Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen.

En presentation över ämnet: "Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen."— Presentationens avskrift:

1 Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen

2 Grovfoderkvalitet

3 Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder: ›Minst 11 MJ/kg ts ›Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts ›150 g råprotein/kg ts ›500 g NDF/kg ts ›100-150 g iNDF/kg NDF ›< 27 g kalium/kg ts ›>2 g magnesium/kg ts ›>2 g fosfor/kg ts Om Majs eller HP-massa: ›10-11 MJ/kg ts ›Minst 6,4 Nettoenergi MJ/kg ts ›Minst 170 g råprotein/ kg ts ›Ca 500 g NDF/kg ts ›Ca 100 g iNDF/kg NDF om majs ›Ca 150 g iNDF/kg NDF om HP-massa ›Mineraler samma som till vänster Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

4 Foderkvaliteten har stor betydelse ›Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är 293 350 kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa Sverige Enheter per kg ts Tidig skörd: 11,7 MJ 160 g råprotein Medel skörd: 10,9 MJ 110 g råprotein Sen skörd: 10,2 MJ 90 g råprotein

5 Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus)

6 Lämpligt vallfoder häst Källa: Justina Olsson, Hushållningssällskapet

7 Hygienisk kvalitet MåttVärdeInnebär pH< 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är pH-värdet inte ett intressant mått) Ammoniumkväve< 8%80g/kg N Smörsyra<0,1%1 g/kg ts Mjölksyra3-12%30-120 g/kg ts Ättiksyra<3%30 g/kg ts Propionsyra<1%10 g/kg ts Etanol<1%10 g/kg ts Socker > 0 Källa: Skånesemin

8 Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens…

9 Effekter av olika tillsatsmedel ›Se Ensileringsmedel Februari 2015 Thomas Pauly SLU.pdf DLG-testade preparat.

10 Ensileringsförluster Källa: Zimmer, 1980 FörlustorsakUngefärlig förlust (%) Cellandning1 – 2(oundviklig) Aeroba bakterier2 – 4(oundviklig) Pressvatten (vid direktskörd)5 – >7(kan ev. undvikas) Fältförluster (vid förtorkning)2 – >5(oundviklig) Feljäsning0 – >5(kan undvikas) Aerob nedbrytning under lagring0 – >10(kan undvikas) Aerob nedbrytning vid uttagning0 – >15(kan undvikas) Totalt:7 – >40

11 Inläggningstid Källa: Ensilering av vallfoder, Svensk mjölk 2003

12

13 Grovfodersystem

14 För- och nackdelar med baljväxter ›Fördelar ›Billigt protein ›Flack energikurva ›Snabb nedbrytning ›Konsumtionshöjande ›Förfrukt ›Nackdelar ›Svårreglerade ›Lågt fiberinnehåll ›Smakfel ›Svårensilerade ›Låg ts ›Buffrande förmåga ›Låg sockerhalt Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin 20040914

15 31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

16 21 % klöver, 5200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

17 7 % klöver, 4200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

18 Avkastning olika arter i sortförsök Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige 2006-2015. Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

19 Källa: SW Seed Tidighet & härdighet

20 Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall 1 och vall 2 Källa: Sortförsök mellersta och södra Sverige 2006-2015. Hundäxing, ängsgröe, foderlosta, alsikeklöver äldre försök.

21 Källa: SW Seed Breddat skördefönster 10 dagars skillnad i tidighet

22 Källa: SW Seed Fiberinnehåll i olika arter

23 Små frön kräver grund sådd!

24 Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982

25 Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam, Hushållningssällskapet Kalmar

26 Källa: BASF

27 Källa: Sortförsök 2011-2015 södra Sverige Skördetidpunkt majs

28 Majsodling, kostnader och åtgärder

29 Lönsam ogräsbekämpning i ensilagemajs

30 Växtnäringsutnyttjande

31 Gödslingsrekommendationer kväve 2016 Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016, Jordbruksverket VallAvkastning kg ts/ha 7891011 Gräsvall 3 skördar 180205220235250 Blandvall 20 % klöver 135150165175185 Blandvall 40 % klöver 8090100105110 Gräsvall 4 skördar 220245260275290 Blandvall 20 % klöver 165180195205215 Blandvall 40 % klöver 100110115125130

32 Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-5071 Färjestaden Beräkning Ola Hallin KvävegivaVall I-IIIGödselProduktions-”Netto”Arealbehov kg ts/haN kr/kgkostnadavkastning Rå- protein Kg N/ha80%10kr/kg tskr/(ha* år)Rel talha 4040+0+02953012000,884140100 9090+0+02986027000,9237309099104 11040+35+353125033000,9536408894101 160160+0+03043048000,993180779794 16060+65+353237048000,983440839195 16090+35+353176048000,993280799399 19090+65+353282057001,003260799094 00+0+02732000,89369089108 250120+65+653434075001,033070748687 Fast kostnad 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängläggning 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts Kvävegödslingsstrategier till blandvall

33 Källa: L6-472. Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel

34 Gödsla sig till klöverhalt – lätt Gödsla sig till proteinhalt – svårt L6-472

35 Kaliumgödsling 2016 Skörd Avkastning Ton ts/ha Kaliumklass IIIIIIIVV Slåttervall ts, vall I6120804000 Slåttervall ts, vall II616012080400 Slåttervall ts, vall I816012080400 Slåttervall ts, vall II82001601208040 Fodermajs ts101601401208040 Fodermajs ts1220016014012040 Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande. Källa: Rekommendationer för gödsling och kalkning 2016, Jordbruksverket

36 Kaliumgödsling Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

37 Kaliumgödsling Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

38 Källa: ALFAM, 2002 Ammoniakförluster vid stallgödselspridning

39 Temperaturens påverkan på ammoniakavgången

40 Ammoniumkväveinnehållet i stallgödseln varierar

41 Stallgödseleffekten varierar Kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp. 30 ton nötflytgödsel/ha Beräkning: Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

42 Utlakningseffekt av olika bearbetning HN99

43 Mineralisering - vallbrott, klöver 1

44 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

45 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

46 Metan från flytgödsellager, vad påverkar?

47 Lagring av fastgödsel Vilka faktorer påverkar avgången av växthusgaser från fastgödsellager? Åtgärder för att minska avgången?

48 Lustgas från mark

49 Utlakning och denitrifikation beroende på jordart Sand Lättlera Styv lera Utlakning (kg N/ha) Denitrifikation

50 (Baserad på Firestone & Davidson, 1989, samt Sylvia m.fl., 1998) Denitrifikation från mark

51 Ammoniak från djurproduktionen Stall Flyt Fast Djup % ›Foderstat ›Byggnad ›Täckning behållare ›Fyllning under täcke ›Torv i ströbädd ›Snabb nedbrukning ›Bandspridning ›Nedmyllare ›Spridningstidpunkt LagringSpridning kvar till grödan

52 N 2 O-N i % av tot-N: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1% Dessutom: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-N, min-N i mark Ammoniak (NH 3 ) och lustgas (N 2 O) Bandspridning jämfört med täckt ytmyllning (Rodhe & Pell, 2005)

53 Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003 Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning

54 Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver

55 Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva 10-15 kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov