Geriatrik på Universitetssjukhuset Britt-Marie Hennerdal

Geriatrik Palliativa sektionen Demenssektionen Rehabsektionen Forskning Utvecklingsarbete-patientsäkerhet Framtid, visioner

Befolkningsutveckling ÖLL Befolkningsutveckling för respektive primärt upptagningsområde 2005 – 2010 äldre än 65 år USÖ: + 3 663 Karlskoga: + 769 Lindesberg: + 876 USÖ: + 12,1 % Karlskoga: + 7,7 % Lindesberg: + 8,9 % ca 0,3 % multisjuka, sköra äldre Ca 7 % multisjuka men ännu ej så vårdbehövande

Varför Geriatrik? Ökat antal äldre över 65 års ålder Det finns ett utbildningsbehov kring åldrandet Äldre sköra patienter har ofta mer än en sjukdom Alltmer specialiserade avdelningar/kunskaper Patienterna har behov av läkemedelsöversyn Möjlighet till både sluten och öppenvård inkl. hembesök Kunskap om andra vårdgivare, vårdgrannar

Geriatriska kliniken Ca 130 medarbetare USÖ 3500 anställda 3 vårdavdelningar, 34 vårdplatser USÖ 550 vårdplatser 10 läkare USÖ 570 läkare Sjuksköterskor, undersköterskor Arbetsterapeuter, sjukgymnaster Kuratorer, psykologer

AGK akut geriatrisk konsult Dagligen deltagande i medicin AVA-rond kl 10.15, ”kan” patienterna >65 års ålder Konsult för direktinläggningar för mottagningsbesök bedömning på avdelning uppföljning av Ger. teamet telefonrådgivning till USÖ, primärvård

Syfte och mål med vård i livets slut Jag… … och mina närstående är informerade om min situation … är smärtlindrad … är lindrad från andra övriga symtom … är ordinerad läkemedel som kan ges vid behov … vårdas där jag vill dö … behöver inte dö ensam … vet att mina närstående får stöd

Palliativ vård Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Palliativ vård enl. WHO 2002: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden Integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt liv som möjligt fram till döden Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal

Palliativ vård Palliativ vård enl. WHO: (fortsättning) Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.

~3000 dödsfall i Örebro län 80% beräknas behöva palliativ vård

Palliativ vård/Vård i livets slutskede Palliativ vård inom länet ges till största delen via kommunens distriktssköterskor tillsammans med primärvårdsläkare. Vården ges i hemmet eller på kommunalt boende och kallas Allmän palliativ vård. Palliativ vård bedrivs även på länets 3 sjukhus, nästan samtliga kliniken. Specialiserad palliativ vård ges på avd 84/Vitsippan USÖ, LAH samt via Palliativa rådgivningsteamet i Karlskoga och Smärtsektionen i Lindesberg.

Palliativa sektionen Avd 84/Vitsippan, slutenvårdsavdelning för palliativ vård. Startade 1991 på Karlahuset LAH, palliativ öppenvårdsverksamhet, 1974. Remissinstans för palliativ vård USÖ

Avd 84/Vitsippan Flyttade in till USÖ våren 2006 (7 år i Karlahuset , 8 år i Mellringe) Palliativ vårdavdelning. Förändringar i den palliativa vården enl WHOs def, aktiva åtgärder. Av alla inläggningar på avd 84 resulterar 25% i utskrivning till hemmet alt kommunalt boende.

Avd 84/Vitsippan Inläggning efter remiss för specialiserad palliativ vård från annan sjukhusklinik (vanligast) Vanligt med direktinläggning från LAH alt allmän palliativ vård i hemmet (ej via akuten) Inläggning för symtomlindring Växelvård för avlastning av anhöriga i hemmet

Avd 84/Vitsippan Inläggning i samband med undersökningar (röntgen) eller andra ingrepp t.ex. tappning av vätska bukhålan/lungsäck och strålbehandling Inläggning från annan klinik för bedömning av vårdbehov och planering innan utskrivning till hemmet alt kommunalt boende.

LAH/Landstingets avancerade hemsjukvård Uppdrag att bedriva specialiserad palliativ vård i hemmet med eller utan insatser från kommunen Patienten kan ha pågående vård och behandling via annan klinik( t.ex cellgiftsbehandling) Avancerad hemsjukvård(ej palliativ vård)

LAH/Landstingets avancerade hemsjukvård ”Konsultuppdrag” för t.ex. LAH sjuksköterska när annan klinik/läkare sköter patienten Utbildningsinsatser för annan vårdpersonal

Palliativ vård nationellt Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 Regionala cancercentra (RCC), Nationella riktlinjer för palliativ vård Socialstyrelsen, 2013.

