Siffror för framtiden: 20 år av hållbar utveckling i Europa?

2 Tillväxten, jobben och krisen Obs! I diagrammen används ”.” som decimaltecken.

2.1 Tillväxtkurvan bruten Källa: Eurostat (internetkod: tsdec100) Real BNP per capita, EU-27 Euro (deflaterat värde) BNP i EU ökade relativt stadigt fram till 2007 Efter kraschen 2008 började ekonomin bromsa in och krympte 2009 med 4,6 procent De baltiska länderna drabbades hårdast av krisen

2.2 EU är världens största ekonomi Källa: Världsbanken EU jämfört med andra ekonomier i världen, 2010 BNP (miljarder US-dollar) = befolkningens storlek Indien Kina Indonesien Mexiko Brasilien Ryssland Sydkorea Sydafrika Australien Japan USA EU Kanada EU:s BNP per capita ökade med 25 procent mellan 1995 och 2011 Världens BNP per capita ökade med 40 procent mellan 1992 och 2010 Den ekonomiska tillväxten var snabbast i medelinkomstländer som Brasilien, Ryssland och Kina BNP per capita (US-dollar)

2.3 Sysselsättningen brukar följa BNP-tillväxten Källa: Eurostat (internetkod: tsdec410) Total sysselsättningsgrad, EU-27 Procent av åldersgruppen 20–64 år Sedan 1997 har sysselsättningen i EU ökat avsevärt Ökningen har gått snabbare för kvinnor än för män Den ökade sysselsättningen bland kvinnor beror på tillväxten inom tjänstesektorn

2.4 Minskat antal självmord under en längre tidsperiod Källa: Eurostat (internetkod: hlth_cd_asdr) Självmordstal, EU-27 Självmord per 100 000 personer Män Kvinnor Totalt Självmordstalen varierar kraftigt mellan könen och åldersgrupperna Fler män än kvinnor begår självmord Flest självmord förekommer bland personer över 85 år Är ökningen mellan 2008 och 2009 kopplad till den ekonomiska krisen?

2.5 Ökad statsskuld i många länder de senaste tio åren Statsskuld per land Procent av BNP (i löpande priser) EU-27 Estland Bulgarien Luxemburg Rumänien Tjeckien Litauen Slovenien Sverige Slovakien Danmark Lettland Finland Polen Spanien Cypern Nederländerna Malta Österrike Storbritannien Ungern Frankrike Tyskland Irland Portugal Belgien Italien Grekland Norge Island EU-27 2000 EU-27 2010 Maastrichtfördragets referensnivå Källa: Eurostat (internetkod: tsdde410)

2.6 Statsskulden per invånare har också ökat Källa: Eurostat (internetkod: tsdde410, demo_gind) Statsskuld, EU-27 Euro per invånare (löpande priser) Statsskulden per invånare (i löpande priser) har nästan fördubblats de senaste femton åren medan inflationen bara ökade med 30 procent under samma period Den kraftiga ökningen sedan 2007 är en effekt av den ekonomiska krisen

3 Energi: ökad förbrukning, ökat beroende

3.1 EU måste importera energi EU har de senaste tio åren blivit allt mer beroende av importerad energi Sedan 2004 har EU importerat över 50 procent av sin energiförbrukning Beroendet är störst för petroleumprodukter som råolja Ungefär en tredjedel av den importerade råoljan och naturgasen kommer från Ryssland Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc310) Energiberoende, EU-27 Kolbränslen Naturgas Alla petroleumprodukter Totalt Anmärkning: Totalsumman är inte lika med genomsnittet av de tre andra bränslekategorierna utan omfattar också andra energikällor som förnybar energi och kärnkraft, som betraktas som inhemska energikällor.

3.2 Varifrån importerar EU sin energi? Källa: Eurostat (internetkod: nrg_122a, nrg_123a, nrg_124a) Energimport till EU-27, 2010 Nordamerika Västindien Central- och Sydamerika Afrika Mellanöstern Europa utanför EU Ryssland Asien Oceanien Ospecificerat Gas Terajoule Olja Miljoner ton Fasta bränslen

3.3 Energiförbrukningen ökar Energiförbrukningen i EU har ökat med 6 procent sedan 1990 EU:s energimix har ändrats sedan 1990 Användningen av fasta bränslen har minskat medan användningen av naturgas har ökat med nästan 50 procent Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc320) Inhemsk bruttoenergiförbrukning per bränsle, EU-27 1 000 ton oljeekvivalenter Förnybar energi +143,4 % Kärnvärme +15,3 % Naturgas +49,8 % Petroleumprodukter totalt -2,5 % Fasta bränslen -38,3 %

3.4 Förnybar energi allt viktigare Andelen förnybar energi av EU:s totala energiförbrukning har ökat med 140 procent sedan 1990 Andelen förnybara energikällor har ökat med 10 procent sedan 2002 Ökningen beror på ökad energiproduktion från biomassa och avfall Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc320) Andel förnybar energi av den inhemska bruttoenergiförbrukningen, EU-27 Procent

3.5 Förbrukning av förnybar energi De viktigaste förnybara energikällorna är biomassa och förnybart avfall Trä och träavfall står för nästan hälften av den förnybara energi som EU använder Produktionen av vind- och solenergi har niodubblats sedan 1999 Källa: Eurostat (internetkod: nrg_1071a, nrg_1072a) Förbrukning av förnybar energi EU-27, 2010 Solenergi 2 % Vindkraft 8 % Vattenkraft 18 % Geotermisk energi 3 % Biomassa och förnybart avfall 69 % Trä och träavfall 49 % Annan biomassa och annat avfall 20 %

