Banden mellan generationerna – fyrtiotalisternas uttåg Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF Ladda ned eller beställ rapporter från

Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter

Svenska åldersgrupper (SCB) Generationsväxlingen

Befolkningsandel 65+ (FN WPP) Sverige Europa Italien

Beroendekvoter ( /20-64), skattningar och projektioner (FN WPP)

Intergenerationella överföringar Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet –Oavsett om familjebaserat, individualiserat (sparande) eller offentligt förmedlat Därför måste politiken variera med demografin

Källa: Robson & Kaplan (2003) Manliga jägare-samlare och chimpanser kaloriproduktion-konsumtion

Källa: Robson & Kaplan (2003) Kvinnliga jägare-samlare och chimpanser (tidsinvesteringar)

Source: National Transfer Account System, a collaborative international effort supported by the National Institute on Aging. The lead institutions are the Population and Health Studies Program, East-West Center and the Center for the Economics and Demography of Aging, University of California at Berkeley. Intergenerationell omfördelning av BNP

Age Normaliserad med genomsnitttlig arbetsinkomst Österrike (2000)Sverige (2003) USA (2003) Sverige: sen självförsörjning, sent beroende Österrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende Livscykelunderskott per capita Källa: NTA projektet 2007

SCBs prognos för befolkningsandelar, män resp kvinnor,

Elevunderlag(?)

Investeringar i framtida humankapital Avgörande för hållbarheten i de äldres välfärd. Humankapitalets livscykel varierar mellan länder. Takten i åldrandet varierar mellan länder De ekonomiska och sociala konsekvenserna varierar också. Demografiska förändringar förändrar de ekonomiska jämvikterna. Politiska åtgärder har mycket olika tidshorisonter. Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in. Ökad arbetstidomedelbar Ökad pensionsåldertar några år Invandringstörst effekt ca 20 år Utbildningstörst effekt ca år Barnstörst effekt år

Beroendekvoter

Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat National Transfer Accounts hemsida Offentliga transfereringar Kapitalmarknadsomfördelning Privata transfereringar Per capita Aggregerat

Organisation av omfördelning Vilket är effektivast?: –Offentlig sektor och beskattning (Sverige) Skattekilar, skalfördelar och försäkring –Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA) Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad kapitalstock –Dynastisk omfördelning och obetalt hushållsarbete (Japan) Könsjämlikhet och fruktsamhet

Demografin och ekonomin Ett jämviktssystem Barn Vuxna Gamla

Varför är åldersfördelning viktigt? 1.Åldersfördelningen varierar kraftigt 2.Den går att förutsäga relativt väl 3.Förändringar i åldersfördelningen är korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar 4.Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden

Exempel: Ekonomisk tillväxt och fyrtiotalisternas uttåg Arbetsutbud –Mindre arbetskraft/capita Fertilitet –Flera barn ökar beroendekvoten Sparande –Mindre kapitalbildning Humankapital –Mindre erfarenhet men mer utbildning Stabilitet –Ökad rörlighet på arbetsmarknaden

Ekonomiska konsekvenser av åldrandet Sverige närmaste decenniet Sparandet går ner Budgetbalansen försämras Inflationstrycket ökar Tillväxten stagnerar Handels- och bytesbalans försämras Ökat beroende av den globala ekonomin Regionala obalanser förvärras Ökad omfördelning nödvändig Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre) Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare

Offentlig sektor åldersstigen behöver nyrekrytera

Regionala skillnader kommer att bli stora Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart

Fyrtiotalisternas uttåg och arbetsmarknaden Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat. –Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat –Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster –En yngre arbetskraft bör medföra mer omsättning av anställningar och lägre produktivitetstillväxt –Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska –Regionala felmatchningar av behov och arbetskraft kommer att öka –Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.

Professorernas åldersfördelning

Lektorernas åldersfördelning

Adjunkternas åldersfördelning

Fyrtiotalisternas uttåg och den offentliga budgeten Den offentliga sektorns finansiering. –Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör intergenerationella transfereringar –Det går inte att belägga något entydigt samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen –Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning –Vi blir också mer beroende av omvärlden

Nuvarande krisen? Risk scenario Upptagenhet med att hålla statsskulden låg medför minskande investeringar i ”offentlig konsumtion” och överföringar mellan generationer. Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna. Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen Möjligheter Offensiva investeringar finansierade av offentlig upplåning (till låg ränta) … …för att förbättra och expandera utbildningssektorn …för att snabba upp arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster