Organisering och ledning av Evidensbaserad Praktik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Goda relationer skapar utrymme för ledaren
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Coachande ledarskap som mentor
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Staten och det civila samhällets organisationer
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att jämföra två klassiker
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Pedagogiskt ledarskap
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Systemförståelse och systemiskt tänkande
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Socialpsykologi.
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Synkroniserade insatser för barn och unga
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Välkommen till ESF:s seminarium
Detta är God Vård.
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Christian Munthe Professor i praktisk filosofi Nätverket för medicinsk etik I västra Sverige Arbetsgruppen f ordnat införande: nya läkemedel.
SALUTOGENT LEDARSKAP.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Lönesamtalet.
Kvalitetssäkrad välfärd Torkel Wadman
Patientsäkerhetskultur
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Att vara eller inte vara medicinskt ansvarig sjuksköterska, det är frågan…
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Personalpolitisk inriktning
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Roll och Grupputveckling Christer Sandahl
Organisation och Management Fördjupningen riktar sig till dig som.. har ett särskilt intresse för organisatoriska företeelser såsom förändring, lärande,
Finansiell samordning
Ledningssystem på 60 minuter
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Politiskt deltagande: Ideal och normer för politiskt deltagande
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Gruppers utveckling enligt IMGD (GDQ)-modellen
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Organisationsteori: Introduktion
Varför all denna utvärdering?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Systemförståelse och systemiskt tänkande
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Introduktion till processen för balanserad styrning
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

Organisering och ledning av Evidensbaserad Praktik Ewa Wikström

NPM – vad har det inneburit? Ekonomisering och effektivitetssträvande Marknadsorientering: modeller för köp-sälj, beställar-utförar ”Managerialism”: ökat fokus på styrning Redovisning och kontroll Ewa: Resultaten i studien avseende hur chefer hanterar att kontinuerligt möta nya styrmodeller kan diskuteras med bakgrund av de förändringar som skett i hela den offentliga sektorn. Införandet av nya styrmodeller i hälso- och sjukvården har präglats av de idéerna inom den tradition som brukar benämnas ”New Public Management”./…./ Frågor som 2012 fokuseras är: En ökad ekonomisering och kvantifiering men också patientens/klientens rättigheter och patient/klientsäkerhet. Debatten handlar om tillgänglighet, säkerhet, ansvar och att informera patienten/klienten. Styrmodellerna fokuserar styrning av genomströmning och flöden, styrning för att korta väntetider/köer, styrning av anseende, styrning av risker. Patienten/klienten betraktas som konsument. Styrningsideal enligt NPM kan uppfattas som präglade av vår tids sociala mönster av individualism. Individualiserade attityder och värderingar ger avtryck i vårdstrukturen genom t.ex. det kundorienterade synsätt där patienter ges valfrihet och förväntas ta större ansvar för sin vård och ställa informerade krav. Cheferna ställs också till svars individuellt, i större utsträckning.

Reformer och styrning 1990 2000 2010-2014 Centrala frågor Valfrihet Deltagande Transparens Klient/Patientsäkerhet Klient/Patientens rättigheter Klientens/Patientens position Debatt Kvalitet, produktivitet, översikt och ledningsansvar Kvalitet, produktivitet, jämlikhet (rätt till lika vård) Evidensbaserad praktik Kunskapsbaserad praktik Tillgänglighet Säkerhet Informera klienten/patienten och delat beslutsfattande Ansvar Management Praktiker Interna marknader (köp-sälj system) Kvalitetsstyrning Strukturerade bedömningsinstrument IT-plattformar, integrering av patientdokumentation med kvalitetsregister och verksamhetsstyrning Webbportaler för att öka transparens Styrning av genomströmning (flöde) Värdebaserade processer Styrning med fokus på kötider Anseende (Reputation management) Risk management Varumärke/Branding/Media logik/träning Klient/Patient definition Klient/Patient som kund Klient/Patient som konsument eller person

Förväntningar Samhällspolitiska förändringar har lett till ökad fokusering på ekonomi Politikernas krav på vården att leva upp till budget och sparkrav har ökat Samtidigt som kraven på ökad kvalitet, personcentrerad verksamhet, värdebaserad verksamhet I organisationen söker man möta förändringstrycket R: Sammantaget påverkar situationen cheferna. De pressas från alla håll samtidigt, både kvalitet, produktivitet och effektivitet skall levereras samtidigt. Det skapar ett förändringstryck som de särskilt måste hantera.

Interventioner som kan skapa förändringar i offentlig sektor Politiska interventioner Interventioner genom lagar och regleringar Interventioner genom granskning och kontroll Intervention genom management Intervention genom rationalisering av professionell praktik

Förändringar och styrning Olika baser för att skapa att styra och intervenera för förändring: Arbetspraktiken (work regimes) Styrningspraktiken (control regimes) För att fånga förändringar i offentliga sektorn fokusera vad som förändras och vidden av förändring: Operativ Kontextuell DYNAMIK MELLAN OPERATIVA OCH KONTEXTUELLA PROCESSER

Styrning och legitimitet Många professionella menar att klienten/patienten måste vara i centrum och framhåller vikten av att arbeta utifrån en evidensbaserad praktik men samtidigt uppfattar man trycket att det är ekonomin som sätter ramen. Andra framhåller kravet på att korta kö- och vårdtider. Samhälleliga normer Medborgares krav på hälso- och sjukvård Sammansatta identiteter, åtaganden, lojalitet och yrkesmässiga intressen

Några exempel från vården på legitimitetskonflikter ”Patientens situation och intressen är viktigare än ekonomiska frågor, men min chef säger att budgeten är viktigast. Detta är ett problem som man i rollen som chef måste acceptera.” ”Politikerna mäter väntetider. Läkemedelsindustrin backar upp dom.” ”Det är komplicerat. Jag sitter på två stolar. Det är svårt att skilja på det rent kliniska från det administrativa.” ”Jag tror att som chef måste man delta lite. Det är därför som jag är kliniskt aktiv. Jag vill hänga med, men också att visa för doktorerna att vi delar på den stora massan av patienter. Jag tror också att det har med förtroendet för mig som ledare att göra, det ger respekt att man också deltar.”