N-O Hagnelius, överläkare 65 år och äldre 1950-2050 N-O Hagnelius, överläkare 1980 2010 2030 2050 År 2030: Var fjärde invånare ≥ 65 år 3/4 miljon ≥ 80 år

Ålderskurva 50 100

Data från Kungsholmenprojektet Morbiditet hos äldre Data från Kungsholmenprojektet Punktprevalensen 1 Eventuell sjukdomsdiagnos ställdes enligt WHOs kategorisering ICD-9, (WHO, 1986). 2 MMT<24 (Folstein et al, 1975) 3 Diagnosen demens ställdes av två läkare, oberoende av varandra, enligt DSM-III-R-kriterier (American Psychiatric Association, 1987). 4 Övriga sjukdomar var endokrina, gastrointestinala, hematologiska, infektioner, neurologiska och respiratoriska. Fratiglioni et al. Läkartidningen 2001;98:552-8

Vad är demens? Vid demens finns: minnesstörning svårigheter att tänka, planera, lösa problem förändring av det emotionella registret/personligheten nedstämdhet, initiativlöshet, aggressivitet svårigheter att utföra praktiska göromål

Mottagning, Avd 94, BPSD-team Vi jobbar nära tillsammans med primärvården Ssk Ängen Mottagning, Avd 94, BPSD-team

Utredningens innehåll HSN: Nationella riktlinjer 2009-08-19Halvtidskontroll 2017-04-072017-04-072008-12-11 Utredningens innehåll anamnes status 80% kemlab/serologi/LP avbildning N-O Hagnelius/IKM 27

Funktionsnivå: FAST (Functional Assessment Scale) 6-7 år Behöver tillsyn för att välja rätt klädsel. 5 8-12 år Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t ex att planera en middag med gäster), handha den egna ekonomin (glömmer t ex att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer etc. 4 Tonåren Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna. Svårighet att resa till nya orter. Minskad förmåga att organisera 3 Patienten klagar på att han/hon glömmer var saker finns. 2 Inga svårigheter, varken subjektivt eller objektivt 1 Den ungefärliga ålder vid vilken funktionen uppnås. Modified from Reisberg et al. 2002

(avser personer >80 år) Utveckling? 1991 Vårdplatser på sjukhus: 100 000 Medelvårdtid medicinklinik: ca 10 dagar Andel med hemtjänst: 34%; SÄBO 28% 2009 Vårdplatser på sjukhus: 26 000 Medelvårdtid medicinklinik: < 6 dagar Andel med hemtjänst: 22%; SÄBO 15% (avser personer >80 år)

Samhällskostnader för demenssjukdomarna i Sverige 2005: 50 miljarder SEK Hemtjänst, dagvård Särskilt boende Modifierad från Socialstyrelsen – Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige 2005, A Wimo et al.

Behandling av Alzheimers sjukdom: SATS-studien Wallin et al. DGCD 2007;23:150-60

Trafikfarliga sjukdomar hos äldre bilförare Demenssjukdomar Tillstånd efter stroke och andra hjärnskador Hjärtsjukdomar Ögonsjukdomar - rubbningar i synfältet mer än i synskärpan Trafikfarliga läkemedel Motoriska handikapp - kan i allmänhet kompenseras genom anordningar på fordonet

Allmän-/rehabsektionen Anna Pellmyr Överläkare, Ger klin.

Geriatrisk Rehabilitering Inneliggande på avd 82 I hemmiljö

Geriatriska öppenvårdsteamet Läkare Sjuksköterska Kurator Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped

Traditionella rehabiliteringsområden Amputerade (Höft)frakturer Höft-och knäplastiker Stroke

Våra mest sjuka äldre Brobygge mellan sjukhus och Primärvård/kommun

Fokuseringsområden Mångsökare Uppföljningar efter akutbesök Uppföljning efter inneliggande vård Till vilken nytta? Kortare vårdtider Förhindra återinläggning där det är möjligt Optimera insatserna i hemmet

Vad görs? Analys av specifikt problem Journalgenomgång Läkemedelsöversyn Symtomskattning Depression/ångestskattning Smärtskattning Rehabilitering/Mobilisering Nutrition-elimination Kommunala insatser: finns de/behövs de/behov av förändring? Kontakt med Primärvård Ska palliativt beslut tas? Hur ska man agera vid försämring?

Hilma 87 år

Geriatriska öppenvårdsteamet

Trygghet

Forskning geriatrik Demens och vitaminer , avhandling 2009, fortsättning följer Risk för höftfraktur hos strokepatienter, disputation februari 2013 Fantomen på geriatriska – benamputation hur går det sen? Geriatriska öppenvårdsteamet – bron mellan sluten- och öppenvård Litiumbehandling och påverkan på kalkomsättningen Studentarbeten i samarbete med Örebro Universitet

Utvecklingsarbete-Patientsäkerhet Kvalitetsregister SveDem Svenska palliativ registret Senior Alert(fall, trycksår,nutrition, munhälsa) Amputations- och protesregistret Avvikelsehantering Evidensgrupper Arbetar vi enligt vetenskap och beprövad erfarenhet? Praktisk träning KTC Geriatriska Akademin Föreläsningsserie på USÖ Konsult till primärvård Föreläsningar Utbildningsdagar, skolor, universitet, föreningar

Ortogeriatrisk sektion på ortopedkliniken höftplastik/fraktur, kotkompressioner mm Ökad medicinsk kvalitet Möjlighet till kortare vårdtid Kvalitetssäkrad uppföljning Forskning

Visioner- Framtid Ge Hilma rätt vård, på rätt plats, i rätt tid, som Hilma vill ha det ! Samarbete ”Ledningskraft” Brobygge – öppenvårdsteam inom alla tre sektionerna Ökad kunskap om äldre Ökad forskning kring äldre