3.6 Var används energin? Tre sektorer – industrin, transportsektorn och hushållen – står för runt 85 procent av den totala energiförbrukningen Energianvändningen inom industrin har minskat med 20 procent sedan 1990 medan energianvändningen för transporter har ökat med 30 procent Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc320) Slutlig energiförbrukning, EU-27 Andra 1 % Tjänster 10 % Jord- och skogsbruk 3 % Hushåll 26 % Transport 27 % 32 % Industri 25 % 13 % 2 % 34 %

3.7 Hushållens elförbrukning ökar Hushållens elförbrukning har ökat relativt konstant i hela EU Elförbrukningen har ökat med runt 40 procent de senaste 20 åren Ökningen äter upp energibesparingen från de tekniska förbättringarna Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc310) Hushållens elförbrukning Miljoner ton oljeekvivalenter

3.8 Hushållens elförbrukning i Europa Elförbrukning per hushåll och land Kilo oljeekvivalenter per hushåll Rumänien Litauen Polen Lettland Slovakien Nederländerna EU-27 Storbritannien Italien Ungern Tjeckien Malta Tyskland Estland Portugal Bulgarien Slovenien Grekland Belgien Danmark Spanien Luxemburg Österrike Irland Frankrike Cypern Sverige Finland Kroatien Makedonien Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc310, lfst_hhnhtych)

4 Transportsektorns betydelse för ekonomin

4.1 Allt fler bilar på vägarna Antalet bilar per tusen invånare har ökat med 40 procent sedan 1991 Skillnaderna mellan EU- länderna är stora I nio länder har hälften av invånarna minst en bil Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc340) Biltäthet, EU-27 Bilar per 1 000 invånare

4.2 Gods- och persontransport i EU Vägtransport är det vanligaste transportsättet i EU Kollektivtrafiken står för mindre än 20 procent av alla resor Andelen godstransporter på väg har ökat sedan år 2000 på bekostnad av järnvägen Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr210, tsdtr220) Passagerar- och godstransport per transportsätt, EU-27 Procent av totala inhemska person- och tonkilometer Passagerare 2008 Gods 2009 Tåg 7 % Buss 10 % Bil 83 % Järnväg 16 % Inre vattenvägar 6 % Väg 78 %

4.3 Godstransport i Europa Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr220) Godstransport per transportsätt och land, 2009 Procent av totala inhemska tonkilometer EU-27 Väg 77 % Järnväg 17 % Inre vattenvägar 6 % Tjeckien Ungern Portugal Lettland Bulgarien Estland Polen Cypern Rumänien Danmark Litauen Malta Österrike Italien Irland Tyskland Belgien Luxemburg Storbritannien Nederländerna Grekland Finland Spanien Slovakien Slovenien Sverige Frankrike Norge Island Kroatien Makedonien Turkiet

4.4 Transportvolym och ekonomisk tillväxt Godstransport och ekonomisk tillväxt hänger ihop Ekonomisk tillväxt och transportbehov går också hand i hand Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr230, nama_gdp_k) Godstransport i förhållande till BNP, EU-27* Index 2000 = 100 *Eurostats beräkningar, avbrott i serien 2004 Inhemska tonkilometer BNP (deflaterat värde) Tonkilometer/BNP

5 Oönskade transporteffekter

5.1 Trafikolyckor – färre döda Antalet döda i trafiken har minskat med i genomsnitt 2 300 om året sedan 1991 Över 60 procent av dödsolyckorna inträffar på landsvägar och ytterligare 30 procent i tätorter Biltrafiken står för 60 procent av dödsolyckorna på lands- och motorvägar Källa: EU-kommissionen (Databasen Care), Eurostat (internetkod: tsdtr420) Personer dödade i trafikolyckor, EU-27 Antal döda

5.2 Utsläpp - nya bilar släpper ut mindre koldioxid Koldioxidutsläppen per kilometer från nya bilar har minskat sedan 1995 Bakom utvecklingen står främst övergången från bensin till diesel och bränslesnålare teknik Källa: Eurostat (internetkod: tsdtr450) Genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar Gram koldioxid per kilometer

5.3 Ökade utsläpp av växthusgaser från transporter Fler bilar och större transportvolymer ligger bakom transportsektorns ökade utsläpp av växthusgaser Transportsektorn är i dag den enda sektorn i EU som släpper ut mer växthusgas än 1990 Utsläppen från internationell luft- och sjöfart ökar snabbast Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdtr410) Utsläpp av växthusgaser från transporter, EU-27 Miljoner ton koldioxidekvivalenter Internationell sjöfart Internationell luftfart Transport (väg, järnväg, inre vattenvägar och inrikes flyg)

5.4 Utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar utom metan minskar Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdpc270, tsdtr430, tsdpc280) Utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar utom metan från transporter, EU-27 Utsläpp från vägtransporter Utsläppskällor, 2009 Kväveoxider (NOx), miljoner ton Kväveoxider (NOx) Andra 51 % 81 % Flyktiga organiska föreningar utom metan Vägtransport 17 % Annan transport än väg 2 % 7 % 42 % Flyktiga organiska föreningar utom metan, miljoner ton

5.5 Exponeringen för marknära ozon i tätorter varierar Marknära ozon orsakar luftvägsproblem hos både människor och djur Trots minskade utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska föreningar har problemen med marknära ozon inte blivit bättre Värmeböljor kan öka ozonhalten Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdph380) Exponering för marknära ozon i tätorter, EU-27 Mikrogram per kubikmeter och dag

