Vad har vi åstadkommit? Uppsala 2014-09-24 Stina Olofsson, Jordbruksverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Torben Kudsk Jordbruksverket
Grundkurs för STANK in MIND-användare
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Hur har rådgivningen fungerat
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Att representera Greppa Näringen Stina Olofsson
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Gränsöverskridande rådgivning? Strandbaden 6:e September 2006 Ulrik Lovang(HS), Carin Clason(HH)
1 Polismyndigheten i Västerbottens län Uppföljning av mål April 2014.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Klimatkollen i rådgivningen
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Ledningskraft november Kvoten mellan individer som har under den aktuella perioden hämtat ut ett eller flera olämpliga läkemedel och alla individer.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Administrativa systemet Maria Fermvik, Jordbruksverket Introduktionskurs Uppsala
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Administrativa systemet
LRFs skördeenkät hösten 2018

Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket

Utvärdering Beräknade förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade förändringar i utlakning av kväve Uppskattade förändringar av fosforförluster, ammoniakförluster Frågor om förändrat beteende i Miljömålsavstämning vid rådgivningsbesök 1B Uppföljning Kväveutlakning Ammoniakavgång Fosforförluster Växtskydd Markpackning ”Kvartalsrapporter” telefonintervjuer med lantbrukare 30 % av alla tillfrågas om sitt senaste besök

Gårdar att utvärdera till och med 2013 län med fler än 50 gårdar som fått 4 besök varav minst 2 växtnäringsbalanser, totalt 3717 gårdar Totalt växtnäringsbalanser från 8105 gårdar

Databasen Innehåll N, P och K flödena Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

Jämförelse första – senaste balansen t o m år 2010 Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: Totalt 2432 gårdar *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori

Produktions-AntalSkåne Västra GötalandKalmarHalland Övr. län inriktning gårdar %%% Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Totalt Gårdar totalt i Greppa Jämförelse första-senaste växtnäringsb alansen

Djurtäthet och åkerareal Produktion Första balansSenaste balans Djur (de/ha) Medelareal (ha) Djur (de/ha) Medelareal (ha) Växtodling Mjölk1,07851,0498 Gris0,851350,81152 Köttdjur0,61740,6680

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i kväveöverskott (absoluta tal)

Resultat från växtnäringsbalanser Kväveöverskott relativt jämförelsevärdet -5,4*** -10,4*** -13,0**

Förändring av överskott av kväve och fosfor mellan första och senaste balansen Medelvärdes- gårdar Antal Förändring av överskott Förändring av införsel mineralgödsel Förändring av införsel foder N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha Växtodling ,4***-1,6***0,3 -0,6* Mjölk ,4***-1,4***-6,6***-0,6***-0,7 -1,0*** Gris ,0**-6,1***0,6 -0,4 -6,8 -3,6 ** Köttdjur124 -0,9 -2,2**1,0 -0,6 5,1 0,3 Blandad prod121 -4,3 -2,7*-7**1,4***-0,7 -1,9* Övriga djurslag34 0,9 -0,9 9,1 ten -0,7 3,1 0,4 *** P<0,001 ** P<0,01 * P<0,05 ten P<0,1

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i fosforöverskott (absoluta tal) -1,6 ***

Uppskalning av effekter Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% Areal ansluten till Greppa Näringen Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar 32% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 27% Total areal: ha

Förändring i överskott av fosfor Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser fosforklass IV-V ett överskott större än 0 i balansen. Förändring i överskott av fosfor på gårdar som har: 69 ton 182 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 59 ton Totalt ca 310 ton fosfor

Minskad årlig utlakning av kväve Kategori gårdar AntalGröd- fördelning stallgödsel Ändrad bearbetning vallbrott Ändrad fånggröde- areal Ändrad gödslings- intensitet Totalt kg/ha Växtodling9190,100,120,06-0,9-0,62 Mjölk1045-0,20-0,71-0,08-1,3-2,28 Gris186-0,300,170,57-1,0-0,55

Beräknad förändring av utlakning av kväve Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser växtodlingsgårdar mjölkgårdar grisgårdar Beräkningar gjorda för: 383 ton 257 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 147 ton Totalt ca 790 ton kväve

Utförda uppföljningsbesök (modul 1B) 1545 besök från och med 2008

Åtgärder på gårdarna- Miljömålsavstämning Åtgärder miljömålsavstämning – vid rådgivningsbesök 1B uppföljning -t.o.m. 25 oktober 2012, 1163 avstämningar Ljus blå fält är att man gjort detta innan man gått med i Greppa (före 2000) mörk blå färg att man gjort detta efter man gått med i Greppa (efter år 2000) Svaren är angivna i % av de gårdar där åtgärden är aktuell

Miljömålsavstämning - Åtgärder kväveutlakning Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt Efter långsiktig stallgödseleffekt Spridning Minskat flytgödsel på hösten (till höstsäd) Ändrad bearbetning Från tidig till sen höst Från höst till vår Senarelagt vallbrott Antal gårdar

Regionala sidor på

Medlemsenkät om senaste rådgivningsbesöket Nöjdhet: - Index 73 Hur nöjd är du med det senaste rådgivningsbesöket totalt sett? - Index 77 Om du föreställer dig ett rådgivningsbesök som är perfekt på alla sätt. Hur pass nära eller långt ifrån det idealet tycker du att ditt senaste rådgivningsbesök i Greppa Näringen ligger? – Index 68 Förändringsbenägenhet: - Index 61 I vilken grad inspirerade det senaste besöket dig till att göra något nytt eller att göra något på ett nytt sätt? – Index 57 Hur troligt är det att rådgivningsbesöket kommer att leda till att du gör (ytterligare) något nytt eller gör något på ett nytt sätt i din verksamhet i framtiden? – Index 66 Faktisk förändring: - Index 16 Har det senaste rådgivningsbesöket lett till att du har gjort något nytt eller gjort något på ett nytt sätt din verksamhet? – 32 % har svarat Ja och fått frågan nedan I vilken grad har din verksamhet ändrats/påverkats? – Index 53 Andelen som svarar att de har gjort en förändring och/eller i hög eller mycket hög grad tror att de kommer att göra det i framtiden är 67 % (gäller kvartal ). 14