Barnperspektiv inom hälso– och sjukvården Charlotte Palmstierna

Satsningar i Sverige 1991 satsning genom Allmänna Arvsfonden 1993 Barnombudsmannen inrättades 1996 satsning genom Allmänna Arvsfonden 1996 Översyn av svensk lagstiftning ”Barnets bästa i främsta rummet” (SOU 1997:116) 1999 En nationell strategi för barnkonventionens genomförande 2001 en förstärkt Barnombudsman 2001 en samordningsfunktion inom regeringskansliet

Barnkonventionens status Ratificera Folkrättsligt bindande Transformering eller inkorporering

FN-kommittén Ett antal experter (18 st) Rapport vart femte år Granskning Dialog med regeringar Tolkning Rekommendationer

Barnkonventionens innehåll Barnkonventionen innehåller 54 artiklar: 41 av dem är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av sakartiklarna kallas huvudprinciper och är vägledande för hur helheten ska tolkas: artikel 2, 3, 6 och 12. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen.

Grundprinciperna Barnkonventionen Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals

Barnets och föräldrarna Familjen är den naturliga och grundläggande enheten (preamblen) Staten ska respektera det ansvar och de rättigheter och skyldigheter som föräldrarna har (art. 5) Staten ska säkerställa att båda föräldrarna har ett ansvar (art.18) Barnets bästa ska komma i främsta rummet (art. 18) Staten ska ge föräldrarna lämpligt bistånd då de fullgör sitt ansvar (art.18) Staten har skyldighet att skydda barn mot övergrepp andra former av skada. Staten ska aktivt agera för att skydda barnet (art. 19)

Barndomen har ett värde i sig själv Barn behöver särskilt skydd

Budskapet Barn ska respekteras!

Barnperspektiv Ett barnperspektiv innebär att kunna förena kraven på att barn ska behandlas som mer sårbara än vuxna men samtidigt ses som kompetenta med rätt till information, delaktighet och inflytande i frågor eller beslut som de berörs av utifrån ålder och mognad.

En nationell strategi Antogs av riksdagen 1999 Berör regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner

En nationell strategi Kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning. Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet.

Barnkonsekvensanalys Utgår ifrån både barnets bästa (art. 3) och barnets rätt att komma till tals (art.12) Syftet är att analysera vilka konsekvenser det tänkta beslutet får för barnet.

Prövning av barnets bästa Vad säger barnkonventionen? Vad säger barn och unga? Gällande lagstiftning Aktuell forskning Beprövad erfarenhet Rådande praxis

Att tänka på: Identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och unga. Säkerställa att barns och ungas möjlighet till inflytande finns med som ett moment i beslutsprocessen. Säkerställa att dokumentation av barns och ungas åsikter finns med som ett moment i beslutsprocessen. Säkerställa att motiven till besluten dokumenteras och vilka konsekvenser besluten kan tänkas få för barn och unga. Säkerställa att besluten återförs till barn och unga.

Hur kan ni arbeta med barnkonventionen i beredningen? Hur kommer ni att samla in barns och ungas synpunkter i medborgardialogen? Hur kommer ni att återkoppla besluten till barn och unga? Hur kan ni säkerställa att hälso- och sjukvården bedrivs i enlighet med barnkonventionen?

Rätten att komma till tals Artikel 12 - rätten att komma till tals Artikel 13 - rätten till att uttrycka sig i olika former Artikel 17 - rätten till information

Barns och ungas råd till beslutsfattare Skriv och tala så att barn och unga förstår. Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara med och påverka. Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger. Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och unga. När det inte blir som barn och unga föreslår måste beslutsfattare motivera varför det inte blev så. Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid att delge sina synpunkter. Bjud på fika! Källa: Barnombudsmannens ungdomsråd

Barns och ungas syn på hälso- och sjukvården Få har kunskap om var de kan få information, 23 procent av ungdomarna hade kännedom om vart de kan vända sig. Var tionde ungdom uppger att de sällan eller nästan aldrig får tag på information om hälso- och sjukvårdsfrågor. 28 procent anser att det är lätt att söka information.

