Vägen till en polismyndighet 2015 MSB Samverkansseminarium 3 december 2014

21>1 Enig riksdag Thomas Rolén Vad? Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén Arbetet leds av regeringens särskilda utredare Thomas Rolén och Genomförandekommittén Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter 2015. Sammanslagningen har utretts noga. 2012 kom SOU ”En sammanhållen svensk polis”. Utredningen slog fast att: Idag svag nationell beslutskraft – Stark nationell beslutskraft i en polismyndighet Idag ojämlika myndigheter som inte klarar liknande uppdrag – Jämlika regioner som klarar liknande uppdrag i en myndighet Idag gränser/hinder mellan dagens polismyndigheter – En myndighet utan formella myndighetshinder i en myndighet Samstämmigheten var stor bland remissinstanserna. Samtliga polismyndigheter ställde sig bakom förslaget att slå samman dagens polismyndigheter till en nationell polismyndighet. En enig riksdag tog beslutet. Polissamordningen leds av regeringens särskilda utredare Thomas Rolén med stöd av en genomförandekommitté. Besluten fattas av Thomas Rolén. Genomförandekommittén stöttar polisorganisationens genomförande av förändringsarbetet. Genomförandekommittén samarbetar nära Polisens ordinarie organisation

Bakgrunden: göra det lättare att samarbeta i den nya myndigheten Idag 23 myndigheter 2015 1 myndighet Den nya Polismyndighet med en enkel struktur ska göra det lättare att samarbeta och lättare att snabbt hitta rätt inom Polisen i stort. Det här kommer att skapa förutsättningar för bättre verksamhet och därmed tryggare medborgarna. Nu inplaceras alla medarbetare i den nya organisationen. cirka 7-16 nivåer 6 nivåer

Förändrad brottslighet Varför? Förändrad brottslighet Ökade förväntningar från Medborgare och politiker Brottsligheten förändras och ställer nya krav på Polisens brottsbekämpning Globalisering, brottsligheten stannar inte vid nationsgränserna Nationalisering, brottsligheten stannar inte vid länsgränserna Internetrelaterade brott Polisen har under 2000-talet fått ökade resurser. Idag är vi fler polisanställda än någonsin. Förväntningarna och kraven på Polisen ökar från: Medborgarna som vill ökad trygghet, kontakt och närhet. Vi vet att medborgarnas förtroende för Polisen hänger samman med vår hur synliga vi är och hur effektiva vi uppfattas vara. Politikerna vill se en ökad effektivitet och få ut mer polisverksamhet för skattebetalarnas pengar. Det finns en mycket stor efterfrågan på enhetlighet i arbetsmetoder och nomenklatur inom Polisen. Polisorganisationen identifierar också samarbete över länsgränser som ett sätt att öka Polisens förmåga. Idag finns till exempel flera hundra olika it-system i de olika myndigheterna, exempel på hur organisationen försvårar brottsbekämpningen. Genom att lägga ned de fristående myndigheterna och öka samarbetet kan Polisen bättre bekämpa brottsligheten.

Mål - Den nya polismyndigheten ska ge förutsättningar för: Effektivitet Bärkraftigare regioner Enhetlighet Tydligare styrning och ledning Kvalitet Förmåga att ingripa och utreda Stark lokal närvaro Flexibilitet Lättare flytta resurser Bättre samverkan Effektivitet bärkraftiga regioner: betyder att regionerna ska ta helhetsansvar för verksamheten 24 timmar om dygnet Bemanning med specialistkompetens Försörjning med särskild utrustning Vara resursmässigt lika tydligare ledning och styrning Kvalitet hela vägen från brottsplats till lagföring skapa förutsättningar för att stärka förmågan att ingripa mot och utreda brott och säkerställa den lokala polisiära närvaron Flexibilitet skapa förutsättningar för att lättare kunna flytta resurser och verksamhet inom Polisen bättre samverkan

Det här har vi gjort hittills Juni 2013 Regionbeslutet Oktober 2013 Inriktningsbeslutet Maj 2014 Detaljbeslutet 23 1 Jämnstora, bärkraftiga regioner Huvudorter Tydlig ledning, enhetlig styrning Övergripande organisation, nationella och gemensamma avdelningar Sex organisatoriska nivåer Närmare medborgarna och mer enhetligt Hälften av all verksamhet i lokalpolisområden – där chefen får mer befogenheter Nationella Operativa Avdelningen (NOA) får stort ansvar Tydligare nationella mål Lokala mål utifrån lokala problembilder Under perioden från december 2012 till nu har det fattats många beslut i ombildningen av Polisen. Några av de mest centrala, själva grunden i nya polismyndigheten, är de du ser på bilden. I beslutet om regioner och huvudorter (juni 2013) är principerna att jämnstora regioner blir lättare att styra och kan samarbeta likvärdigt. Inriktningsbeslutet (oktober 2013) bygger på principerna närmare medborgarna och mer enhetlig verksamhet i sex organisatoriska nivåer. Principer för organisationsträdet i detaljbeslutet (juni 2014) är att det ska vara max fem steg till Rikspolischefen med grupper i storleken 8-12 medarbetare för att skapa en bra arbetsmiljö. För att stimulera till långsiktig förändring i linje med inriktningsbeslutet stärks lokalpolisområdenas ansvar, befogenheter och finansiell styrning genom fördelning av resurser. Förutom detta pågår det cirka hundra projekt med praktiskt arbete för att säkra att 23 myndigheter kan ersättas av en ny i januari 2015. Cirka 1 000 medarbetare är till och från engagerade i de arbetsgrupperna.

