Välkommen till en konferensdag om barns och ungdomars hälsa med avstamp i folkhälsoenkäten Liv & Hälsa ung

Program för dagen 9.00 Fika Liv & Hälsa ung Bensträckare Fokus på unga flickors psykiska ohälsa 12-12.45 Lunch 12.45 Samling i foajen för promenad till Tallåsskolans aula 13.00 Teater – Mår i stort sett bra 14.15 Eftermiddagsfika Orättvisa, ojämlikhet, oro och ohälsa – är det något som måste finnas? Diskussions- och reflektionstid 15.30 Slutar dagen

Om Liv & Hälsa ung Enkätundersökning riktad till elever i länet som genomförs av Landstinget Sörmland i nära samarbete med kommunerna Undersökningen genomförs på lektionstid

”Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår” Röst från Liv & Hälsa ung

Vad fångar vi i en folkhälsoenkät? Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Sociala, ekonomiska Beteenden Hälsa/ohälsa förutsättningar

Nytta och användbarhet För att följa folkhälsan i länet & skillnader i hälsa Identifiera behov hos barn och unga För att planera en insats/åtgärd Som del i ett beslutsunderlag För att höja kunskapsnivån inom ett område Som diskussionsunderlag Verksamhetsutveckling Forskning

Om Liv & Hälsa ung Nyheter 2014 Genomförts 2004, 2006, 2008, 2011 och 2014 Årskurs 7 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet Nyheter 2014 Liv & Hälsa ung för alla – en pilot för att nå elever i särskolan Årskurs 5 - ny målgrupp för Liv & Hälsa ung

Liv & Hälsa ung 2014 135 skolor deltog i undersökningen (av 150 möjliga) Svarsfrekvens: Åk 5 Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymn. Särskolan 94 % 90 % 85 % 84 % 86 %

Liv & Hälsa ung för alla – en pilot för att nå elever i särskolan (Malin Udén)

Åk 5 - varför & hur Fanns ingen samlad kunskap om hur barnen på mellanstadiet har det i Sörmland Finns god potential för att göra insatser i ett tidigt skede för många aktörer Ger möjlighet att studera barn och ungas hälsoutveckling över tid – från mellanstadiet till gymnasiet Samma struktur som övriga enkäter men anpassat för målgruppen (färre frågor och enklare språk) Formuläret testades i två femteklasser, en referensgrupp med olika kompetenser fanns med SCB:s testlabb har kvalitetssäkrat frågorna och även testat frågeformuläret på barn i målgruppen

Resultat årskurs 5 (Anna Ekholm)

Liv & Hälsa ung 2014, årskurs 5 Mår ganska eller mycket bra 96 % Är ganska ofta eller för det mesta glad 95 % Föräldrar lägger oftast eller alltid märke till om de gjort något bra Äter middag med familjen varje dag 81 % Dricker läsk dagligen 7 % Trivs oftast i skolan 70 % Får oftast den hjälp de behöver i skolan Har oftast roligt på fritiden 87 %

Andel elever som mår bra, 2014 %

Andel elever som är nöjda med sin fritid, 2014 %

Andel elever som mobbats denna termin, 2014 %

”Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår” Röst från Liv & Hälsa ung

Andel elever som läser flera gånger i veckan, 2014 %

Den ojämlika hälsan

Andel elever som mår bra, årskurs 5 Pojkar Flickor Bor med båda föräldrarna Bor inte med båda föräldrarna Båda föräldrarna arbetar/studerar Minst en förälder arbetslös/sjukskriven %

Andel elever som mår bra, årskurs 5 Trivs bra i skolan Trivs inte bra i skolan Inte mobbad Mobbad minst 1 ggr/vecka Minst en nära kompis Ingen nära kompis %

Andel elever som mår bra, årskurs 5 & 9 Pojkar Åk 5 Flickor Pojkar Åk 9 Flickor Bor med båda föräldrarna Åk 5 Bor inte med båda föräldrarna Bor med båda föräldrarna Åk 9 Bor inte med båda föräldrarna %