5.6 Exponering för partiklar Transportsektorn står för en stor del av partikelutsläppen (PM10) Minskade partikelutsläpp har inte lett till en motsvarande förbättring när det gäller PM10- exponeringen Källa: Europeiska miljöbyrån, Eurostat (internetkod: tsdph370) Exponering för partiklar i tätorter, EU-27 Mikrogram per kubikmeter och dag

6 Regionala skillnader

6.1 Koncentration av välstånd De regionala skillnaderna i EU har minskat Spridningen är lägre i de gamla EU-länderna Den ekonomiska återhämtningen i Östeuropa har lett till ökade skillnader Spridning av regional BNP per invånare, i köpkraftsstandard* Procent av nationell BNP per invånare EU-27 Nederländerna Österrike Danmark Finland Tyskland Irland Spanien Slovenien Sverige Polen Italien Frankrike Portugal Grekland Belgien Storbritannien Tjeckien Rumänien Slovakien Bulgarien Ungern Kroatien * Nivå II-regioner enligt Nuts. Regional spridning kan inte anges för länder med bara en nivå II-region enligt Nuts (Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg och Malta) Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e0digdp)

6.2 BNP per invånare och region Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e2gdp) BNP per invånare, i köpkraftsstandard och nivå II-region enligt Nuts, 2008 Index EU-27 = 100 Guadeloupe Martinique Franska Guyana Réunion Azorerna Madeira Kanarieöarna Malta Liechtenstein <=50 50-70 75-100 100-125 >125 Inga uppgifter

6.3 Förändring av BNP per invånare och region Källa: Eurostat (internetkod: nama_r_e2gdp) Förändring av BNP per invånare, i köpkraftsstandard, och nivå II-region enligt NUTS, 2000–2008 Procentenheter av genomsnittet i EU-27 <= -10 -10 till -3 -3 till +3 +3 till +10 > +10 Inga uppgifter Guadeloupe Martinique Franska Guyana Réunion Azorerna Madeira Kanarieöarna Malta Liechtenstein

6.4 Skillnader i sysselsättning mellan regionerna Skillnaderna i sysselsättningsgraden i EU har minskat Spridningen är större för kvinnor än för män Men kvinnorna håller på att hinna ikapp männen eftersom spridningskvoten minskar snabbare Källa: Eurostat (internetkod: tsdec440) Skillnader i regional sysselsättningsgrad efter kön, EU-27, nivå II-regioner enligt Nuts Sysselsättningsgradens variationskoefficient (i åldersgruppen 15–64) Kvinnor Totalt Män

6.5 Sysselsättningsgrad per region Källa: Eurostat (internetkod: lfst_r_lfe2emprt) Sysselsättningsgrad för åldersgruppen 20–64 per nivå II-region enligt Nuts, 2009 Procent Guadeloupe Martinique Franska Guyana Réunion Azorerna Madeira Kanarieöarna Malta Liechtenstein <= 60 60-65 65-70 70-75 > 75 Inga uppgifter

6.6 Ojämn inkomstfördelning Inkomstklyftorna i EU har inte minskat De rikaste 20 procenten av befolkningen tjänar ungefär fem gånger så mycket som de fattigaste 20 procenten Inkomstfördelningen varierar kraftigt mellan EU- länderna Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc260, ilc_di01) Ojämn inkomstfördelning EU-27 Sverige Litauen Rikaste 20 procent Fattigaste 20 procent tjänar Tjeckien Spanien

7 Fattigdom och socialt utanförskap i Europa

7.1 Fattigdomens olika aspekter Ekonomisk och materiell fattigdom och brist på jobb är de viktigaste fattigdomsorsakerna i EU Nästan 81 miljoner människor i EU har en inkomst under fattigdomsgränsen Cirka 40 miljoner anses leva i allvarlig materiell fattigdom och cirka 38 miljoner lever i hushåll där de vuxna arbetar mycket mindre än de skulle kunna Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc100, tsdsc270, tscsc280, tsdsc310, tsdsc350, ilc_pees01) Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010 Antal personer 81 miljoner Risk för fattigdom efter sociala transfereringar 40 miljoner Allvarlig materiell fattigdom 38 miljoner Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet

7.2 Fattigdomens olika aspekter 116 miljoner människor i EU hotades 2010 av fattigdom eller socialt utanförskap Människor kan drabbas av flera typer av fattigdom samtidigt År 2010 drabbades cirka 80 miljoner människor av en fattigdomstyp, 28 miljoner av två och nästan 8 miljoner av alla tre samtidigt Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc100, tsdsc270, tscsc280, tsdsc310, tsdsc350, ilc_pees01) Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010 Antal personer 48 miljoner Risk för fattigdom efter sociala transfereringar 19 miljoner Allvarlig materiell fattigdom 14 miljoner Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet 3 miljoner 7,5 miljoner 11 miljoner

7.3 Låg inkomst är den vanligaste formen av fattigdom Källa: Eurostat (internetkod: tscsc280, tsdsc350) Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar Procent av befolkningen EU-27 Belgien Tyskland Italien Tjeckien Danmark Nederländerna Estland Rumänien Ungern Polen Österrike Lettland Slovakien Portugal Bulgarien Finland Frankrike Grekland Storbritannien Sverige Spanien Luxemburg Litauen Malta Cypern Slovenien Irland Island Norge Schweiz Kroatien 2005 2010

