Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska.
Advertisements

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Mörka orosmoln över vattenkraften
Svensk förvaltning av ål
Isabel Enström, Gotland Daniel Liljeberg, Villaägarnas Riksförbund Tove Göthner, SKL Björn Risinger, HaV Margareta Lundin Unger & Maud Larsen, HaV.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Nacka – en trygg och säker kommun. Nacka – Safe Community sedan 2000 • Blev certifierad som Safe Community år 2000 • Vi återcertifierades 2010.
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo
Träning ger färdighet!.
Nyheter från Länsstyrelsen •Miljötillståndet i Skåne, Bosjökloster 5 dec. •Ny organisation för Länsstyrelsens miljömålsuppföljning •Vägledningar, 3 st.
Presentation av projektmaterial Egenkontroll för fastighetsägare
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Skånskt fiske det mesta av det bästa
Restaurering och Miljöbalken (MB) Magdalena Lindberg Eklund (vattenverksamhetsgruppen på Länsstyrelsen) Vad är vattenverksamhet? Måste man söka tillstånd?
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Inventering och värdering av kulturmiljöer i sjöar och vattendrag inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
INSATSTRATEGI för Jämtlands län. Insatsplaner för mindre vattensystem En övergripande plan för insatsarbetet inom respektive vattensystem som bygger på.
Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Fiskeförvaltning med fokus på sill/strömming
ETT GOLFSVERIGE I FÖRÄNDRING ANDERS HAMMARSTRÖM. Läget i Golfsverige Mellan 2003 – 2008  Tappat 30% juniormedlemmar  Tapp i alla åldrar upp till 40.
Om utformningen av statlig tillsyn
Bakgrund Länsstyrelserna fick ett uppdrag i regleringsbrevet för 2012, ”uppdrag 57” Länsstyrelserna ska utöva ökad tillsyn enligt miljöbalken av vattenverksamhet.
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Vatten- och våtmarksnytt HUT Skånes grupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård Fulltofta Naturcentrum Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Mörrumsån – från början
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
En samlande kraft! Seminarium om nedlagda deponier Identifiering, inventering och riskklassning av nedlagda deponier 11 september 2013.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Vad kan vi lära från fokusgrupperna i Rönne Å?
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist.
Vad händer 2010? Fiskvägar vid dammar Juridiska processer och lobby kring genomförandet Restaureringsåtgärder i kalkade vattendrag Jerån Skälsjöbäcken.
12 mars Kommunal handläggning av OVK. 14:15 – 14:40 Inledning, samverkans- gruppen och OVK-rapport 14:40 – 15:00 OVK-historik, regelverk "OVK 2012" (
Egenkontroll enligt Miljöbalken
Från projektidé till genomförande - Hur söker man projektstöd?
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
Tre prioriterade miljöområden Effektivare energi- och transportanvändning Resurssnålt och giftfrittVärna mark och vatten.
Risker med förorenade områden i länet
Myllrande Våtmarker.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Digitalt kartunderlag i vattenärenden Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen Foto: Lina Armyr.
Träff Miljökonsulter Rune Brandt. Miljöskydd Länsstyrelsen Miljöinspektörer kommun Branschspecifik TVL Länsmiljöträff Miljöchefer 2 ggr/år.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
Tillsynens juridik och dilemman Miljöjurist, Dr Margaretha Svenning.
Vatten i gränsen mellan stad och land Tilla Larsson Jordbruksverket Vattenenheten i Alnarp.
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Projekt ”Fisketurism i Östergötland”
Miljömålen består av tre slags mål
Laxen i Vindelälven.
Enhetlig myndighetsutövning
Miljömålen består av tre slags mål
Presentationens avskrift:

Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet 2009-02-10

Skånskt fiske Skånskt fiske - det mesta av det bästa Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt hållbart yrkesfiske och ett rikt och varierat sport- och fritidfiske Länsstyrelsen arbetar för livskraftiga fiskbestånd, ett långsiktigt hållbart yrkesfiske och ett rikt och varierat sport- och fritidfiske

Undersökningar / provfisken Förekomst av öring vid elfiske 1960 tal Förekomst av öring vid elfiske 1990 tal

Fiskebestämmelser Internationella konventioner EU:s fiskeripolitik EG: förordningar Nationella författningar SFS Fiskeriverkets författningar FIFS Lokala bestämmelser (fiskevårdsområden, hamnordningar reservatsbestämmelser, fågelskyddsområden m m)

Fisketillsynsmän Utbildning Förordnas av länsstyrelsen 40 kusttillsynsmän 300 har tillsyn i inlandsvatten

