ETT BETEENDE PRÄGLAT AV HOT OCH/ELLER VÅLD. UTAGERANDE BETEENDE ETT BETEENDE PRÄGLAT AV HOT OCH/ELLER VÅLD.

UTAGERANDE BETEENDE. I alla yrken där man möter människor finns risken att man möter någon med utagerande beteende.

Exempel på utsatta yrken. Polis. Omsorgspersonal. Socialarbetare. Vårdpersonal (särskilt psykiatri). Bussförare. Parkeringsvakter.

PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT. Genom ett professionellt förhållningssätt kan risken för att en hotfull och våldsam situation uppstår minimeras.

Professionellt förhållningsätt. Psykiskt. Hur vi själva uppträder för att ha kontroll över situationen. Fysiskt. Eget kroppsspråk samt enklare tekniker för att skydda sig och säkert kunna backa ur situationer.

NÖDVÄRNSRÄTTEN. Om man blir angripen för man ta till det våld som nöden kräver. Är ingen ”vårdlag”. Är samma lag som gäller övrigt i samhället.

Vilka patienter är utagerande? Kan förekomma hos alla diagnosgrupper. Tidigare känt utagerande beteende är alltid ett observandum. Är personen drogpåverkad?

INTUITION Lita på din känsla. Känslan beror på att vi tyder andra signaler än de rent verbala. Viktigt att rapportera denna känsla till medarbetare.

LPT OCH LRV. Tar stor hänsyn till farlighetskriterier. Dessa lagar ger oss möjlighet till skyddande och behandlande åtgärder. Exempel är: Inlåsning,tvångsmedicinering, fastspännande, avskiljande, visitering, ökad tillsyn. Alla dessa åtgärder kräver läkarordin- ation.

Hur uppträder jag när jag möter någon med utagerande beteende? Håll säkerhetsavstånd. Försök att uppträda lugnt. Lågt röstläge och inga yvig rörelser. Uppmärksamma övriga på den uppkomna situationen. Om ni är flera personal. VISA DET! Rädda inte inventarier. Om nödvändigt. Sätt dig själv i säkerhet.

BEHANDLING AV UTAGERANDE BETEENDE. Professionellt förhållningssätt vilket kräver regelbunden utbildning. Farmakologisk: Ångestlindring och sedering. Vid psykiatrisk slutenvård kan det vara fråga tvångsmedicinering. Skyddsmedel. (gäller endast psykiatriska slutenvården).

LOKLALERS UTFORMNING OCH INREDNING. Viktigt med bra uppsikt. Om möjligt nära till reträttväg. Aldrig låst dörr när man har patient hos sig. Undvik farliga inventarier som kan användas som vapen. Exempel är: tunga hålslag, lerkrukor, spetsiga föremål. Finns överfallslarm?

E GEN KLÄDSEL. Stabila skor som sitter fast. Exempelvis sandaler med hälrem. Ej slips, scarf eller kraftigt halsband (stryprisk).

RUTINER FÖR SÄKRA HEMBESÖK. Vem vet var du är? Aldrig ensam om det bedöms finnas risk för att möta utagerande beteende? Lyssna innan man går in i lägenheten/huset. Finns det mer personer där? Ha mobilen programerad så att man med ett enkelt tryck kommer i kontakt med sin arbetsplats. Gå helst inte längst in i lägenheten/huset. Tänk på reträttväg. Backa ur tidigt om situationen kräver det.

VAD HÄNDER OM NÅGON BLIVIT UTSATT FÖR UTAGERANDE BETEENDE? Vad gäller vid sjukskrivning? Möjlighet till stödsamtal/debreefing. Rutiner för rehabilitering. Hur rapporteras tillbud/arbetsskada? Vem gör polisanmälan? Den drabbade eller chefen?

VAD HÄNDER VID POLISANMÄLAN? Viktigt för alla att veta att vi som anmälare/målsägare ej är anonyma. Vi förekommer med namn och personnummer i alla papper. Åklagaren avgör om det skall bli någon utredning och rättegång.

PERSONER MED PSYKIATRISK DIAGNOS Att en person har en psykiatrisk diagnos innebär inte att personen med automatik har ett utagerande beteende. Endast en mycket liten del av personer med psykiatrisk diagnos har ett utagerande beteende som en del av symtombilden.