Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Gymnasiearbetet Mål för gymnasiearbetet
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Diskussionsfrågor för gymnasiearbetet – yrkesprogram
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
BRUK En introduktion.
Närvaro!!.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Pedagogisk dokumentation
Högskoleförberedelse
En reviderad läroplan för förskolan
Arbetsplan för skolbiblioteket
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Mötesstruktur.
Systematiskt kvalitetsarbete
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Vad skiljer APL från APU??
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Utvärdering av processmognad
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Samordnad Individuell Plan
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
Uppföljning och utvärdering
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Q i förskolan Ett aktionsforskningsprojekt i sju kommuner Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Göteborgs universitet, IPD Aug 2004 – Feb 2006.
Hur kan vi förstå begreppet?
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Ansvar gentemot vem/vilka?
Kommunikationsplan för ----
Skolutveckling genom aktionsforskning
Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
Vad vet ni om Vård och Omsorgscollege?
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
[Förbättringsprojekt]
Miljömålen består av tre slags mål
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Handledarutbildning Steg 2.
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Presentationens avskrift:

Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF Industritekniska programmet IN

Del 4 Uppföljning 14/2-2014 kl. 12-15.45 Lärare, elever och handledare berättar om erfarenheter från APL Samtal Diskussion Reflektion Utvärdering av handledarutbildningen

Regeringen och Skolverket Gymnasieskolans samverkan med branschen i arbetsplatsförlagt lärande-styrkedjan Riksdagen Regeringen Regeringen och Skolverket Uppföljning innebär att fortlöpande samla in information om verksamhetens förutsättningar, utförande och resultat.

Kvalitet och APL I skollagen finns krav på att varje huvudman och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Skollagen 4 kap. 3 och 5§§ ”För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.” Gymnasieförordningen 4 kap 14§

Styrkedjan Samtal- Diskussion I skollagen finns krav på att verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen.

Mål Nuläge: vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra. Diskutera de begrepp ni använder för att kunna beskriva det område som ska bedömas. Vilka olika förväntningar på resultatet finns? Vilka förutsättningar är möjliga att påverka och vilka är inte påverkbara? Reflektera kring och analysera resultaten utifrån de förutsättningar som finns. Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra.

Planering Visioner: vad vill vi uppnå? Mål, krav och riktlinjer som är relaterat till APL-uppdraget Formulera tillsammans vad som ska uppnås. Hur ser vår vision ut? Vilka mål ska uppnås? Vilka insatser tror vi ger önskade effekter? Vilka resurser behövs för att kunna genomföra de insatser som planerats? Vilka insatser kan genomföras med de resurser som står till buds? Vilka behov är mest centrala? Vad ska ske på kort och lång sikt? Vilka tidigare erfarenheter finns? Vilka åtgärder ger bäst effekt? Speglar våra prioriteringar det vi vill uppnå? Vad mäktar vi med?

Förslag som är värdefulla i momenten Planering och Utförande Planering-Genomförande Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Förslag som är värdefulla i momenten Planering och Utförande Hur ska vi nå målet? Hur ska vi genomföra insatserna? Vem ska ansvara för vad? Vilka ska involveras? Hur följer vi upp och utvärderar? För att göra en planering kan dessa frågor vara användbara: Vilka moment/vad har vi kommit överens om? Varför är de viktiga? Vilka insatser ska genomföras? Vilka metoder ska vi använda? Vad behöver vi? Vilka förutsättningar har vi? När ska det göras, stämmas av och när ska det vara klart? Hur ska arbetet och effekterna dokumenteras?

Planering-Genomförande-Reflektion Planeringen är kartan för det arbete som ska göras. Förslag som är värdefulla i momenten Planering och Utförande Lämpliga insatser formuleras och planeras för att utföras. En uppföljning innebär att fortlöpande samla in information om förutsättningar, utförande och resultat. Dokumentation: Det kan exempelvis vara loggbok, portfolio, journaler eller egna formulär. Men även foto och film är användbara verktyg för dokumentation. Dokumentation är nära sammankopplad med en reflektion över det som utförs och vad det leder till.

Reflektion-Utvärdering. Hela processen, från: Var är vi Reflektion-Utvärdering Hela processen, från: Var är vi? till Hur blev det? – bör diskuteras och analyseras. Har det skett någon förändring? Har förväntade effekter uppnåtts? Resultat kan exempelvis bedömas utifrån handledarens beskrivningar/dokumentation utifrån elevens processer på arbetsplatsens lärandemiljö. Analysen handlar framför allt om att vi ska hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen och att se vad som behöver förbättras.

Utvärdering. Hela processen, från: Var är vi. till Hur blev det Utvärdering Hela processen, från: Var är vi? till Hur blev det? – bör diskuteras och analyseras. Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar? På så sätt fortsätter processen och ett nytt läge ska bedömas: Var är vi? Hållbara förändringar kräver att alla i hela organisationen förstår varför man beslutar att genomföra en förändring.