Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande
Omfattande ökning sedan talet Källa: UNEP 2013
5
6
7
Konstgödsel per region
10
European Nitrogen Assessment 2011 Fem allvarliga samhällshot: Vattenkvalitet Luftkvalitet Klimatförändringar Ekosystem och biologisk mångfald Jordkvalitet
Kostnader och nytta Cost–benefitanalys visar att samhällskostnaderna (€70–€320 mdr/år) är högre än nyttan av att använda konstgödning i jordbruket. Högsta kostnaderna relaterar till försämrad luft- och vattenkvalitet, i synnerhet kopplat till hälsa. Miljökostnader kopplade till kväve i jordbruket EU: €20–€150 mdr/år Nyttan av att använda konstgödning: €10–€100 (stor osäkerhet kring nytta på lång sikt) Men! Företagsekonomiskt lönsamt: ger €2–5 tillbaka på varje euro investerad i konstgödning (beroende på marknadspris)
Globalt ca 2% av världens energivändning till industriell produktion av reaktivt kväve. Industriell produktion i Europa av reaktivt kväve uppgick 2008 till totalt 34 miljoner ton, varav 75% konstgödsel och 25% kemiska industrin (gummi, plast och i elektronik-, metall- och oljeindustrin) Jordbruket orsakar ca 70% av de europeiska lustgasutsläppen. Livsmedelskedjan dominerar kväveutsläpp till grund- och ytvatten (fr.a. nitrat). Totalt 9,7 miljoner ton (60% från jordbruket) Kväveupptag i spannmål varierar (30%–60% i Europa) = 40%–70% av kvävet går förlorat till atmosfären eller yt- och grundvatten
Inflöde av kväve
Kväveutsläpp
Avkastning/konstgödselgiva
80% av kväve i europeisk skörd går till foder
Konstgödsel och kött över tiden
Minskad köttkonsumtion? Klimat, övergödning, konflikt om markresursen… Proteinintag i EU ökar och överstiger idag rekommenderat intag med 70%