Multiresistenta bakterier (MRB) Information till observatörer 19 oktober 2011 Kia Karlman Hygienöverläkare Norrbottens läns landsting

Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag) som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning, blod.

Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som inte når längre än någon meter (”armlängds avstånd”) innan de faller ner Droppsmitta ska inte förväxlas med luftburen smitta! Dropsmitta de flesta förkylningar, rhinovius och ev lungtuberkulos Direkt – når den mottagligas ögon och slemhinnor direkt Dropp-kontaktsmitta – dropparna faller ned på ett föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Är i de flesta fall en mer berydelsefull smittväg än direkt droppsmittan, ex RSV och Calicivirus 3

Luftkontaktsmitta Luftburna bakteriebärande partiklar som sedimenterat på ytor och föremål kan ge upphov till indirekt kontaktsmitta Rengöring enl gällande rekommendationer Desinfektion av tagytor och ev oxiderande medel vid slutstädning efter resistenta bakterier och stora mängder blodspill 4 4

Livsmedelsburen smitta Livsmedel (vatten) som kontaminerats med smittämnen (bakterier, virus eller parasiter ) Insektsburen smitta Inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige Ex: malaria, harpest

Mag-tarm smitta Tarmsmitta – innebär att smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen indirekt, t.ex. via händer eller livsmedel Norovirus 6

Blodburen smitta Smittämnet överförs till blodet via blod eller slemhinna Direkt sker detta via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter Indirekt genom stick/skärskador, injektioner och kontaminerade handskar, men även via kontaminerade invasiva läkemedel HIV, Hepatit B virus, Hepatit C 7

Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård : Avancerad kirurgi Cancerbehandling Transplantationer Neonatalvård Cars, 2006

Multiresistenta bakterier Det syns inte vilka patienter som är bärare Bästa skyddet är basala hygienrutiner som alltid tillämpas

Basala hygienrutiner

Handdesinfektion

Gula stafylokocker - staphylococcus aureus En del av normalfloran hos friska - var tredje person bär dem i näsan - var tionde person bär dem på huden

Staphyloccocus aureus orsakar våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld/abcess Led- och skelettinfektion

Methicillinresistenta Staphyloccocus aureus (MRSA) MRSA är motståndskraftiga mot alla penicilliner, även s.k. stafylokock-penicilliner Många MRSA är resistenta också mot ett flertal andra antibiotika

Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus = MRSA Kontrollodling av patient som läggs in på avd: vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till annan MRSA patient Odling från: näsöppning, svalg, perineum sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i enpatientrum Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas Allmänfarlig sjukdom enligt SmL

Vårdrelaterad MRSA Äldre patienter Operationssår, trycksår, bensår Urinkateter Infarter Multisjuka Antibiotika- behandlade

För fest - ej för vård

Vård av patient med MRSA I Enpatientrum med egen toalett och dusch Basala hygienrutiner alltid (handdesinfektion, handskar, engångsplastförkläde) Tvätt och avfall : påsen tillsluts på rummet, läggs i tvätt/avfallssäcken Besök: kontakt med anhöriga , besökande får inte vistas i kök, dagrum eller andra gemensamma lokaler Patient och besökare information om handhygien

Vård av patient med MRSA II Riskfaktorer för smittspridning : sår ,eksem Helst engångsmaterial Patientbundna hjälpmedel (BT, termometer mm) Personal med hudlesioner får inte vårda pat Måltid på vårdrum – handdesinfektion Vid utskrivning till annan enhet : information Vid återinläggning : kontrollodling + enpatientrum

Vård av patient med MRSA III Daglig städning : Informera lokalvårdaren. Ytor förorenade med smittsamt material och kroppsvätskor avtorkas med ytdesinfektion = punktdesinfektion av vårdpersonalen – i övrigt städning med allrengöringsmedel. Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Utstädning av rum: Noggrann utstädning med 1% Virkon . Oanvänt engångsmaterial kastas

Vårdtagare har rätt till en vård med värdighet… Även en vårdtagare med MRSA har rätt till en vård med värdighet…

Samhällsförvärvad MRSA Unga, friska personer utan riskfaktorer Bölder och finnar Stammarna fäster lätt på huden Sprids med hud-hudkontakt, handdukar etc. Ex. i omklädningsrum, gym, brottare

MRSA och personal Kontrollodling av nyanställd eller personal som återgår i tjänst efter att ha arbetat eller behandlats på sjukhus utomlands inom senaste sex mån- detta gäller även vikarier och studerande Vid smittspårning Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår, eksem, paronykier) Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på arbetsgivarens bekostnad

Multiresistenta bakterier finns

Gastroenterit SoS FS 2007:19 Först handtvätt, sedan torka händerna noga, därefter handdesinfektion

ESBL bildande bakterier Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella som producerar Extended Spektrum Beta Lactamases (ESBL) Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället och på sjukhus Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan symtom Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner Information om handhygien

Vancomycinresistenta enterokocker = VRE Enterokocker ingår i tarmfloran Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekal-oralt via kontaminerade händer, föremål eller utrustning Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit Störst risk för svårt sjuka och immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal, transplantation, hematolog och dialysavd Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK, dränage eller nedsatt immunitet

Vård av patient med ESBL / VRE I Basala hygienrutiner tillämpas strikt Spridning sker genom kontaktsmitta /faekal-oral Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeces- eller urininkontinens, dränage, stomi, kateter, sår Vårdas på enpatientrum med egen toalett Diarre´fri patient / täckta sår och utan läckage får vara i gemensamma utrymmen på avdelningen Patient serveras i matsal - handdesinfektion

Vård av patient med ESBL / VRE II Personal som vårdar patienter med diarre´ ska inte hantera livsmedel Tvätt och avfall : förslut påse på rummet ,lägg i säck, kraftigt nedsmutsad tvätt m faeces = smittförande tvätt Punktdesinfektion Helst engångsmaterial - annars patientbundet Besökare får ej vistas i kök eller gemensamma utrymmen- information om handhygien

Vård av patient med ESBL/ VRE III Daglig städning : Informera lokalvårdare. Desinfektera tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Golv med rengöringsmedel Slutstädning: Alla ytor med 1% Virkon Kontakta vårdhygien inför ev. operation Patient som delat rum med MRB positiv patient bör inte vårdas i samma rum som patient som inte exponerats Dokumentation i journalen

Tack för er uppmärksamhet ! Rengöring enl gällande rekommendationer Desinfektion av tagytor och ev oxiderande medel vid slutstädning efter resistenta bakterier och stora mängder blodspill 32 32