Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, Adjungerad professor -Projektledare

Varför denna studie?  Skolmiljö viktig  Minst 6500 timmar i skolmiljö under grundskoletid  Skulle motsvara 3,5 år heltidsarbete  Olika faktorer kan påverka den psykiska hälsan  Fysisk miljö  hälsobeteende, riskfaktorer (t.ex. buller)  Social miljö  relationer (t.ex. klasskamrater, lärare)  Organisation och normer  ex. delaktighet, skolans ”ethos”  Pedagogisk miljö  lärande, skolresultat, beteende  Skolresultat bland svenska elever uppmärksammas 1/10/2015Maria Rosaria Galanti2

1/10/2015Maria Rosaria Galanti3

1/10/20154Maria Rosaria Galanti Källa: Kiriaki Kosidou, CES

Bärande hypoteser 1/10/2015Maria Rosaria Galanti5 Yttremiljö: Familj Fritid/vänner Yttremiljö: Familj Fritid/vänner Socialt och pedagogiskt skolklimat Psykisk hälsa Epigenetiska förändringar Epigenetiska förändringar Skolresultat (t.ex. betyg) Andra mediatorer: t.ex. beteende

Vilka deltar/deltagit i studie?  98 skolor i åtta län  Just nu, drygt 3500 elever i årskurs 7 och deras familjer  Uppföljning: ett år efter avslutad grundskola  Otaliga lärare och elever i årskurs 9  Mätning av skolmiljö  Elevhälsa  Samordning av info till föräldrar, salivprover 1/10/2015Maria Rosaria Galanti6

Skolorna i Kupol 1/10/2015Maria Rosaria Galanti7

Hur mäter vi psykisk hälsa/ohälsa?  SDQ (The Strenght and Difficulties Questionnaire, Goodman 1999).  Två eller tre informanter: eleven, föräldrar, lärare (i Kupol: elever och föräldrar)  5 dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperactivitet/ uppmärksamhet, relationer till kamrater, prosocial beteende  Inte tillräcklig känslig för att mäta depressiva symtom  CES-DC Center for Epidemiological Studies – Depression Child  20 frågor som barnet besvarar själv 1/10/2015Maria Rosaria Galanti8

Hur mäts skolans pedagogiska miljö? PESOK  Upphovsman: Lennart Grosin (pedagog vid SU/KI).  Inspiration av internationell forskning om framgångsrika skolor (T.ex. Rutter, Sammons, Mortimore).  Ämnar fånga både kulturella aspekter (mål, värderingar, förväntningar) och strukturella aspekter (de pedagogiska aktiviteternas upplägg och innehåll)  Två informanter: elever och lärare  PESOK har tidigare visats samvariera med studieresultat och uppförande 1/10/20159Maria Rosaria Galanti

PESOK Elever (8 dimensioner)  Förväntningar  Uppfattning om lärarnormer  Lärares stöd  Undervisningen  Elevmedverkan  Miljön i skolan  Skola – hem  Skolledningen Lärare (11 dimensioner)  Förväntningar  Enhetlighet inom kollegiet om förväntningar och krav  Elevfokuserat arbetssätt  Grundläggande antaganden  Skola- hem  Lärarsamverkan och samarbete  Lärares självtillit och utveckling  Undervisning  Utvärdering  Rektor – pedagogiskt ledarskap  Skolledningen 1/10/2015Maria Rosaria Galanti10

Preliminära resultat: PESOK tillfredställande instrument ( Hultin H. et al, submitted)  Psykometriska analyser (faktorstruktur)  Lärar PESOK  Mäter två faktorer: 1.skolans ledarskap och 2.pedagogisk aktivitet/sociala relationer  Bra korrelation mellan dessa subskalor  Bra korrelation med TCI (annan skala, internationellt validerad)  Elev PESOK  Mäter en faktor ”skolklimat”  Starkare laddning på skalor som mäter undervisning och lärarstöd  Samtliga 8 sub-skalor väl korrelerade 1/10/2015Maria Rosaria Galanti11

Preliminära resultat: skolmiljö samvarierar med skolresultat (Hultin H. et al, submitted)  Signifikant korrelation av ElevPESOK (totalt) med  Medelvärde meritpoäng i årskurs 9  Andel elever som uppfyller mål för samtliga ämne  Tre starka dimensioner  Förväntningar på inlärningsresultat  Skolans ledarskap  Upplevelse av normer hos lärarna 1/10/2015Maria Rosaria Galanti12

Skillnader mellan skolor i studien  Totalpoängen för ElevPESOK, (teoretisk skala poäng): mellan och  Totalpoängen för LärarPESOK (teoretisk skala poäng) mellan och  Överensstämmelsen mellan ElevPESOK och LärarPESOK var relativt låg.  Olika aspekter av skolklimat ?  Friskolor generellt högre poäng (förväntningar, undervisning, skola-hem, ledning) 1/10/2015Maria Rosaria Galanti13

Skillnader mellan skolor i studien Friskolor högre poäng från ElevPesok för:  Förväntningar t.ex”Mina lärare tror säkert att jag kan klara att komma in på ett nationellt program på gymnasiet om jag bara vill.”  Undervisningen (t.ex.”På de flesta lektioner ställer lärarna frågor eller ger oss problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara”)  Skola – hem (t.ex.”Om jag skulle bråka eller uppföra mig illa i skolan skulle mina föräldrar säkert snabbt få reda på det”)  Skolledningen (t.ex. fler höll med om ”Vår rektor verkar intresserad av oss elever”)  1/10/2015Maria Rosaria Galanti14

Psykisk hälsa bland deltagande elever i årskurs 7 - Skolår  Totalt 12% av barn i studien besvarade SDQ eller CES-DC på ett sådant sätt som indikerar risk för psykisk ohälsa.  Flickor i större utsräckning än pojkar  Depressiva symtom dominerar 1/10/2015Maria Rosaria Galanti15

Fördelning av SDQ symtompoäng 1/10/2015Maria Rosaria Galanti16

Fördelning CES-DC symtompoäng 1/10/2015Maria Rosaria Galanti17

Sammanfattningsvis, i Kupol  God möjlighet att mäta/beskriva grundskolans pedagogiska miljö  Kan ingå i kvalitetsutveckling  Psykisk ohälsa bland tonåringar följer en känd mönster  Viktiga spår  Flickor/pojkar  Sociala skillnader  Utveckling av problem/symtom över tid 1/10/2015Maria Rosaria Galanti18

Tack från KUPOLteamet! 1/10/2015Maria Rosaria Galanti19