7.4 Många drabbade av änniskor som lever i allvarlig materiell fattigdom Källa: Eurostat (internetkod: tscsc270) Människor som lever i allvarlig materiell fattigdom Procent av befolkningen EU-27 Belgien Tjeckien Luxemburg Storbritannien Sverige Italien Finland Polen Danmark Nederländerna Litauen Tyskland Malta Lettland Grekland Österrike Bulgarien Frankrike Rumänien Slovenien Slovakien Spanien Irland Schweiz Island Norge Kroatien Estland Portugal Cypern 2005 2010 Ungern

7.5 Låg arbetsintensitet Personer i hushåll med mycket låg arbetsintensitet Procent av befolkningen i åldersgruppen 0–59 EU-27 2005 EU-27 2010 EU-27 Cypern Luxemburg Sverige Tjeckien Rumänien Slovenien Polen Grekland Österrike Bulgarien Slovakien Nederländerna Malta Portugal Estland Finland Litauen Frankrike Spanien Italien Danmark Tyskland Ungern Lettland Belgien Storbritannien Irland Schweiz Island Norge Kroatien Källa: Eurostat (internetkod: tscsc310)

7.6 Fattigdom och socialt utanförskap varierar i Europa Frankrike Slovenien Danmark Irland Cypern Malta Island Portugal Människor som hotas av fattigdom eller socialt utanförskap, 2010 Procent av befolkningen EU-27 Bulgarien Polen Ungern Tyskland Rumänien Lettland Nederländerna Tjeckien Estland Spanien Finland Litauen Luxemburg Belgien Sverige Grekland Slovakien Storbritannien Schweiz Österrike Italien Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar OCH som lever i allvarlig materiell fattigdom OCH som lever i hushåll med mycket låg arbetsintensitet Människor som lever i allvarlig materiell fattigdom OCH i hushåll med mycket låg arbetsintensitet Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar OCH som lever i hushåll med mycket låg arbetsintensitet Människor som lever i hushåll med mycket låg arbetsintensitet Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar OCH som lever i allvarlig materiell fattigdom Människor som lever i allvarlig materiell fattigdom Människor som hotas av fattigdom efter sociala transfereringar Källa: Eurostat (internetkod: ilc_pees01) Norge Kroatien

7.7 Långtidsarbetslöshetens utveckling Människor som har varit arbetslösa i över ett år räknas som långtidsarbetslösa Mellan 1994 och 2008 minskade långtidsarbetslösheten i EU Alltfler av dem som förlorade sina jobb i början av krisen kommer att bli långtidsarbetslösa Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc330) Total långtidsarbetslöshet % EU-27 EU-15

7.8 Fler studerar längre Avhoppen från skolan har minskat relativt konstant i hela EU Det finns en klar koppling mellan utbildning och risken för fattigdom Lågutbildade löper störst risk att bli fattiga Källa: Eurostat (internetkod: tsdsc410) Anmärkning: avbrott i serien 2003 Studerande som lämnar utbildningen i förtid Procent av befolkningen i åldersgruppen 18–24

8 Avfallsproblemet och hur det kan lösas

8.1 Avfallsberget växer Generering och behandling av hushållsavfall, EU-27 Kilo per person Ospecificerat Materialåtervinning Övrig återvinning (inkl. kompostering) Förbränning (inkl. energiåtervinning (förändring) Deponering på/under markytan Avfallet ökade mellan 1995 och 2002, men läget har varit stabilt sedan dess Avfallsbehandling i form av förbränning, återvinning och kompostering har ökat markant Mindre mängd avfall hamnar därför på deponi Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc240)

8.2 Avfallsbehandling per land Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc240) Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Portugal Spanien Malta Cypern EU-27 Grekland Schweiz Norge Island Kroatien Turkiet Makedonien EU-27 Deponi EU-27 Förbränning* EU-27 Materialåtervinning Övrig återvinning *inklusive energiåtervinning Behandling av hushållsavfall per land, 2010 Procent

8.3 Ökning av miljöfarligt avfall Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc250) Generering av miljöfarligt avfall, EU-27 Kilo per person Nästan hälften av allt miljöfarligt avfall kommer från tillverkning (26 procent) och byggverksamhet (21 procent) Ökningen mellan 2004 och 2008 berodde främst på byggsektorn Hushållen står för 2 procent av det miljöfarliga avfallet

8.4 Kraftvärmeproduktion Källa: Eurostat (internetkod: tsdcc350) Kraftvärme, EU-27 Procent av bruttoelproduktionen BRÄNSLE KRAFTVÄRMEVERK ELEKTRICITET VÄRME HUSHÅLL Kraftvärme betyder att man producerar el och värme på samma gång Andelen el från kraftvärmeverk har ökat något sedan 2004 Kraftvärmeverk kan drivas med olika bränslen, t.ex. naturgas, biobränsle, biomassa eller avfall

9 Hur vi tränger undan naturen

9.1 Marktäcket i Europa Landskapstyper enligt Corine-programmet, 2006 Källa: Europeiska miljöbyrån Landskapstyper enligt Corine-programmet, 2006 Anlagda ytor Vatten Betesmark och ängar Skog Halvnaturlig växtlighet Öppna ytor/barmark Våtmark Åkermark och fleråriga odlingar Ingen uppgift Utanför dataområde

