Varför behövs forskning inom allmänmedicin?

En presentation över ämnet: "Varför behövs forskning inom allmänmedicin?"— Presentationens avskrift:

1 Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Susanna Calling, med dr, ST-läk Skånsk Allmänläkardag 24 okt 2013

2 Agenda Doktorsavhandling CPF och AKC
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?/ Aktuell forskning

3 ”Web of causation”

4 Kontakt avd epi.

5 Avhandling Malmö Förebyggande Medicin Malmö Kost Cancer

6 Slutsats avhandling Risken för kardiovaskulär sjukdom hos individer med fetma skiljer sig markant beroende på andra riskfaktorer. Rökare Arbetare Ensamboende

7 Två män med samma BMI

8 Den farliga äppelfetman

9 Slutsats avhandling Obesitas-patienter är en heterogen grupp som inte bör bedömas och behandlas likadant!

10 Centrum för Primärvårdsforskning (CPF)
Traditionellt mindre forskning i primärvård än slutenvård Extern utvärdering av Med fak 2002 CPF 2009

11 CPF – samarbete primärvård universitet
11

12 AKC – allmänmedicinska kunskapscentra
Vårdcentraler med forskningsuppdrag från CPF På varje AKC finns en forskningscoach: en disputerad, kliniskt verksam vårdgivare = AKC-koordinator 12

13 AKC

14 AKC-koordinatorer AKC Malmö: Susanna Calling/ Annika Brorsson
AKC Lund: Staffan Lindeberg AKC Eslöv: Patrik Midlöv AKC Nordost: Rickard Ekesbo AKC Sydost: Bengt Zöller AKC Nordväst: Stefan Bremberg/Åsa Lilja AKC CPF: Emelie Stenman

15 Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Stärker den allmänmedicinska specialiteten!

16 Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Utredning och behandling bör grundas på studier ur allmänmedicinskt perspektiv!

17 Primärvårdens hälsofrämjande ansvar i samhället
Politiker? Företag? Offentliga miljöer – skolor etc? Bostadsområden – stadsplanering?

18 Aktuell forskning Kardiovaskulär sjukdom Levnadsvanor Barns hälsa
Socioekonomi/ bostadsområde

19 Databaser Epidemiologiska studier: Dödsorsaksregistret
Slutenvårdsregistret Flergenerationsregistret Medicinska födelseregistret Primärvårdsregister!

20 (Calling S, Jianguang J, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B 2013)

21 Socioekonomiska faktorer
Utbildning Inkomst Civilstånd Utländsk bakgrund

22 Socioekonomiska faktorer
Påverkar ett stort antal sjukdomar och riskfaktorer Primärvårdens organisation är starkt beroende av socioekonomiska förhållanden

23 Bostadsområdets effekt på hälsan

24 Underpriviligierat bostadsområde (”deprived neighborhood”)
Låg utbildning Låg inkomst Arbetslöshet Socialbidragstagare

25 GIS – geografiskt informationssystem

26 Teorier kring bostadsområdets effekt på hälsan
Stress Kriminalitet, våld, nedskräpning Social desintegration (arbetslöshet, mobilitet) Sociala nätverk/ social capital Levnadsvanor Sökbeteende till medicinsk vård

27 Prematur födsel Socioekonomiska och demografiska skillnader
Associerat till levnadsvanor Ökad sjuklighet i spädbarnsår, barndom och vuxen ålder I Sverige har prematura barn hög överlevnad och god prognos

28 Prematur födsel – risk för olyckor
Risk för transportolyckor, fallolyckor och övriga olyckor hos individer 1-23 år Risken var inte förhöjd hos för tidigt födda barn jämfört med hos fullgångna barn. (Calling S, Palmér K, Jönsson L, Sundquist J, Winkleby M, Sundquist K 2013)

29 Allmänmedicinsk forskning
”Centered on patient and context”

30 Vi behöver försöka räkna ut vem som…
30

31 …drabbas 31