Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Disposition - Hållbar utveckling
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Källbystugans kvalitetsarbete
Utvärdering av projekt
Stöd för analys och förbättring
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Handlingsprogram mot övervikt och fetma i VGR Förslag till projektplan
Framgångsrikt projektledarskap lyfter landsbygden Bakgrund • Den ideella sektorn brinner ofta för landsbygden och vill utveckla sina områden • Utvecklingsidéer.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Syftet med en personlig handlingsplan
Integration och mångfald –
Vad är EU-projekt? Alla EU-stöd och projekt ska ha en europeisk dimension I de regionalpolitiska stöden – att minska sociala och ekonomiska skillnader.
Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
1. Att leda EU projekt Margareta Holmstedt.
Tillbaka till början… Ur ansökan: Huvudproblemet, som projektet ska bidra till att lösa, kan sammanfattas i att det inom organisationerna finns okunskap.
Patientmaktsutredningen
Välkommen till ESF:s seminarium
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Projektledning.
Fortsatta problem…. Varje riktlinjearbete möter motstånd – organisationer och medarbetare ville inte ändra på vanor och övertygelser om vad som är verksamt.
Nöjda brukare? Ingalill Stefansson Mikael Vallström.
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Process: Lönekriterier
Sibbarp-Dagsås 28 mars Vad händer ikväll? Introduktion Visioner Aktiviteter Handlingsplaner Lokal utvecklingplan.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Projektarbete (PA1201) 100 poäng.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Självutvärdering av projekt
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
BESTÄLLARE Avses den person eller organisation som i förväg försäkrar sig om ett visst resultat fokus på effektmål För beställare startar projektets livscykel.
pedagogisk dokumentation
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Skolutveckling genom aktionsforskning
PDSA cykel - förbättringsprocessen
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier Hässleholm 18 november 2010 Mats Holmquist.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
När projektet blir mer än ett gästspel Växtkraft med EU Carina Åberg APeL FoU.
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
19 AUGUSTI FRITID FÖR ALLA UTVÄRDERING AV KLUSTER PERSPEKTIV PÅ METODUTVECKLING I KLUSTERPROJEKT.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
ESF:s förstudiestöd ( 2014)
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
[Förbättringsprojekt]
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Ta del av riktlinjerna här
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Kortsiktig /Långsiktig effekt
PoPS: Processkartläggning av, och pilotutredning inom, utveckling av stödtjänster Driftrådet 28 maj 2019.
Uppstart Status quo september 2018
Presentationens avskrift:

Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR

Anna Johansson 6 mars Utvärderingens utformning  Syftet med utvärderingen har varit att beskriva och analysera genomförandet av ett transnationellt EU-projekt i Härryda kommun.  Övergripande frågeställning: Hur hanteras skillnader mellan det transnationella och lokala arbetet i projektet?  Utvärderingen bygger på ca 40 intervjuer, observationer och på omfattande skriftlig dokumentation kring projektet.  Utvärderingens utformning har tagits fram i samarbete med projektgruppen i Urbal och FoU i Väst.

Anna Johansson 6 mars Relationen mellan utvecklingsprojekt och permanent organisation  EU-projekten skiljer sig åt från andra projekt genom att de måste förhålla sig till flera aktörer – vars intressen inte alltid är homogena.  Projekten agerar inte fristående utan oftast i relation till verksamheten de avser att förändra. Modell över förhållandet mellan projekt och permanent organisation hämtad ur Johansson et al 2000 s. 50. Permanent organisation LösgörandeProjektÅterföring

Anna Johansson 6 mars Utvecklingsprojekt- en paradox?  Relationen mellan utvecklingsprojekt och ordinarie verksamhet kan vara paradoxal.  Projekt som utvecklas med tydligt syfte, mål, väldefinierade uppgifter, resurser och tidsramar, dvs. stämmer överens med vad ett projekt förväntas vara enligt projektledningsläran, är de projekt som är svårast för den ordinarie verksamheten att dra fördel av.  Projekt som istället utvecklas nära den ordinarie verksamheten är lättare att implementera. Möjligheterna att åstadkomma radikala eller stora förändringar utifrån projekten är dock begränsade.

Anna Johansson 6 mars Relationen mellan delprojekt och projekt i Urbal  Modellen beskriver relationen mellan delprojekt och projektet. Den beskriver också graden av samverkan. Viktiga Vuxna Växtkraft Sexualitet och funktionshinder Träffpunkten Gärdaprojektet Volentärcentralen Mötesplats Hindås Deventer modellen Företagsförlagd utbildning Grad av koppling Grad av samverkan

Anna Johansson 6 mars Översättning av Urbal till lokala förutsättningar  Begreppet översättning har kommit att användas inom organisationsforskningen som ett sätt att förstå vad som händer i processerna kring implementering.  Projektidéer kan spridas på olika sätt. Till exempel genom att organisationer försöker efterlikna andra som framstår som framgångsrika eller att man beordras att tillämpa en viss metod. Oavsett så måste idéerna tas emot i en organisation och anpassas till lokala erfarenheter.

Anna Johansson 6 mars Översättning av Urbal till lokala förutsättningar  Lösryckning: Urbal development-projekt härstammade från programmet Interreg IIIB Nordsjön som avsåg implementering av europeiska riktlinjer för regional utveckling i Nordsjöregionen.  Förpackning: Transnationell ansökan svår att omsätta till lokala förutsättningar. Idéerna förpackas och anpassas till lokala förutsättningar.  Resande: Idén om stads- och landsbygdsutveckling cirkulerar fram och tillbaka inom förvaltningen, innan det beslutas att man skall använda sig av befintliga idéer i kommunen istället för att starta upp någon ny verksamhet.  Omvandling till handling: Omvandlingen av idén till praktiskt arbete i kommunen har inte varit problematisk, eftersom man i stor utsträckning valt att använda sig av projektidéer från ordinarie verksamhet.