9.2 Fördelning av landskapstyper i Europa Över 40 procent av all mark i Europa är jordbruksmark (åkermark, fleråriga odlingar, betesmark och ängar) Skogen ligger på andra plats med 36 procent De anlagda ytorna täcker bara 4 procent, men hyser merparten av Europas befolkning och ekonomiska aktivitet Källa: Europeiska miljöbyrån Fördelning av landskapstyper i Europa, 2006 Procent Total areal Anlagda ytor Åkermark och fleråriga odlingar Betesmark och ängar Skog Halvnaturlig växtlighet Öppna ytor/barmark Våtmark Vatten Bebyggelse, anläggningar, fritidsområden Industri, handel, bygg Transport, infrastruktur Gruvor, stenbrott, deponier

9.3 Så har landskapet förändrats 630 000 hektar mark omvandlades till anlagda ytor mellan år 2000 och 2006 Fler byggnader, vägar och järnvägar ligger bakom förändringen Andelen jordbruksmark minskar medan skogen breder ut sig Källa: Europeiska miljöbyrån Nettoförändring av landskapstyperna i Europa 2000–2006 Anlagda ytor Åkermark och fleråriga odlingar Betesmark och ängar Skog Halvnaturlig växtlighet Öppna ytor/barmark Våtmark Vatten Total areal i tusen hektar - relativ förändring i procent

9.4 Fågelriket har förändrats Fågelpopulationerna varierar naturligt år från år Men den biologiska mångfalden har minskat under en längre period Antalet jordbruksmarksfåglar har minskat extra mycket på grund av ett allt intensivare jordbruk Källa: Eurostat (internetkod: tsdnr100) Vanliga fåglar i EU Index 1990 = 100 Alla vanliga fåglar Vanliga jordbruksmarksfåglar Vanliga skogsfåglar

9.5 Överfiske av hotade fiskbestånd Sedan 1994 har det förekommit överfiske i vatten som förvaltas av EU Bottenlevande arter är mest utsatta Överfiske innebär också ekonomiska risker för fiskerinäringen Källa: EU-kommissionen, Ices (internetkod: tsdnr110) Fångster från bestånd utanför säkra biologiska gränser: Fiskbestånd förvaltade av EU i nordöstra Atlanten, 2010 Total fångst Bottenlevande arter (som lever nära havsbotten, t.ex. torsk, kolja och vitling) Pelagiska arter (som lever i öppet hav, t.ex. sill, ansjovis och sardiner) Bentiska arter (som lever på havsbotten, t.ex. hummer, räkor och plattfisk)

9.6 Hållbarare skogsbruk Den totala avverkningen i Europa har legat långt under den årliga återväxten Det visar att skogen förvaltas på ett hållbart sätt Skogarna lagrar kol och är därför viktiga sänkor för växthusgaser Källa: Ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (MCPFE) (internetkod: tsdnr520) Skogsanvändning Avverkning i % av tillväxten

9.7 Mer växthusgaser tas upp av skogen Skogsplantering och bättre skogsbruk bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären Sedan 1990 har mer än 300 miljoner ton växthusgaser försvunnit från atmosfären varje år genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Källa: Europeiska miljöbyrån Växthusgasutsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, EU-27 Miljoner ton, koldioxidekvivalenter

10 Global klimatförändring

10.1 En varmare planet Den globala uppvärmningen är ett faktum Tioårsperioden 2001-2010 var den varmaste som uppmätts hittills Uppvärmningen är kraftigare på norra halvklotet där största delen av jordens landyta finns Källa: Klimatforskningsenheten, University of East Anglia och UK Met Office Hadley Centre Medeltemperatur – global årlig avvikelse Temperaturavvikelse i °C, jämfört med genomsnittet 1961-1990 95 % osäkerhetsintervall från de kombinerade effekterna av alla osäkerhetsfaktorer Utjämnade årsvärden

10.2 Globala koldioxidutsläpp fortsätter att öka De globala koldioxidutsläppen har ökat med nästan 40 procent sedan 1990 Sedan 2007 är Kina det land som släpper ut mest koldioxid före USA El och uppvärmning står för den största delen av de globala koldioxidutsläppen Källa: Internationella energiorganet Globala koldioxidutsläpp från bränsleförbränning Miljoner ton koldioxid Världen USA EU-27 Kina Indien

10.3 Ändrad fördelning av koldioxidutsläpp Koldioxidutsläppen från Kina har mer än fördubblats de senaste 20 åren Utsläppen från övriga Asien (t.ex. Indien) har också ökat Däremot har utsläppen från EU och Ryssland minskat Källa: Internationella energiorganet Fördelning av globala koldioxidutsläpp från bränsleförbränning Procent av de totala utsläppen 21 000 miljoner ton 29 000 miljoner ton USA -22 % EU-27 -37 % Kina +118 % Ryssland -50 % Asien +83 % Japan -20 % Latinamerika +33 % Afrika 0 % Övriga världen -18 % Mellanöstern +66 % Förändrade utsläppsandelar

10.4 Koldioxidutsläpp per person Koldioxidutsläppen per person har minskat i EU, Ryssland och USA Utsläppen per person har ökat i Kina och Indien, men ligger fortfarande långt under industriländernas nivå Sedan 2007 har Kinas koldioxidutsläpp legat över världsgenomsnittet på 4,3 ton per person Källa: Internationella energiorganet Globala koldioxidutsläpp per person från bränsleförbränning Ton per person USA Ryssland Japan EU-27 Kina Indien Världen

