldre bronsålder