Rivaliserande logiker Rivaliserande logiker och hierarkisering Management logik Professionell logik Rivaliserande logiker Kvantifiering och standardiserade procedurer Professionella bedömningar och behovsorientering Beslut och medel Gradering av logiker Den mest kvantifierade logiken dominerar Hierarkisering

De är riskägarna - som kan skydda klient/patientarbetet Fokuserar ”ansvarighet” (vilket kan hindra personcentreringen) Hur påverkas chefer och ledningen av reformeringsprocesser där komplexiteten kan antas öka när det läggs till fler och fler idéer, krav och praktiker? Chefer (och de professionella) i hälso- och sjukvården hanterar komplexiteten i och mångfalden av styrmodeller och mål genom hierarkisering och kvantifiering, dvs. prioritering av vilka mål som måste uppfyllas för att uppfattas som en “framgångsrik” och ansvarsfull verksamhet. Studien belyser med andra ord svårigheter med införandet av nya styrpraktiker som ständigt sker uppifrån/utifrån. Studien visar att idén om riskhantering och exempelvis patientcentrerad vård kan relateras till varandra via begreppet ansvarighet (se figur). Denna kombination är ett exempel på fokuseringen av att öka tillgänglighet för patienten. Framförallt chefer har blivit riskägare med ansvar för offentligt anseende och rykte.

Ledning, organisering och hantering av osäkerhet Ledarskap i en ofullkomlig värld Ledning, organisering och hantering av osäkerhet En modell för ledarskap och strategisk kommunikation för att hantera osäkerhet Avdelning/grupp Individ(er) Omgivande organisation(er) Legitimitets-byggande Engagemangs-byggande Kontextuell osäkerhet Operativ osäkerhet Avdelning/ grupp Individ(er) Omgivande organisation(er) Legitimitets-byggande Styrningen (control regimer) Engagemangs-byggande Professionella praktiker (work regimes) Kontextuell osäkerhet Operativ osäkerhet

Legitimitetsuppbyggande processer och organisatoriska konsekvenser Konflikter i samhället, organisationen och verksamheten resulterar i förhandlingar Prioriteringar av vilka frågor/värden som ges betydelse - evidensbasering och standardisering Legitimitet skapas i en kollektiv process

En organisationsstrategisk utmaning Förändringar i offentlig sektor sker i ett komplext samspel av förändringar i professionella praktiker samtidigt med förändringar i kontroll/styrningspraktiker. Professionella och chefer i verksamheten delar en arbetssituation och ett agerande som idag består av möten och omedelbara tolkningar, förhandlingar och ställningstaganden av vad som anses lämpligt (både utifrån professionella/evidensbaserade praktiker och styrpraktiker) snarare än förutbestämda strategiska handlingar och bedömningar. Det handlar om att agera i situationer som kännetecknas av osäkerhet, legitimitets- och engagemangsuppbyggande processer och förhandling. Hanterar ”framtida risker” genom rutiner och standardisering som skyddar och skapar gott anseende.

LEDARSKAP - vad är det i en evidensbaserad praktik?

Vad är ledarskap ? Att påverka människor att följa för att uppnå ett gemensamt mål. Att påverka aktiviteterna hos en individ eller grupp i riktning mot måluppfyllelse i en given situation. Att påverka människor att vilja sträva mot gemensamma mål.

LEDARSKAP handlar om att leda och styra. Detta sker framför allt genom MAKT (från kontroll och dominans till medbestämmande och deltagande) och ENGAGEMANG, LEGITIMITET och HANTERING AV OSÄKERHET

MAKT Vad innebär makt i en evidensbaserad praktik? Vilken betydelse har standardisering av behandlingsplaner och rutiner? Vad eller vem har inflytande över standardiseringsprocesser?

Olika former av makt POSITIONSMAKT Auktoritet i en formell position BELÖNINGSMAKT Kontroll över materiella resurser TVÅNGSMAKT Kontroll över sanktioner KUNSKAPSMAKT Expertis, skicklighet, information PERSONLIG MAKT Karisma, personlighet RELATIONSMAKT Att bygga nätverk

Ledarskap För att leda professionella krävs ett engagemang underifrån. Det är viktigt att erkänna och utnyttja olika kollegiala mekanismer. Ledare måste förhandla om snarare än att tvinga fram förändringar. Professionella grupper har stort inflytande (en inverterad maktstruktur).

Förändringsledarskap Komplex dynamik: Att förstå förändringar i styr-/kontrollpraktiker och i professionella praktiker samt dynamiken dem emellan Att förstå personliga reaktioner, makt och politik i samband med förändringar. Att leda och styra förändringsprocessen och att hantera konflikter som uppstår. Att utvärdera förändringsprocessen och resultaten av förändringen för att kunna vidta lämpliga åtgärder vid behov. Att uppmuntra och stödja aktivt lärande.