10.5 Transportutsläpp ökar medan andra utsläpp minskar Utsläppen av växthusgaser i EU har minskat med över 17 procent sedan 1990 Utsläppen minskade kraftigt 2009 på grund av den ekonomiska krisen Den långsiktiga minskningen beror bland annat på effektivare energianvändning och en övergång till koldioxidsnåla bränslen Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc210) Växthusgasutsläpp per sektor, EU-27 Miljoner ton koldioxidekvivalenter Annat (energirelaterat) Avfall Jordbruk Industriella processer Transport Tillverkning och byggverksamhet Energiindustri

10.6 Energirelaterad verksamhet släpper ut mest Över tre fjärdedelar av EU:s växthusgasutsläpp kommer från förbränning för energiproduktion Sedan 1990 har utsläppen minskat kraftigt inom tillverknings- och byggsektorn Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc210) Växthusgasutsläpp per sektor, 2009 % Energirelaterat Ej energirelaterat Industriella processer Jordbruk Avfall Annat (energirelaterat) Energiindustri Tillverkning och byggverksamhet Transport EU-27 2009

10.7 Kraftigt minskade utsläpp på vissa håll Utsläppen av växthusgaser i östra Europa har minskat kraftigt sedan 1990 Den ekonomiska omstruktureringen ledde till minskade utsläpp i många ”nya” EU-länder under 1990-talet Sedan 2000 har fler och fler energi- och klimatåtgärder inriktats på att minska utsläppen Källa: Europeiska miljöbyrån (internetkod: tsdcc100) Växthusgasutsläpp 2009 jämfört med Kyotoprotokollets basår, per land % Ändring jämfört med Kyotobasåret EU-27 EU-15 Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Grekland Portugal Spanien Malta Cypern Mål (2008-2012)

11 EU i en globaliserad värld

11.1 EU står för den största andelen av världshandeln EU är världens största importör och exportör av varor EU, Kina, Japan och USA stod tillsammans för omkring hälften av världshandeln 2010 Kina har blivit en viktig handelspartner de senaste åren – 2007 övertog Kina USA:s plats som världens näst största exportland Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_introle) Andel import och export i världen, 2010 Procent EU-27 USA Kina (utom Hongkong) Japan Övriga Import Export

11.2 Kina är en viktig handelspartner USA:s relativa betydelse som EU:s handelspartner har minskat de senaste åren EU:s handel med Kina har mer än fyrdubblats sedan 1999 Största delen av EU:s import kommer från Asien, medan importandelen från Afrika och Latinamerika är fortsatt låg Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_maineu) Import från länder utanför EU, per partner Procent av importen är från Asien Kina (utom Hongkong) Asien (utom Kina och Japan) Japan USA Ryssland Europa utanför EU Afrka Latinamerika Övriga världen

11.3 EU:s energiimport ökar 63 procent av EU:s import är tillverkade produkter (maskiner, fordon, kemikalier och andra tillverkade varor) Men råvaruimporten ökar Energiimporten var fyra gånger högre 2010 än 1999 Källa: Eurostat (internetkod: ext_lt_intratrd) Import från länder utanför EU, per produktgrupp Procent av importen är tillverkade produkter Kemikalier Maskiner och fordon Övriga tillverkade varor Energi Mat och dryck Råvaror Övriga produkter

11.4 Ökad import från utvecklingsländerna EU:s import från utvecklingsländerna har nästan tredubblats sedan 1999 Som jämförelse har den totala importen ”bara” fördubblats Nästan hälften av EU:s totala import 2010 kom från utvecklingsländer (däribland Kina) Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp210, tet00038) EU:s import från utvecklingsländer, EU-27 Övre medelinkomst Per inkomstgrupp, miljarder euro (i löpande priser) Övrig låg inkomst Lägre medelinkomst Minst utvecklade Kina (med Hongkong) DAC-länder DAC-länder (utom Kina) Total EU-import Andel av totalimport från icke-EU-länder (%)

11.5 Fortsatt låg import från de minst utvecklade länderna Omkring 12 procent av världens befolkning bor i de minst utvecklade länderna, men dessa länder står bara för knappt 2 procent av världens BNP och omkring 1 procent av den globala varuhandeln EU importerade för 1 500 miljarder euro 2010, men bara 22 miljarder kom från de minst utvecklade länderna Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp210, tet00038) Andel import från de minst utvecklade länderna av EU:s totala import från länder utanför EU, EU-27 Procent

11.6 Fler energiprodukter från de minst utvecklade länderna Hälften av importen från de minst utvecklade länderna 2010 var tillverkade varor och andra hälften råvaror Tack vare EU:s förordning ”Allt utom vapen” är importen tullfri på alla varor från de minst utvecklade länderna, utom vapen och ammunition Källa: Eurostat (internetkod: tsdgp230) Import från de minst utvecklade länderna per produktgrupp, EU-27 Miljarder euro (i löpande priser) Tillverkade varor Mineraliska bränslen, smörjoljor och dylikt Mat, dryck och tobak Råvaror

11.7 EU:s jordbruksstöd minskar Handelshinder gör det svårare för utvecklingsländerna att ta sig in på EU-marknaderna Sedan 1995 har EU gradvis minskat jordbruksstöd som snedvrider handeln Avståndet mellan taket i WTO:s jordbruksavtal och EU:s jordbruksstöd växer Källa: EU-kommissionen, WTO, Eurostat (internetkod: tsdgp240) Sammanställt mätvärde för jordbruksstöd, EU-27 Miljarder euro Tak