Barns och ungas syn på hälso- och sjukvården Vårdcentralen 52 % tycker att personalen på vårdcentralen har lyssnat på dem. 42 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen. Ungdomsmottagningen Över 60 procent tycker att personalen lyssnar på dem och nästan lika många, 56 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandling. Det är stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas svar. Akutmottagningen 41 procent tycker att personalen har lyssnat på dem och nästan lika många, 37 %, uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen. BUP-mottagningen 46 % tycker att personalen har lyssnat på dem. 39 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen.

Barns och ungas syn på hälso- och sjukvården Skolsköterskemottagningen 54 % anser att personalen har lyssnat på dem. 43 procent uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen. Barn- och ungdomshabiliteringen ungefär en tredjedel anser att personalen har lyssnat på dem. 30 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen Specialistläkarmottagningen mer än hälften tycker att personalen har lyssnat på dem och att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen. Sjukhusavdelningen 38 % anser att personalen har lyssnat på dem och 32 procent uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandlingen. Tandläkarmottagningen 53 % tycker att personalen har lyssnat på dem. 43 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandling.

Vad innebär barnkonventionen inom hälso- och sjukvården? Barn har enligt artikel 24 rätt till bästa uppnåeliga hälsa. De flesta barn i Sverige har en god hälsa. Stora sociala skillnader. Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga. Alkoholförgiftningar har ökat. Förbättringen av tandhälsan har avmattats. För mer fakta om barns och ungas livsvillkor se Barnombudsmannens skrift Upp till 18. www.bo.se

Barnombudsmannen anser: Information i hälso- och sjukvårdsfrågor som berör barn och unga bör anpassas så att barn och unga förstår. Personal inom hälso- och sjukvården bör ges möjlighet till kompetensutveckling i att samtala med barn. Varje hälso- och sjukvårdsområde bör utveckla metoder för uppföljning av hur barn och unga upplever mötet i vården.

Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården Vårdform – Barn skall läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vård. Relationer, närhet och trygghet – Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. Föräldramedverkan – Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjlighet att övernatta. Föräldrar skall få information om avdelningens arbetssätt och rutiner och få stöd att ta aktiv del i barnets vård.

Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården Information – Barn och föräldrar skall få information om barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder. Åtgärder skall vidtagas för att minska fysisk och psykisk stress. Medbestämmande – Barn och föräldrar skall – efter grundlig information vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet. Alla barn skall skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar.

Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården Miljö – Barn skall vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn behöver träffa jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga förhållanden. Det får inte finnas åldersbegränsningar för besökare till barn. Stöd i utvecklingen – Barn skall ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd, i en miljö som skall vara utformad och utrustad för att möta deras behov. Personal skall vara specialutbildad för att arbeta med sjuka och funktionshindrade barn.

Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården Kvalificerad personal – Personal som vårdar och behandlar barn skall ha sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. Kontinuitet – Vård och behandlingsteamet skall vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. Respekt och integritet – Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet skall respekteras.

www.nobab.se

Vad är på gång? Psykisk ohälsa – 240 miljoner, stärka kvalitet, tillgänglighet, personalens kompetens och inrapportering till register. Utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk hälsa(Socialstyrelsen). Alkohol – FHI ska ta fram ett kunskapsunderlag för samband mellan psykisk ohälsa och förändrad alkoholkonsumtion. ANT-sek., SAMANT samt Råd för ANT-frågor inom regeringskansliet. Övervikt– Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) Inflytande inom hälso- och sjukvården – Utredning - Patientens rätt i vården 15 dec. 2008

Hur kan ni arbeta med barnkonventionen i beredningen? Hur kommer ni att samla in barns och ungas synpunkter i medborgardialogen? Hur kommer ni att återkoppla besluten till barn och unga? Hur kan ni säkerställa att hälso- och sjukvården bedrivs i enlighet med barnkonventionen?