”Forskarens perspektiv” Nätverkskonferens i Linköping 8 februari, 2006 Anders Anell Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) Box 2127, 220 02 Lund,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fritidshem Elever 2013 Fritidshem - Elever 2013 Enhet:
Advertisements

Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Varför är inte multisjuka äldre välkomna på sjukhus?
Intensivvård och äldre
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Socialdepartementet Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv SSN 23 november 2010.
Kan en förkylning ge övervikt?
Privat velferd – vinnere og tapere: Är vinst i vården en vinst för vården? Inge Axelsson Professor i medicinsk vetenskap, Mittuniversitetet Överläkare.
Svenska universitetsavknoppningar – 20 år senare Marie Löwegren, Lunds universitet
Patienten som kund – nya roller i primärvården
Born Globals – nystartade, innovativa och internationella
GUMBALDE GOLFKLUBB - JUNIORKOMMITTÉN BOX STÅNGA TELEFON: ”Goda exempel” Idrottskonferensen
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi
Prehospital sjukvård KAMBER-Skåne | Samverkan vid omhändertagandet av svårt sjuka patienter inom Region Skåne.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Utredning om hjälpmedelsförsörjningen i Västra Götaland.
Medborgarnas primärvård
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Landstingsdirektörens ledningsstab Landstingsdirektörens ledningsstab 2 Vem är jag? 62 år ( nästan ) Sambo sedan 35 år tillbaka, en utflugen.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Alf Jönsson. Öppna jämförelser Sydöstra sjukvårdsregionen: Bästa sjukvårdsregion Hälsouniversitetet: Bästa läkarutbildningen Sveriges.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Förbättringskunskap Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvement. Förgrundsgestalter.
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Framtidens utmaningar
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Patientens valfrihet och andra utmaningar för hälso- och sjukvården Jonas Andersson Oppositionsråd (FP) vice ordförande hälso- och sjukvårdsutskottet.
Registerbaserad forskning FEKAFH Göteborg den 23/5 Per Johansson Nationalekonomi Uppsala University och IFAU 1.
Vårdval i primärvården
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
4/00 Bakgrund – förutsättningar Hälso- och sjukvårdens utvecklings- strategi – närsjukvården ska utvecklas Arbetet har kommit olika långt i Västra Götaland.
BjH 8 mars BjH 8 mars
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Start.
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Socialstyrelsens underlag till Ansvarskommittén ”God vård på lika villkor” GÖTEBORG
Vård i regionen Sydöstra sjukvårdsregionen
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
DIVISION Närsjukvård. DIVISION Närsjukvård DIVISION Närsjukvård.
Co-produktion Vårdgivare genomför vården med och inte för eller till vårdtagarna Utmanar expertbaserade system: Vårdgivare har expert kompetens inne i.
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Förbättringskunskap. Begreppet förbättringskunskap är en översättning av det som i amerikansk litteratur kallas för Profound knowledge of improvement.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Morgondagens primärvård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Sofia Kialt projektledare​
Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi
Omställningen av hälso- och sjukvården
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Syfte, målbild och värdegrund för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

”Forskarens perspektiv” Nätverkskonferens i Linköping 8 februari, 2006 Anders Anell Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) Box 2127, Lund,

Medborgarperspektiv – vilka är målen? Tillgång till vård av god kvalitet Fördelning efter behov Rätt att välja vårdgivare, rätt till information och inflytande vid val av behandling m.m.

Tillgången till god vård varierar Stockholm21.44 SEK Uppsala/Örebro20.16 SEK Norra regionen19.31 SEK Södra regionen16.99 SEK Sydöstra regionen16.34 SEK Västra regionen16.08 SEK Källa: Dagens Medicin, 21 September 2005, s Herceptin/trastuzumab, Erbitux/cetuximab, Avastin/bevacizumab, Mabthera/rituximab and Glivec/imatinib. Utgifter per invånare för fem nya cancerläkemedel –

Prioriteringar sker dolt och decentraliserat Olika bedömningar lokalt ger geografiska variationer –Brister i förutsägbarhet, lika fall inte behandlas lika –Undergräver sannolikt medborgares förtroende Utveckling mot öppna prioriteringsprocesser –Fokus på att skapa rättvisa och legitima procedurer 1 –Läkemedelsförmånsnämden (LFN) svenskt exempel 1 Daniels N, Sabin J. (2002) Setting limits fairly. Can we learn to share medical resources? Oxford: Oxford University Press.

Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number of visits to a doctor in 19 OECD countries van Doorslaer, E. et al. CMAJ 2006;174: Läkarbesöken fördelas inte enbart efter behov

Primärvården/allmänläkarnas historia Primärvård utvecklades först under 1970-tal Revirstrider med barnläkare, gynekologer, öronläkare och kirurger under 1970-talet –allmänläkarna onödig och fördyrande vårdnivå som leder till sämre vårdkvalitet (Gyllensvärd m fl i Läkartidningen 1978) Närsjukvård och nya revirstrider med internmedicin och geriatrik under 2000-tal –farligt för både ekonomi och patienter att låta allmänläkare ta ansvar för multisjuka äldre (Clyne m fl i Dagens Medicin 2003) Anell A. (2004) Strukturer, Resurser, Drivkrafter – sjukvårdens förutsättningar. Studentlitteratur: Lund.

Svaga drivkrafter för samverkan Naturliga förhållningssättet mellan professioner är konkurrens 1 –Den som har mest kunskap och är bäst organiserad ”vinner” Avgränsning av uppdraget viktigt för professionell utveckling och status –Olika förutsättningar för skilda specialiteter, sämst för allmänläkare och andra generalister Vem tar hand om de som behöver insatser från flera håll? 1 Abbott A. (1988) The systems of professions. An essay on the division of expert labour. The University of Chicago Press: Chicago and London.

Vilken primärvård vill befolkningen ha? individer fick ta ställning till primärvårdsmodeller med olika egenskaper 1 Inflytande, möjligheter att välja vårdgivare och väntetider viktigast En del vill lista sig hos allmänläkare, andra hos vårdteam (beroende av bl a ålder och hälsa) Möjligheter att välja mellan olika alternativ gör fler nöjda! 1 Hjelmgren J, Anell A, Nordling S. (2006) Hur vill befolkningen organisera primärvården? – En studie baserad på ’Discrete Choice’ metodik (DCE). E-rapport, IHE. Tillgänglig via