12 Uppfyller EU sina internationella åtaganden?

12.1 Varifrån kommer EU:s ekonomiska bistånd? Offentligt utvecklingsbistånd och privata bidrag är det viktigaste stödet för utvecklingsländerna EU:s ekonomiska bistånd till utvecklingsländerna har fyrdubblats de senaste 20 åren Det offentliga biståndet har hela tiden ökat, medan de privata bidragen varierar år från år Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp310) Ekonomiskt bistånd till utvecklingsländerna per typ, EU-15 Miljarder euro (i löpande priser) Bidrag från NGO Annat offentl. bistånd Privat bistånd Offentligt utvecklingsbistånd

12.2 EU är världens största biståndsgivare... EU är världens största givare av ekonomiskt bistånd till utvecklingsländerna Alla givare har ökat sina bidrag till utvecklingsländerna sedan 1990 År 2009 var det totala biståndet till utvecklingsländerna 4,5 gånger högre än 1990 Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp310) Bistånd till utvecklingsländerna, per givare Miljarder euro (i löpande priser) Övriga givare Kanada Japan USA EU-15

12.3 ... men än finns mycket kvar att göra EU har lovat att uppfylla FN:s mål om att 0,7 procent av bruttonationalinkomsten ska gå till offentligt utvecklingsbistånd 2015, med delmålet 0,56 procent till 2010 Men målet för 2010 har ännu inte nåtts Fem EU-länder har avsatt mer än FN-målet på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten 2010 Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100) Offentligt utvecklingsbistånd, EU-27 Procent av bruttonationalinkomsten (i löpande priser) EU-27 EU-27-mål FN-mål

12.4 Stora skillnader mellan länderna Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100) Offentligt utvecklingsbistånd, per land Procent av bruttonationalinkomsten (i löpande priser) Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Portugal Spanien Malta Cypern EU-27 Grekland Schweiz Norge Island Turkiet EU-15

12.5 Offentliga utvecklingsbiståndet har fördubblats sedan 1990 Det totala offentliga utvecklingsbiståndet har fördubblats de senaste 20 åren De viktigaste biståndsgivarna i världen är EU, USA och internationella organ (t.ex. FN-organ) Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp100) Offentligt utvecklingsbistånd, per givare Miljarder euro (i löpande priser) Övriga givare EU-institutioner Internationella organ Japan USA EU-15

12.6 Det officiella stödet är stabilt Låginkomstländerna får större andel offentligt utvecklingsbistånd än utländska direktinvesteringar Över hälften av EU:s offentliga utvecklingsbistånd går till låginkomstländer År 2009 gick utvecklingsbistånd för omkring 11 miljarder euro till låginkomstländer, medan de utländska direktinvesteringarna ”bara” uppgick till 1,7 miljarder euro Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp320, tsdgp330) Andel ekonomiskt stöd till låginkomstländer Procent Andel offentligt utvecklingsbistånd, EU-15 Andel utländsk direktinvestering, DAC-länder i EU

12.7 Obalans mellan givare och mottagare År 2010 uppgick EU:s offentliga utvecklingsbistånd till 107 euro per EU-invånare Men på grund av att mottagarländerna har en mycket större befolkning fick de bara omkring 9 euro per person EU:s ökade utvecklingsbistånd sedan 2005 har inte lett till högre belopp per person i utvecklingsländerna Källa: OECD, Eurostat (internetkod: tsdgp520) Offentligt utvecklingsbistånd per person i givar- och mottagarländer Euro per person (i löpande priser) EU-27 2010 DAC-länder

13 Allt färre barn i vårt åldrande samhälle

13.1 Världens befolkning fortsätter att växa Världens totala befolkning väntas fyrdubblas till år 2100 jämfört med 1950 och uppgå till över 10 miljarder omkring 2080 Den största befolkningsökningen har skett eller väntas ske i Asien och Afrika Europas befolkning år 2100 kommer bara att vara omkring 20 procent större än 1950 Källa: Befolkningsenheten vid FN-sekretariatets ekonomiska och sociala avdelning, prognos för världsbefolkningen, 2010 års översyn Global befolkningsökning och prognoser Miljarder människor Oceanien Nordamerika Europa Latinamerika och Västindien Asien Afrika

13.2 Europas andel av världsbefolkningen minskar Fördelningen av världens befolkning väntas se helt annorlunda ut år 2100 jämfört med 1950 Afrikas befolkning väntas ”explodera” och uppgå till 3,6 miljarder eller 35 procent av världsbefolkningen år 2100 Européerna kommer bara att stå för knappt 10 procent av världens befolkning i slutet av det här seklet Källa: Befolkningsenheten vid FN-sekretariatets ekonomiska och sociala avdelning, prognos för världsbefolkningen, 2010 års översyn Världsdelarnas andel av totalbefolkningen Procent Oceanien Nordamerika Latinamerika och Västindien Europa Afrika Asien

13.3 Födelsetalen för låga för att säkra befolkningstillväxten Det krävs ett födelsetal på 2,1 barn per kvinna för att behålla EU:s nuvarande befolkningsnivå EU:s födelsetal har ökat något, men ligger fortfarande under reproduktionsnivån I Europa är det bara Island som har ett födelsetal som ligger över reproduktionsnivån Källa: Eurostat (internetkod: tsdde220) Genomsnittligt födelsetal, EU-27 Antal barn per kvinna Reproduktionsnivå

13.4 Européerna lever längre Flickor födda 2009 i EU förväntas bli 83 år i genomsnitt – den förväntade livslängden för pojkar är 77 år Den förväntade livslängden i EU ökar stadigt EU har därför fortfarande en naturlig befolkningstillväxt, men en ändring är på väg Källa: Eurostat (internetkod: tsdph100) Förväntad livslängd vid födseln per kön, EU-27 År Kvinnor Män

