Kunskap, vetenskap och forskning Rikard Harr (rharr@informatik.umu.se) Januari 2013

Dagens agenda Vad är kunskap? Vad är vetenskap Definitioner, former och vägen dit Vad är vetenskap Fem centrala krav på kunskap Fakta och metoder Teorier och modeller, varför behövs de? Skillnad mellan forskning och utredning Avslutning © Rikard Harr

Vad är kunskap (egentligen)? (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kunskap) Vi behöver kunskap för att beskriva, förklara och förutsäga händelser i vår omvärld © Rikard Harr

Vägen till kunskap Data: fakta, begrepp eller instruktioner, lämpade för överföring, bearbetning och tolkning Finns ingen riktigt betydelse eller mening i data, den måste uppkomma genom tolkningen Ex. Nummer i telefonkatalogen Information: uppstår när data tolkas Ex. Vi slår upp ett nummer till en vän Kunskap: komplex sammansättning av olika informationer Ex. Numren är placerade i ordning baserat på efternamn Data kallas även mönster utan mening Information: vi förädlar data till information då vi associerar numren med en vän Saker som är sanna men som vi inte tror på kan inte kallas kunskap. Ej heller saker som vi tror på, men som inte är sanna. Då är det inte kunskap. Bilden: Ludwig Wittgenstein, österikisk filosof som levde på början av 1900, observerade att man kan säga "Han tror det, men det är inte sant." men inte "Han vet det, men det är inte sant." © Rikard Harr

Vägen till kunskap (Exempel) Kontext: Ett flertal personer använder sig av en pågående videokonferens för att hålla koll på och prata med varandra Data: “Jag ser att Kåre har på sig finkostymen” Information: Deltagarna lägger märke till varandras kläder Kunskap: Deltagarna gör tolkningar av vad andra sysslar med baserat på vad de har för kläder Och, verktyget möjliggör detta © Rikard Harr

Typer av kunskap Empirisk kunskap Analytisk kunskap Procedural kunskap Kunskap baserat på erfarenheter, t.ex. via trial and error Bygger på sinnesintryck, men behöver ej vara sann för det Ofta situationsbaserad, kunskapen kan stämma i en situation, men vara felaktig i en annan Ex. En vit, liten och rund svamp är inte giftig Analytisk kunskap Kräver inte erfarenhet eller sinnesintryck utan beror på logik Behövs inga bevis eller experiment för analytisk kunskap Ex. "Alla ungkarlar är ogifta.” Procedural kunskap Procedural kunskap är praktisk förmåga att utföra en uppgift Ex. Köra en bil © Rikard Harr

Om kunskap Vi har individuellt/kollektivt kunskaper av olika karaktär: Vardagskunskap (hur jag tar mig fram i min värld; matlagning, städning osv.) Yrkeskunskap (den typ av kunskap som man behöver i sitt professionella liv) Konstnärlig kunskap (lyfter ofta helhetsbilder, ger plats för emotionell grund ”livet, döden och kärleken”osv.) Vetenskaplig kunskap (specialiserad och systematisk; försöker bygga vidare på tidigare vetenskaplig kunskap, utveckla denna) © Rikard Harr

Vad är vetenskap? Vetenskap är utvecklande av tidigare okänd objektiv kunskap med systematiska metoder (Wikipedia) Vetenskap är sådan forskning som har publicerats i vetenskapliga publikationer Kan innebära två saker: Fakta, sanningar och kunskap Metoder för att skaffa fram kunskap Endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder kan kallas vetenskap, och endast metoder som uppfyller vissa krav kan kallas vetenskapliga © Rikard Harr

Fem centrala krav på vetenskaplig kunskap Inom vetenskap är man alltid är beredd att kreativt och kritiskt ompröva “sanningar”, uppfattningar och metoder Grundläggande nyfikenhet, vilja att komma vidare och veta mer, öppet sinne för ifrågasättande och förändring Få, våga och kunna ställa frågor! Vem, var, hur, varför- ej ledande och eftersökande, öppna och inbjudande till berättande! Ange vem eller vilka som ställer frågan ”Ägaren” av frågan ger möjlighet till diskussioner kring olika sätt att belysa olika frågor, olika skolbildningar kring frågor, osv. Berikar utvecklingen, ger även punkt att utvärdera värderingen bakom frågan; för vem är frågan viktig? Varför? Ger möjlighet att värdera relevansen! © Rikard Harr

Fem centrala krav på kunskap 3) Kunskap skall vara presenterad på ett sådant sätt att den kan ifrågasättas. En undersökning skall vara repeterbar. Recept på sockerkaka skall ge sockerkaka varje gång. Ger det hårdbröd eller palt ibland innebär detta dålig reliabilitet (låg tillförlitlighet), ger det aldrig sockerkaka innebär detta dålig validitet (inte giltigt som recept på sockerkaka). Samtidigt intressant upptäckt att receptet ger palt ibland! Oväntade resultat också otroligt värdefulla! © Rikard Harr

Fem centrala krav på kunskap 4) Falsifierbar: skall kunna förkastas som ogiltig Bör utgå från att all kunskap är provisorisk, finns mer att upptäcka. Utveckling, förändringar ger fördjupad förståelse för olika saker, världen förändras och vår uppfattning om den också 5) Öppenhet- full redovisning av resultat och det sätt man använt för att komma fram till dem Resultat skall publiceras och spridas fritt, kunna användas fritt i vetenskapens tillväxt. Kritiskt tänkande inom vetenskapen; prövar hållbarheten i data, metod och slutsatser © Rikard Harr

Teorier och modeller Vetenskap handlar också om att ha redskap för att kunna ställa och besvara frågor, utveckla kunskap som kan hjälpa oss att identifiera, producera och minnas fakta Hur avgöra vad som skall fokuseras på? Teorier och modeller bidrar med detta, linser Dessa blir inte bättre av att vara verklighetstrogna, hanterbarhet viktigare! Viktigast: att de kan användas till det som de är tänkta för! Explicit Implicit Collocated Mediated The door is opened/closed (e.g. Hudson et al., 2002) Body language (e.g. Argyle, 1988) Turning on/off communication media (e.g. Ljungberg, 1999) Lack of studies © Rikard Harr

Skillnad mellan forskning och utredning Finns många typer av undersökningar och utredningar man utför eller stöter på som ibland kallas forskning och ibland har stora likheter med vetenskaplig forskning. Ibland är begreppen ungefär samma sak, ofta inte. Vad är skillnaden enligt er? © Rikard Harr

© Rikard Harr

Avslutning Frågor, kommentarer, adjö © Rikard Harr