Polisregioner och huvudorter/UC Nord: Mitt: Stockholm: Bergslagen: Väst: Öst: Syd: Umeå (Räddningstjänst, CBRNE) Uppsala (Människohandel) Stockholm (Spaning, Idrott) Örebro (operativ ledning/Kris) Göteborg (Und, BN) Linköping (Övning, Arrester) Malmö (BF, Mängdbrott, Utredning) I juni 2013 beslutade Thomas Rolén att den nya polismyndigheten ska bestå av sju polisregioner. Regionerna bygger på de samverkansområden som finns idag inom Polisen, enligt regeringens direktiv. (Under hösten 2013 startar rekryteringen av de sju polisregionchefer som ska leda regionerna. Dessa utses senast den 31 december 2013 och kommer träda i tjänst 1 januari 2015.)

Hur påverkas samverkan? Samverkan (in/utgång) sker i huvudsak på tre nivåer: - Nationella operativa avdelningen (nationell) Polisregion (RLC/Vakthavande befäl) (Regional) – O.B.S Övergångsregler Lokalpolisområde (lokal)

Den nya Polismyndigheten i sex beslutsnivåer Den nya Polismyndigheten har sex beslutsnivåer. I den yttersta grå ringen, närmast medborgarna, finns medarbetarna. Innanför, i den svarta ringen finns arbetsgrupper. Om man fortsätter uppåt i organisationen så följer lokalpolisområden. Därefter följer polisområden, som varierar från tre till nio i antal. De mörkblå små cirklarna i mitten av bilden visar de sju polisregionerna. I kärnan på bilden finns rikspolischefen med nationella avdelningar: en nationell operativ avdelning och de nationella stödavdelningarna ekonomi, HR, IT, juridik, kommunikation och utveckling. I ledningsgruppen ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.

99 bärkraftiga lokalpolisområden blir kärnan i Polisen Ansvar och befogenheter Ingripandeverksamhet Polisledda förundersökningar inklusive frihetsberövade och ungdomsbrott Trafiksäkerhetsarbete Stöd till brottsoffer Brottsförebyggande i samverkan med lokala aktörer Kommunpolis Hantera förvaltningsärenden Grov och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv Tillhandahålla viss service Hundverksamhet (IGV-hund) Kontaktfunktion underrättelseverksamhet Medborgarkommunikation Idag finns det 138 näpon. 2015 ska det bli cirka 100 lokalpolisområden som ska klara mer än dagens näpon. Lokalpolisområdeschefen får mer resurser och större ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Ett lokalpolisområde ska ha 50 till 180 medarbetare inklusive yttre befäl. Målet är att minst häften av en regions verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområdet. Det kommer att innebära resursomfördelning inom Polisen. En ny styrfilosofi ska bidra till förändringen. Den går ut på att lokala mål ska sättas utifrån lokala problembilder mer tydligt än idag. Istället för att bryta ned nationella mål ska de lokala målen komplettera de nationella målen. Till målen knyts lokala medborgarlöften. En ny modell för verksamhetsstyrning som går ut på att mäta effekter och kvalitet utifrån medborgarnas perspektiv blir klar under hösten 2014. OBS! 99 lokalpolisområden är det planerade antalet. Det exakta antalet bestäms i regionerna.

En mer publik och närvarande polis i det lokala samhället Lokala problembilder ska tas fram genom medarbetarnas kunskap om den lokala brottsligheten, genom samverkan och genom dialog med medborgarna. Dessutom ska lokala trygghetsundersökningar göras i Sveriges kommuner. Utifrån den lokala problembilden sätts lokala mål. Till dem knyts lokala medborgarlöften som är en utveckling av dagens samverkansavtal mellan polis och kommun. Löftena blir en form av åtaganden som lokalpolisområdeschefen gör gentemot medborgarna i kommunen och som kommuniceras offentligt till exempel genom polisen.se och media. Samverkan med kommunerna stärks genom att det ska finnas kommunpolis för samarbetet med kommunen och andra lokala aktörer. Det finns redan på många ställen men nu ska det finnas i alla kommuner och med ett tydligare och mer publikt uppdrag. Lokalpolischefen får ett större ansvar för medborgar- och resultatkommunikation, till exempel genom att hålla återkommande medborgardialoger. För att klara detta får lokalpolisområdena stöd av polisområden, regioner och de gemensamma avdelningarna. Lokala problembilder, lokala mål och medborgarlöften

Frågor och reflektioner! Tydlig och enhetlig ledning Lokalt baserad kärnverksamhet för tryggare medborgare Enhetlig styrning och stöd