Fiskevårdande åtgärder Finansiering Genomförande

Planering av restaurering av vattendrag Avrinningsområdesvis Inventeringar som underlag Sammanväg olika intressen och fastställ målsättning för avrinningsområdet Se helhetsbilden – många små åtgärder kan få stora effekter av permanent karaktär Prioritera bland åtgärderna Prioritera bland avrinningsområdena

Genomförande av åtgärder Samråd med fastighetsägaren Frivilliga åtagande och lagkrav Krävs tillstånd från Miljödomstolen? Bedöm ekonomiska bärighet och olika alternativ. T.ex. fiskväg eller utrivning Utforma åtgärder och gör en kostnadsbedömning Finansiera

Fiskevårdens finansiering Fiskevårdsbidrag EU-stöd Vattenavgiftsmedel Kommunala bidrag Fiskevårdsområden Stiftelser (ABU m m) Fiskevårdsavgift ????

Alla dessa tillstånd….. Enskilda intressen, ägare, fiskerättsägare, dikningsföretag, m.fl. Allmänheten Tidigt samråd med Länsstyrelsen Hänsyn till kulturmiljö, naturmiljö, etc. Strandskyddsdispens Eventuellt tillstånd från Miljödomstolen

Genomförarna Enskilda personer Ideella krafter – t.ex. fiskeklubbar Fiskerättsägarna – t.ex. fiskevårdsområden Kommuner – t.ex. vattendragsförbund Staten – t.ex. Lst, FiV Fiskevårdskonsulter ???

Uppföljning Uppföljning och utvärdering viktigt Villkor i domar och tillstånd Åtgärder för att undvika påverkan på allmänna intressen Underhåll och skötsel Tillsyn och tillsynsåtgärder

Fiskräknaren Gonarp 2003 Gonarp År Antal fiskar uppvandrande 2001 60 2001 60 2002 räknaren ur funktion 2003 22

Komplikationer Moms – Kan momsen lyftas får vi 25 % mer åtgärder för pengarna Upphandling – Krav på upphandling finns ej hos ideella föreningar Ideella föreningar – låg soliditet Utförande – Hur utförs åtgärderna mest rationellt Jäv – Utförare och tillstånds/tillsynsmyndighet

Omprövning Ändra nuvarande villkor Kontakt med ägaren Frivillig överenskommelse Vem begär omprövning? Finansiering Vad gör åt äldre kraftverk utan vattendomar?

Dämda vattendrag – konflikter Fiskevårdsintresset inriktar sig på att riva bort de fördämningar som människan åstadkommit Kulturmiljöintresset inriktar sig på att bevara vissa kulturvärden vid dämmen Näringsreduktionsintresset och vattenkraftintressena önskar bibehålla, restaurera och nyskapa fördämningar

Permanenta förändringar! Risk för fisk vid dammbyggnation Uppvärmning Avdunstning 16 grader Uppvärmning Avdunstning Torrläggningsrisk Källflöden via dränering leds in och avdunstar/värms upp/ bevattning Predation på smolt upp till 80 % Permanenta förändringar! Vandringshinder 16 grader ”Gäddrift” Vandringshinder 25 grader 25 grader Uppdämd strömsträcka

Smoltvandring sommarflöde MLQ Lämplig utformning ut fiskesynpunkt Avdunstning Galler för smolt 16 grader >MLQ Smoltvandring sommarflöde MLQ Vandringshinder Källflödet ut i vattendragen 25 grader

Biotopvårdarbete Kräver planering och gemensam målsättning Målsättning är att återskapa en miljö inte att skapa produktionsytor för laxfisk Återställa – vad är ursprungligt ? Konflikt med dikningsföretag Varaktighet – vi kräver mer än stenutläggning

Ålen den sägenomspunna och utrotningshotade Saragassohavet Ållarverna förs med Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen över mot Europa Tar mellan 10 månader och nästan tre år Den platta ållarven kallas Leptocephaluslarv

99 % reduktion sedan 70-talet!! Leptocephaluslarverna omvandlas i höjd med kontinentalsockeln till glasål, som sedan når vår Västkust via Färö-Shetlands-kanalen i jan-feb 99 % reduktion sedan 70-talet!! Stannar eller vandrar vidare till: Västkust, åar, Östersjön, älvar, sjöar…….

Växer långsamt i mellan  5-30 år (80-100 år?) Omvandlas sedan till fet blankål som vandrar till Sargassohavet för lek. Hannar  0.1-0.2 kg Honor  0.5-4 kg (ofta ca 1 kg och 10-20 år)