Växtnäringsbalans i grovfoderodling Hans Nilsson Jordbruksverket

Växtnäringsbalans Vad kan jag utläsa av växtnäringsbalansen Växnäringsbalans i enskilda grödor Gräsvall Blandvall Majs

Stora interna flöden 50-100 % av växtnäringstillförseln kommer från gårdens växtodling Osäkerhet kring: Lager Mängd Analys

Jämförelsevärde i nya STANK in MIND!! Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Börja med en rimlighetsbedömning på sidan 2 (----------------------------------------------------) Jämförelsevärde i nya STANK in MIND!!

jämförelsevärde

Lars Mjölkbonde, Falköping,100 ha vall + korn(ins), 80 kor + 100 kvigor Rimlighets- bedömning Vanliga fallgropar - mineralfoder - grovfoder/halm in/ut - stallgödsel in/ut - biprodukter in/ut

Fosfor Medelöverskott mjölkgården 3-5 kg/ha Öka interna flöden/bortför fosforrika prod. Fosforrika produkter rapsbiprodukter ca 1,4 % Oljebiprodukter ca 0,7 % spannmålsskal ca 0,7 % spannmål ca 0,4 % Fosforfattiga produkter betbiprodukter ca 0,1 %

Kalium Medelöverskott mjölkgården 15-20 kg/ha Grovfoderanalys! 2,0-3,0 % Öka interna flöden/bortför kaliumrika prod. Kaliumrika produkter melass ca 4 % vallfoder 1,5-4 % halm ca 1 % (mängd) Kaliumfattiga produkter spannmål ca 0,5 %

Referensvärden för mjölkkor Per årsko 10 000 liter Fastgödsel Flytgödsel Kväve från djuren 140 kg Effekt av gödseln 33% 44% Överskott 94 kg 78 kg

Hela landet Fastgödsel 147 gårdar Flytgödsel 148 gårdar Myrbeck Åsa, 1999. Växtnäringsflöden och -balanser på gårdar med olika driftsinriktningar - En studie av 1300 svenska gårdar.

Foder 0,6 kg krf/kg mjölk 19 kg N/ ton mjölk

Kväveffektivitet Källa: Anders H Gustavsson, Svensk Mjölk, -00

Gödsling 86 kg/ha i hdg 57 kg N/ha N-fix (81 kg N i stallg) 26 kg N/ha i ettårseffekt Totalt 169 kg N/ha

Kväveriktlinjer Skörd ton ts/ha Gröda 6 7 8 9 135 155 175 170 195 220 Slåttervall Gräsvall, 2 sk/år 135 155 175 Gräsvall, 3 sk/år 170 195 220 245 Blandvall, 20% kl., 2 sk. 100 115 130 Blandvall, 20% kl., 3 sk. 145 165 185 ** Eftersträvas högre klöverhalt i vallfodret bör kvävegivan sänkas, se tab 13!

Gör grovfoderbalans Arbeta med enskilda grödor där det finns analyser att tillgå, helst från alla delskördarna. Gärna på hela produktionen men ofta bättre att titta på ett representativt fall Börja titta på P och K Ta kvävet sist – bra inkörsport att diskutera ammoniak och utlakningsförluster

Bortförsel i vall kontra spannmål

Balans i gräsvall

Balans i blandvall(20 % klöver) Kvävefixering

Balans i fodermajs

N-fix i STANK

Skörd och rp i skörden

Rimlig P-balans medel avkastningsnivå kg per ha P-AL-värde I II III IV V Växtföljd Spannmål, oljeväxter 20 10 0 -5 -25 S-betor (vart 4:e år) 23 13 2 -3 -20 Potatis (vart 4:e år) 20 12 5 0 -10 Vall (3 år av 6) 22 12 2 -5 -20

Fosfor Flöden i samma storleksordning som andra grödor. Bortförsel vid 7 ton ts ca 15 kg P/ha. Jmf spannmål 70 dt, ca 23 kg P/ha. Jmf med markkarteringsvärden Jmf med gårdsbalansen. Ofta utjämning i växtföljden

Rimlig K-balans medel avkastningsnivå kg per ha K-AL-värde I II III IV (V) Växtföljd Spannmål, oljeväxter 45 25 5 -15 -30 S-betor (vart 4:e år) 35 15 -5 -25 -45 Potatis (vart 4:e år) 60 35 10 -15 -75 Vall (3 år av 6) 26 0 -35 -60 -115

Kalium Mycket stora flöden av kalium i grönmassa Ofta underskott i kaliumbalansen men detta är OK Kaliumhalter > 2 % ger ingen extra tillväxt Höga kaliumvärden allvarligt för djurhälsan Jmf markkartering Jmf gårdsbalansen för att stämma av hela växtföljden. Stor naturlig vittring på lerjord

Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor

Växttillgängligt kväve i handels- och stallgödsel Gss Gmb Gns Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0202

Grödbalanser Från ett praktikfall med stallgödsel inblandat

Gräsvall 3 skördar 7 ton ts totalt (2,72 % N (170 g rp/kg ts), 0,22 % P, 2,1 % K) 375 kg N28 30 ton nötflyt 200 kg ksp 200 kg ksp Vn-balans In 290 Ut 190 + 100 I planen 100 60 30

Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor Bra inkörsport till en diskussion kring Spill i fält Ammoniakavgång vid stallgödselspridning Utlakning och denitrifikation Ammoniak från gröda av avslaget material Tillförsel organisk pool

Kväve Ofta stort överskott jmf med rekommenderade givor Bra inkörsport till en diskussion kring Spill i fält Ammoniakavgång vid stallgödselspridning Utlakning och denitrifikation Ammoniak från gröda av avslaget material Tillförsel organisk pool

Ammoniakavgång från växter Främst från grönt material som får ligga kvar på fältet

Ammoniakavgång från vall Gräs 5-10 kg/ha Klövergräs 10-15 kg/ha Gröngödsling 10-50 kg/ha

Förluster på betet enligt en engelsk modell 400 300 200 100 400 300 200 100 Lerjord Väldränerad Flerårig vall NH3 Lerjord Dåligt dränerad Flerårig vall N2 NO3 0 150 200 300 400 500 0 150 200 300 400 500 N-giva, kg/ha N-giva, kg/ha Källa: Planteavlsorientering Nr 07, 12 december 2000

Inlagring i organisk pool Allt organisk material som nedbrukas bidrar till humusbildning Andel till humus beror av hur omsatt det är Färskt material ca 20 % av ts Stallgödsel ca 30 % av ts Rötslam ca 50 % Innehåller ca 6 % N Källa: Jan Persson, SLU