Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu 26.10.2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Dagordning Inledning – välkommen till NAV-scen, Daniel Lundqvist
Samordningsprojekt för införande av anmälnings- och studieavgifter
Lunds universitet / Medicinska fakulteten / Handlingsplan internationalisering Master Medicinsk Vetenskap.
Skolan i rörelse
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Utvecklings- och fortbildningstjänster Taitaja – Mästare på svenska.
För vem är UmU anpassat idag? Hur kan vi anpassa oss till fler?
Att söka till högskolan
Språkstimulering – javisst, men varför?
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Policy för miljö och hållbar utveckling
Utbytesstudier information INFÖR ANSÖKAN 1 OKTober-1 NOVember 2012
/LMRHH-seminarium SAMARBETE PÅ SVENSKA MELLAN HÖGSKOLOR I HELSINGFORS Rapport utförd på uppdrag av RHH (Rektorsdelegationen för högskoleutbildningen.
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson En studie av lärarstudenters informationsanvändning.
Internationell samordnare
När blir ett ord svenskt då?
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
FRONESIS-projektet, univ. ledningens prefektmöte den 16 november 2010 LUNDS UNIVERSITE T.
Parallellspråkigheten i Sverige – går den framåt eller bakåt vid universiteten? Linus Salö.
Calle Carling, Maria Byholm, Anu Ylitalo, Per Andersson
Utlandsstudier Inom Europa Johanna Persson Internationell samordnare.
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Samordning och effektivisering av administrativa stödfunktioner
Studenters språkutveckling i högre utbildning En utmaning för högskolans lärare Lotta Bergman.
Ekonomihögskolan Namn Namnsson Program/kurs
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Ekonomihögskolan Namn Namnsson Program/kurs
Nordisk konferens i Göteborg september 2014
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
Språkrådets möte Språket ur utbildningens synvinkel Språkundervisningen i gymnasiet Språkundervisningen i gymnasiet Språkets betydelse för.
UTLANDSSTUDIER LTHs utlysning våren 2009 inför läsåret
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Eddi Omrcen, Miljöchef, Miljöutbildning,
Det nationella digitala biblioteket
Den svenska verksamheten i de regionala strukturerna Bettina C. Lindfors, forskare Folktingets session, Svenska.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
11. Leda transnationella projekt. Att leda transnationella projekt Det är bäst om partnerna möts innan ansökan görs Det är mycket viktigt att komma överens.
Ulf P Andersson, GMV, Vad gör Göteborgs universitet? Hållbar utveckling i utbildningen.
Göteborgs universitet
Finlandssvensk medieanvändning i ett jämförande perspektiv
Regelsamlingen för utbildningen Utbildningsdagar för studentrepresentanter och programstudierektorer 13 februari 2015 Johan Torén, planeringsavdelningen.
Europass och de gemensamma europeiska verktygen
Den svenska verksamheten i de regionala strukturerna – del 2 Bettina C. Lindfors Ledningsgruppens möte Svenska social- och kommunalhögskolan.
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Göteborgs universitet förnyas – implementering av organisationsarbetet
Sammanfattning av varumärkesundersökning
Uppföljning och analys av regional hållbar utveckling i Umeåregionen
Filosofiska fakulteten. Universitetets organisationsplan 2 2 UNIVERSITETSLEDNING Rektor, Prorektor, Universitetsdirektör, Bitr. universitetsdirektör Rektors.
Betyg och internationell mobilitet - avrapportering till Forum för internationalisering Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Åbo Akademi -Socialvetenskaper, Vasa Aktuell demografisk forskning Fjalar Finnäs.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Varför läsa ett språk till i åk 8 och 9?
FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.
Profilarbete för integrering av Hållbar Utveckling vid Mälardalens Högskola Projektledare: Birgitta Schwartz, Sylvia Waara, Peter Dobers (föräldraledig)
Gruppdiskussion De svenskspråkiga mognadsproven – bedömning och arrangemang vid olika högskolor Ordförande: Kerstin Stolt (Arcada) Sekreterare: Åsa Mickwitz.
Innovation & Gender Presentation 30 augusti Innovation på lika villkor! Jönköping.
SKOP Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten -Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, oktober.
Studie- och yrkesvägledning
Finska som minoritetsspråk
Vad kan redskap vara? Metoder Verktyg Vägledningar/handböcker
Information Språkval.
Titelbilder med andra bakgrundsbilder hittar du under Layout.
Titelbilder med andra bakgrundsbilder hittar du under Layout.
Presentationens avskrift:

Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu

DYLAN – Language dynamics and management of diversity Vad är DYLAN? – FP6 EU forskningsprojekt – 17 partners – HU och ÅA

HU:s och ÅA:s frågeställning inom projektet – Vilka åtgärder tas för att förverkliga en språkpolicy? – Hur väl efterlevs policyerna? – Vilka slutresultat leder detta till? – På vilket sätt påverkar språkpolicyn kapaciteten, möjligheten och viljan att använda språk? C-O-D-modellen (Grin & Moring 2002)

Vad gör vi konkret? Vi samlar in strategidokument och intervjuar aktörer på olika nivåer och ser vad som står i dokumenten och vad som sägs och jämför det med vad som sker i verkligheten

Vad säger administrationen? Tvåspråkigheten ifrågasätts inte Svenskan är de svenskspråkigas angelägenhet Gärna svenska – bara det inte innebär extra arbete för mig Engelskan har hög status som vetenskapligt språk Engelskan prioriteras ofta i universitetets interna kommunikation

Svenska studenter säger: Att det är viktigt att kunna använda sitt modersmål i studierna Att de väljer svenska där det går Att de inte vill vara till besvär Att kvalitetskraven på svenskan varierar beroende på situation Att inställningen till svenskan varierar mycket från fakultet till fakultet

Exempel hur tvåspråkigheten kan utnyttjas: Tvåspråkiga kurser Att svenskspråkiga studenter uppmuntras att använda sitt modersmål i kurser där undervisningsspråket är finska Svenskspråkiga utbildningsprogram avsedda för finskspråkiga studenter

Litteratur Grin, F & Moring, T: Support for minority languages in Europe. EU-kommissionen Grosjean, F: Studying bilinguals. Oxford university press Språkprinciper för Helsingfors universitet. HU