KURS I SALUTOGENT TÄNKANDE

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vs..
Advertisements

Ingen överraskning! •Arbetslöshet leder till ohälsa hos både kvinnor och män •Anne Hammarström, professor •Inst Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Agneta Hörnell, professor, RD Inst f kostvetenskap, Umeå universitet
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
CP- konferansen I Oslo den 31 januari 2014
Utvärderingens resultat. Både förutsättningar och individuella aspekter har betydelse för hållbarhet • Förutsättningar i form av: • krav i arbetet • relation.
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Psykisk ohälsa bland barn och unga - ett folkhälsoperspektiv
FAMILJEFAKTORER OCH UNGDOMSKRIMINALITET
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
Barnens behov i centrum
Flyktingbarn och familjer Kort familjeintervention och
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
i Skuggan Carsten Rose Professor Projektledare RCC Syd
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Det sociala sammanhangets betydelse
Engagerade ”användare” Från användare som representanter vilka legitimerar en nästan färdig tjänst, till engagerade och drivande (utvecklare) Karin Danielsson.
Skyddande faktorer
Behandling av ADHD med Amfetamin. Kortsiktiga effekter på familjeinteraktionen. Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder with Amphetamine.
Ta ställning och handla!
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
® BrucElvis Gå vidare genom att klicka på musen !
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Inledning Björn Wickström Temaledare Psynk
Icke-kognitiva förmågor
Bilens roll för människors aktiviteter och subjektiva välbefinnande Cecilia Jakobsson Bergstad Göteborgs Universitet.
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
Fysisk aktivitet bland barn i Europa Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, PhD Universitetslektor Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING INDI VID SAM FUND KONTINUITET
Ladfors, mars 2015 Induktion 13e Mars Ladfors, mars 2015 Reklampaus: Jönköping augusti 2015 Bl.a. Induktions symposium.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Beteendeproblem FFT (Funktionell Family Therapy) MST (Multisystemic therapy) Tertiär prevention Verksamma program har minskat återfallsfrekvens, i missbruk,
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( )
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
EN SENSATIONS-, AKTIONS, OCH INTERAKTIONSTEKNIK. KUNSKAPEN OMORGANISERAS.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Svenska Judoförbundet Stockholms Judoförbund - Klubbmöte 13/11-12 Utbildning.
National Assessment Sweden: Age Organisations Prepared by: Barrett Values Centre March 14, 2014.
National Assessment Sweden: Employment type Arbetar inte- Organisations Prepared by: Barrett Values Centre March 14, 2014.
Hälsofrämjande arbetsplats
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
1 Integrerad samverkan – trendspaning på definitioner Jonas Wells, Nationella Nätverket för Samordningsförbund
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010.
VÄNSKAP KÄNNER INGA GRÄNSER Som frivillig inom Röda Korset.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Mot en liberal välfärdspolitisk modell?
National Assessment Sweden: Age Org. Perspective
National Assessment Sweden: Övriga Sverige- Organisational Perspective
Teorier och Principer bakom ”good practice” vid livsstilsförändring
National Assessment Sweden: Age Org perspective
National Assessment Sweden: Man- Organisational Perspective
National Assessment Sweden: Man- Org. Perspective
National Assessment Sweden: Arbetar inte- Organisational Perspective
National Assessment Sweden: Storstockholmsområdet- Org. Perspective
Jonas Wells, Nationella Nätverket för Samordningsförbund
Ekspertutvalget om kjønnsforskjeller i skoleprestasjoner Oslo 5 april 2018 Hvorfor er gutter overrepresentert i spesialundervisningen? Bengt Persson.
Hur skapar man ett bra samhälle med hjälp av civilsamhället?
Vad betyder Social Kompetens
FYSISK AKTIVITET & SKÄRMTID
Presentationens avskrift:

KURS I SALUTOGENT TÄNKANDE KJELL HANSSON 046-145916 0708 145916 Kjell.Hansson@soch.lu.se Salutogenes.com

The Lundby study Social and Psychiatric investigation of the total Population in two small counties in Skåne, Sweden First wave 1947 Total n=2550 Children (0-15 years) n=590 Children with > 3 riskfactors n=221 Second wave 1957 Third wave 1972 Fourth wave 1988 Follow up all children who had more than 3 riskfactors n=148 Fifth wave 2000 Follow up of all individuals 50 years later

Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walch

Begrepp besläktade med KASAM Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att ”komma igen” Werner, E. & Smith, S. R. (1992). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.

About Resilience Resource Risk- factor is the opposite of factor Vulnerabiliy Protective Sårbarhets Skyddande faktor faktor Salutogen faktor Proctective factor has a buffering effect at high risk but no effect at low risk Proctective faktor har en skyddande effekt vid högrisksituationer men inte vid lågrisksituationer

PROCENT UNGDOMAR MED GOD ANPASSNING Tiet et al (1998). Adverse life events and resilience. Journal of American Academy of Child and Adolecent Psychiatry, 37:11, 1191-1200

INGEN KONTAKT MED MORFAR GOD KONTAKT MED MORFAR BARNENS SYMTOMTYNGD FÖRÄLDRARNAS RELATION BRA FÖRÄLDRARNAS RELATION DÅLIG

Salutogena faktorer Individ 1. God social kapacitet 2. Positivt självförtroeende 3. Självständighet 4. Framgångsrik coping 5. Intelligens and kreativitet 6. Utveckling av speciella intressen och hobby 7. Inre locus of control 8. Impulskontroll 9. Hög aktivitet och energi Familj och omgivning 1. Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") 2. Tillitsfulla och intima relationer 3. Betydelsefull annan person 4. Klart definierade gränser och subsystem. 5. Klara regler i hemmet 6. Positiv föräldra-barn relation 7. Delade värderingar

Stödjande och skyddande familjefaktorer .Ömsesidigt stöd .Respekt för individuell skillnader .Stabilitet i livet .Dela i relationen .Flexibilitet .Kommunikation .Problemlösning .Stödja personers trossystem .Bibehålla hoppet .Mastery (vad kan man klara) .Komma från rigida mönster .Ekonomiska och materiella möjligheter Froma Walch, 1995

Basala färdigheter i en fungerande familj Förmåga till anpassning Satsar på familjen God kommunikation Stöd och uppmuntran i familjen Uttrycka uppskattning Social anknytning Klara roller Gemensam tid Klara gränser Samarbete Problemlösningsförmåga Family therapy News, 1990, p8

Lyckliga äktenskap Tillit till varandra God problemlösning Äktenskapet är livslångt Öppen och ärlig kommunikation Gilla att vara tillsammans Delade värderingar Omtanke om varandra Kärlek till varandra Spanier 1979

Högstadieungdomar, n=607, KASAM 29

Kasam - 13, Tvillingstudien

Samband mellan KASAM och andra begrepp Fysisk hälsa Optimism Framtidstro Coping Locus of control Loneliness scale Familjefaktorer Emotionalitet Sociabilitet Äktenskaplig tillfredställelse Frekvens av idrottsutövning

Årskurs 8 och 9, n ca. 3000, Danmark Alla skillnader mellan ja och nej är signifikanta både för pojkar och flickor Årskurs 8 och 9, n ca. 3000, Danmark Anne Nilsen (2000) National Institute of Public Health