Insjön.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Advertisements

Sjön och havet.
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Atomer och kemiska reaktioner
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön.
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Ekosystem - Sjön.
Jordens processer som formar jordytan
De tre aggregationsformerna
Syror och baser.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Naturvetenskapligt förhållningssätt
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
MILJÖ.
Vattnets kretslopp.
Himlen är blå Fåglarna flyger över skyn Sen kommer stjärnor.
Ekologi.
Den börjar i Oslo ! Vi åkte till Stavanger där hade vi jätte-kul. Vi badade i de is-kalla havet sen gick vi ut och åt god mat. Sen tog vi flyget till.
Cellen och levande ting
Vattnet i växtriket Solrosfest på hela förskolan: Tidigt på våren delas solrosfröer ut till alla avdelningar. Varje avdelning, barn och vuxna, diskuterar.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
VATTEN.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Fotosyntesen.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Alger och Svampar.
ATT ÖVERLEVA VINTERN Små däggdjur som exempelvis möss, sorkar och lämlar lever under vinter i små gångar under snön. Detta för att skydda sig mor kylan.
Ekosystem - Skogen.
3 % sötvatten 1/5 finns i Bajkalsjön Amazonasfloden 600 mil lång
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Sven Svensson Norregård 2012
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Copyright 2011, Sebastian Manberg.  Det finns olika sorters vatten.  Vatten från kran  Vatten från bergskällan (Loka) copyright 2011, Sebastian Manberg.
Marken och skogen.
Ekosystem, repetition. Ekosystem kan beskrivas utifrån levande och ej levande faktorer. Det finns ekosystem på land och det finns ekosystem i vatten.
KEMI Vad är det egentligen?.
Kvävets kretslopp.
Ämnen och vatten.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön. O2gruppen.se.
Växter – liten fördjupning
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Akvatiska och terrestra system
Vilka är förutsättningarna för liv?
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
FRÅGESPORT KRING SVERIGE Begrepp och förklaringar.
Vid sjön. Sötvatten Inte salt vatten Sjövatten kallas sötvatten.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö kemi.
Veckans fördjupning handlar om något som finns i Sverige. Vet du vad
Veckans fördjupning handlar om något väldigt viktigt. Vet du vad
Luft och Vatten.
Meteorologi Läran om vädret
Allt omkring oss består av materia.
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Vad kan du om vatten?.
Vatten.
Varifrån kommer kranvattnet?
Varifrån kommer kranvattnet?
Jordens processer som formar jordytan
Presentationens avskrift:

Insjön

Vattnets kretslopp Vattnet är i ständig rörelse Vattnet cirkulerar i ett kretslopp; fast form (is och snö), flytande form (vatten) och gasform (vattenånga)

Olika slags sjöar I Sverige finns ca 85 000 sjöar med sötvatten En del sjöar är gamla och andra nya Sjöar delas in i två olika typer: Näringsrika (eutrofa) Näringsfattiga (oligotrofa), dessa delas i sin tur upp i humösa sjöar och klarvattensjöar

Gamla sjöar De gamla sjöarna bildades strax efter istiden De ligger ofta högt belägna p g a landhöjningen och är omgivna av naket berg eller morän, de ligger oftast i gamla barrskogsområden De får inte mycket näring från omgivningen, har lågt pH vilket gör att vitmossan får fäste och som till slut leder till att det blir en mosse

Nya sjöar Nybildade sjöar ligger oftast i låglänt terräng De får ett högt näringstillskott från omgivningen Har ett högt pH Mycket näring genererar en hög tillväxt vilket leder till att sjön kommer att växa igen

Vattnets årstidsväxlingar Under vår och höst sker omblandning av sjön Under vinter och sommar sker en stagnation Vid omblandningen syresätts sjön och då frigörs näringsämnen från botten, algerna får ”mat” och det blir en algblomning