13.5 Större inflyttning än utflyttning Nettoinvandring är skillnaden mellan invandring och utvandring EU har haft en stadig invandring de senaste 20 åren Efter 2015 väntas nettoinvandringen bli den enda källan till befolkningstillväxt i EU Källa: Eurostat (internetkod: tsdde230), Anmärkning: avbrott i serien 1998 Nettoinvandring plus justeringar, EU-27 Per 1 000 personer

13.6 Europas befolkning stadd i förändring EU:s befolkning väntas öka med omkring 15 miljoner människor (eller 3 procent) till 2060 Omkring hälften av EU- länderna – framförallt i Östeuropa – riskerar en minskad befolkning Väntad befolkningsförändring 2010-2060, per land % Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Portugal Spanien Malta Cypern EU-27 Grekland Schweiz Norge Island Liechtenstein Källa Eurostat (internetkod: tps00002)

13.7 EU:s befolkning väntas nå sin högsta nivå 2040 EU:s befolkning kommer inte alltid att växa Ökningen fortsätter fram till 2040, men sedan minskar befolkningen gradvis till 517 miljoner 2060 Från 2035 kommer nettoinvandringen nämligen inte att uppväga den naturliga minskningen som väntas börja 2015 Källa: Eurostat (online data code: tps00002) Beräknad befolkningsförändring, EU-27 Miljoner människor

13.8 En åldrande befolkning EU:s befolkning blir allt äldre, eftersom vi lever längre och det föds allt färre barn Medianåldern för EU:s befolkning väntas öka från 41 år 2010 till 48 år 2060 År 2060 kommer omkring 30 procent av befolkningen att vara 65 år eller äldre Källa: Eurostat (internetkod: demo_pjangroup, proj_10c2150p) Befolkningsstruktur per åldersgrupp och kön, EU-27 Procent av totalbefolkningen Män (2010) Kvinnor (2010) Män (2060) Kvinnor (2060) 85 år eller äldre 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 15-19 år Under 5 år 5-9 år 10-14 år

14 Är grön tillväxt en lösning?

14.1 Så används naturresurserna i EU Hälften av de material som konsumeras i EU är mineraler Materialanvändningen följer ofta konjunkturen Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc230) Inhemsk materialkonsumtion per typ, EU-27 Miljoner ton Fossila bränslen/bärare Icke-metalliska mineraler Metallmalm (råmalm) Biomassa

14.2 Importen nödvändig för att tillgodose EU:s råvarubehov Det mesta av de material som används i EU har utvunnits här Men råvaruimporten blir allt viktigare Både importen, exporten och den inhemska utvinningen har minskat under krisen Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220) Fördelning av den inhemska materialkonsumtionen, EU-27 Miljoner ton Inhemsk materialkonsumtion Inhemsk utvinning Import Export

14.3 Materialanvändningen per person minskade kraftigt under krisen Under 2007 konsumerade varje EU-invånare teoretiskt omkring 17 ton material per år eller 45 kg per dag På grund av den ekonomiska krisen sjönk användningen till under 15 ton per person 2009 Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220, demo_gind) Inhemsk materialkonsumtion per person, EU-27 Ton per person

14.4 Resursanvändningen i EU varierar Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc220, demo_gind) Inhemsk materialkonsumtion per person Ton per person Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Portugal Spanien Cypern EU-27 Grekland Schweiz Norge Malta Turkiet Koratien 2000 2009

14.5 Produktiviteten och effektiviteten verkar ha blivit bättre… Resursproduktiviteten har ökat sedan 2000. Det betyder att man får ut mer pengar från samma mängd material Samtidigt behövs mindre mängd energi för den ekonomiska verksamheten. Mindre växthusgaser har också släppts ut per euro Men dessa enkla beräkningar ger inte hela bilden Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc100, tsdec360, tsdtr250, tsdcc210, nama_gdp_k) Förändringar i resursproduktion och energiintensitet, EU-27 Resursproduktivitet Euro per kilo Ekonomins energiintensitet Kilo oljeekvivalenter per 1 000 euro Transporternas energiintensitet Växthusgasutsläpp - intensitet i ekonomin Kilo koldioxidekvivalenter per 1 000 euro

14.6 ... men är inte särskilt lovande jämfört med BNP Källa: Eurostat (internetkod: tsdpc100, tsdpc230, nama_gdp_k, tsdec360, tsdcc320, tsdtr100, tsdtr250, sdcc210) Resursproduktivitet och energieffektivitet Index 2000 = 100 Resursproduktivitet BNP (deflaterat värde) Inhemsk materialkonsumtion Inhemsk bruttoenergiförbrukning Energiintensitet Växthusgasutsläpp Växthusgasutsläpp - intensitet Energikonsumtion – transport/ BNP Energikonsumtion - transport Energieffektivitet - transport

14.7 Utgifterna för forskning och utveckling har inte ökat tillräckligt Källa: Eurostat (internetkod: tsdec320) Totala utgifter för forskning och utveckling Procent av BNP Estland Lettland Litauen Bulgarien Rumänien Ungern Slovakien Polen Tjeckien Storbritannien Tyskland Sverige Belgien Danmark Luxemburg Frankrike Finland Nederländerna Italien Slovenien Österrike Irland Portugal Spanien Malta Cypern EU-27 Grekland Norge Schweiz Island Turkiet Kroatien