SPIS-Elena – Spårvägar i Skåne 26 januari 2012 Marcus Horning, Projektchef, SPIS-Elena

=

Projekten inom samarbetet

Elena ansökan hösten 2010 ELENA-ansökan inskickad till EIB december 2010. Maj 2011 – ansökan accepterad och godkänd av politiska styrgruppen 33 miljoner SEK til May 2014 90 % Elena 10% fördelad mellan parterna Parterna ska ha förbundit sig till en investering 25 gånger bidraget innan projektperioden är slut dvs cirka 650 miljoner SEK

Political steering committee of SPIS Head of chief committe of SPIS Organisation Spårvagnar i Skåne Political steering committee of SPIS Head of chief committe of SPIS WP 1 Project management of SPIS-Elena WP 2 Vehicles WP 3 Financing WP 4 Design WP 5 Main- tenance WP 6 Communication

Medarbetare och projektkontor Projektchef Controller Upphandlingsexpert Spårvagnsexpert Projektstrateg Kommunikatör Projektkoordinator 1 Projektkoordinator 2 Projektkoordinator 3

Nästa generation kollektivtrafik(resenärer)?

Densitet av befolkning i Skåne

Stora utvecklingsprocesser i regionen HH, metro osv Syftar alla till att stärka tillväxten i regionen Hög hastighetståg ESS Brunnshög Maxlab IV Citytunneln Bo01 Öresundsbron

Ställs höga krav på regionens tillväxtmotorer Förvalta och få maximal utdelning av gjorda och framtida investeringar Knyta samman och skapa en stark region Skapa synergier Strukturbildande kollektivtrafik Attraktiva stads- och livsmiljöer Vara en fortsatt spjutspets för Hållbar utveckling Samarbeta!

Lund NE/Brunnshög På sikt 50 000 sysselsatta och boende

Kunskapsstråket

Lund C Lund C 36 000 passagerare per dag (Malmö C 38 000 passagerare per dag) (Göteborg C 42 000 passagerare per dag)

Lundalänken (180 mkr) togs i bruk för busstrafik 2003 Lundalänken (180 mkr) togs i bruk för busstrafik 2003. Resandet längs länken fördubblades på 5 år. All byggnation genomförd utifrån det långsiktiga målet om spårtrafik 14

Framtidens kollektivtrafik – fler bussar? Lundalänken idag En buss var 3,75 minut i rusningstid Mellan LTH och Sjukhuset 2,3 minuter i rusningstid

Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken

Mål med projektet Attraktiv stadsmiljö Attraktiv kollektivtrafik

Föreslagen sträckning Drygt 5 km dubbelspår och 9 hållplatser Spårvagn avgår var 10:e minut i rusningstid Ingen biltrafik i banan, endast i korsningar Väster om sjukhuset samsas buss och spår- vagn i samma bana, öster därom går endast spårvagnar i banan

Utbyggnad av spårvägsnät till 2030 enl ÖP

Förutsättningar och konsekvenser Stadsmiljö, stadsutveckling Trafik Kostnader

Stadsmiljö, stadsutveckling Länkar samman Lund C/stadskärna och Lund NE/Brunnshög och hela Kunskapsstråket Mindre fastighetsintrång kan bli nödvändigt på enstaka punkter FOJAB arkitekter

Trafik Stor höjning av kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet i stråket. Gång- och cykeltrafiken påverkas, men bedöms inte leda till en försämring totalt sett Biltrafiken påverkas i viss mån pga spårvagnens prioritet i korsningar, samt att på Laurentiigatan föreslås endast behörig biltrafik tillåtas Trafiksäkerheten är svårbedömd men med en positiv förändring, viktig fråga att studera vidare.

Kostnader Kostnad för spåranläggningen har i projektet beräknats till ca 640 mkr Enligt Malmö, Lund och Helsingborg bör 50% av spåranläggningen finansieras av staten. Spårvägen – en del av ett Skånepaket Kostnader för spårvagnar täcks av Skånetrafiken Kostnader för drift och underhåll samt depåanläggning täcks av Skånetrafiken och kommunen gemensamt

Måluppfyllelse och samlad bedömning Spårväg Lund C – ESS uppfyller väl de uppsatta målen om att skapa en attraktiv stadsmiljö och en attraktiv kollektivtrafik Spårväg Lund C – ESS ger de bästa förutsättningarna för att utveckla Kunskapsstråket och Lund NE/Brunnshög De negativa effekterna/riskerna bedöms vara hanterbara, men måste studeras vidare i fortsatt planering

Tidplan Förstudie Detaljplan Bygghandling Byggtid Trafikering

Tack