Den svenska verksamheten i de regionala strukturerna Bettina C. Lindfors, forskare Folktingets session, Svenska social- och kommunalhögskolan

Regional utredning 2008/09 Enkätundersökning kompletterat med personalintervjuer om språklig organisering. Tvåspråkiga: 2 länsstyrelser (samservice, polisen), 5 landskapsförbund, 4 TE-centraler, 4 miljöcentraler, 6 nödcentraler, 3 FPA kretscentraler. Finskspråkiga: Ö förbund, S-Ö TE-central, M- Ö förbund, Kymmenedalens förbund, S-Ö F TE- central.

Svensk service organiserad som En del av ordinär verksamhet Formella strukturer Informella nätverk Och även Strategisk placering av personal inom verksamhetsområde Strategi och skriftliga anvisningar för personal En uppgift vid sidan om tjänstemannens ordinära uppgifter

Bekräftelse Tvåspråkiga myndigheter medvetna om skyldigheten att handla på eget initiativ. MEN! Medvetna om att lagen inte förutsätter att samtliga tjänstemän innehar lika goda kunskaper i svenska. → Svensk service på begäran av kunden både vid två- och finskspråkiga enheter.

Kundperspektiv saknas Utvärdering av kundgruppers tillfredsställelse med svensk service obefintlig - organisatoriskt perspektiv dominerar. Språkbarometern 2008: Svenskspråkiga minoritetens nöjdhet med service korrelerar med hur stor andel den svenskspråkiga befolkningen utgör. Finskspråkiga minoriteter generellt högre vitsord för den statliga och kommunala servicen än svenskspråkiga minoriteter.

Arbetsmiljöer Dominerande arbetsspråk finska - endast Östra Nylands och Österbottens förbund kan karaktäriseras som tvåspråkiga arbetsmiljöer. Övriga är TE-centralernas landsbygds-avdelningar och länsstyrelsernas svenska sektion vid bildningsavdelningarna. → Koncentration av svensk service till enskilda tjänstemän, sektioner, avdelningar, nationell telefonservice. Ledningen avgörande roll vid personalens språkliga fördelning (rekrytering). Behov av kontinuerlig uppföljning av personalens språkkunskaper vid sidan om de årliga utvecklingssamtalen.

Över hälften av enheterna saknar en svensk informatör, ofta del av tjänstemännens arbetsbild. Svensk information = ofta översättning av finsk information. Webben = framtida informationskälla. Översättare = översysselsatta nyckelpersoner. I flesta enheter egen/gemensam översättare, kompletterat med köptjänster. Efterlyses bättre samarbete med ministerier i fråga om svenskt material.

Formella strukturer Svenska sektionen vid bildningsavdelning (SF & VF länsstyrelse) Västra Finlands regiondirektion (N förbund) Skärgårdsombudsman (EF förbund) Gemensam översättare (tvåspråkiga TE-centraler) Svensk/finsk språkkö (nödcentraler) Svensk representation i ledningsgruppen (länsstyrelser, TE-centraler) Nationell svensk telefonservice (FPA)

Informella nätverk Svenska arbetsgruppen (tvåspråkiga TE- centralerna) Svenska sektionen under delegationen, tvåspråkigt odlarråd (N T-central) Svenska sakkunniga/avdelning och servicenätverk (SF länsstyrelse, TE-centraler, miljöcentraler, LPA kretscentraler, nödcentraler)

Fungerande modeller? Ja…reserverade resurser, konkreta uppgifter, påverkningsmöjligheter inom organisation, förankring bland ledningen, eldsjälar, etablerat samarbete mellan verksamhetsområden. Nej…saknar resurser, vid sidan om ordinära uppgifter, utnämnd mot egen vilja, utlämnade åt sitt öde inom organisationen, innehåll saknas.

ALKU – nya modeller 2010? Myndigheterna skeptiska till den statligt drivna reformpolitiken med en allt för stram tidtabell. Vid beredningen behandling av språkliga konsekvenser på allmän nivå – hur trygga vid sidan om finska, inte som del av verksamhet. Samservice – framtida organiseringsform (?). Landskapens förstärkta roll – finskspråkiga myndigheter har inte förberett förändringar i de språkliga förhållandena.

Integrering av befintliga svenska modeller? Kunskap om fungerande organisering av svensk service finns hos de enskilda tjänstemännen i strukturerna och nätverken. Attityden har förändrats - generationsfråga ”Svenskan tillhör en förgången tid anknutet till det nordiska samarbetet, numera flerspråkighet och internationellt samarbete”.

Förslag till åtgärder Utnyttja befintliga, fungerande lösningar & kunskap hos personalen Beakta kundrespons & språkliga aspekter vid utvärdering Uppföljning av personalens språkkunskaper & servicekedjor Enhetligt förfarande vid anställning & definiera språkkrav i arbetsbeskrivningar Tvåspråkighet i intern kommunikation, stöder tvåspråkighet i extern kommunikation

Gemensamt orosmoment ”Onko tutkittu ja keskusteltu siitä, panostetaanko ruotsinkielisessä kulttuuriyhteisössä ja erityisesti sen koulutuspuolella siihen, että ruotsinkieliset hakeutuvat tasaisesti yhteiskunnan eri aloille. Joskus tuntuu että ruotsinkieliset hakijat puuttuvat joukosta. Minne yhteiskunnan aloille ja tasoille ruotsinkielisestä koulutuksesta valmistuvat sijoittuvat”