Liv & Hälsa ung 10 år förändringar över tid – årskurs 9

Andel elever som röker dagligen åk 9 %

Andel elever som snusar dagligen åk 9 %

Andel elever som inte druckit alkohol under de senaste 12 månaderna åk 9 %

Årskurs 9 fortsättning – utveckling över tid Andelen som någon gång provat narkotika har legat relativt konstant kring ungefär 7-8 procent över perioden Frågorna om våld och kriminalitet visar alla på en positiv utveckling Andelen som dricker läsk dagligen minskar över tid och ligger idag på 15 procent för pojkar och 8 procent för flickor Andelen som tränar minst fyra gånger i veckan har ökat över tid medan andelen som aldrig tränar har ökat bland pojkar Andelen som är med i någon förening har minskat över tid (46 % bland flickor och 52 procent bland pojkarna är med i ngn förening

Andel elever som är överviktiga eller feta åk 9 %

Andel elever som trivs bra i skolan åk 9 %

Andel elever som mår bra åk 9 %

Andel elever med värk i axlar/skuldror/nacke, mer än 1 gång/vecka åk 9 %

Andel elever som känner sig stressade, mer än 1 gång/vecka åk 9 %

Andel elever som har svårt att somna, mer än 1 gång/vecka åk 9 %

Andel elever som känner sig nedstämda, mer än 1 gång/vecka, åk 9 Sörmland %

Mer information om Liv & Hälsa ung www.landstingetsormland.se/lhu

Forskningscirklar kring flickors psykisk ohälsa Niclas Månsson och Gunilla Granath Mälardalens högskola

” Jag tycker det är sjukt bra att ni tar reda på såna här saker ….. Men vad kommer ni göra åt problemen? ” Röst från Liv & Hälsa ung

Orättvisa, ojämlikhet, oro och ohälsa är det något som måste finnas?

Olika typer av ojämlikhet i hälsa Socialt skapade skillnader i hälsotillstånd (kön, ekonomi, utbildningsnivå, sysselsättning, funktionsnedsättning) Ojämlik tillgång till och nyttjande av samhällsservice Geografiska och regionala skillnader

Andel elever som mår bra uppdelat på olika bakgrundsfaktorer, årskurs 9 Pojkar Flickor Bor med båda föräldrarna Bor inte med båda föräldrarna Båda föräldrarna arbetar/studerar Minst en förälder arbetslös/sjukskriven Ingen funktionsnedsättning Funktionsnedsättning %

Andel elever som mår bra, årskurs 5 & 9 Pojkar Åk 5 Flickor Pojkar Åk 9 Flickor Bor med båda föräldrarna Åk 5 Bor inte med båda föräldrarna Bor med båda föräldrarna Åk 9 Bor inte med båda föräldrarna %

Skolskuratorn är lätt att få tag på - andel som svarat stämmer bra

Andel som besökt någon ungdomsmottagning

Att beakta - om vi vill påverka skillnader i hälsa De första åren är avgörande för en individs framtida utveckling Med tidiga insatser kan framtida utanförskap och ohälsa undvikas - det är dessutom så mycket billigare att ta en kostnad idag än att skjuta upp den Sektorisering mellan och inom landsting och kommuner riskerar att skapa ”stuprörstänkande” Generella insatser är basen men räcker inte alltid till… de måste vara utformade för att nå alla Den ekonomiska styrningen är ofta alltför kortsiktig. Insatser som ger effekter på längre sikt och ”vinster” för andra aktörer än den som genomför och finansierar insatsen blir i ett sådant system svåra att försvara ekonomiskt, inte minst gentemot akuta behov.

Hur syns ojämlikhet inom ditt verksamhetsområde/uppdrag Hur syns ojämlikhet inom ditt verksamhetsområde/uppdrag? (bland dina elever, brukare, medborgare, klienter etc , eller kanske utifrån tillgänglighet, nyttjande av tjänster eller geografiska skillnader)

Det finns ingen mirakelmedicin! Gör något, gör mer, gör det bättre! ”Om vi är intresserade av att bryta trenden mot ökande hälsoskillnader är det rimligen så att svaret inte står att finna i någon ännu oupptäckt faktor som lätt kan åtgärdas, utan att det är många små förändringar och förbättringar inom en rad olika program och policyområden som krävs. Då krävs modet att fråga inte bara vad vi gör bra, utan också vad vi gör som har liten eller motsatt effekt, vad vi gör för lite av och vad vi kan lära av andra.” Professor Olle Lundberg, CHESS

Vad gör vi idag för att minska skillnader i hälsa hos barn och unga Vad gör vi idag för att minska skillnader i hälsa hos barn och unga? Vilka goda exempel finns? Vad kan vi göra mer? Vad kan vi göra bättre?

Vägen framåt är krokig…. men möjlig Ingen quick-fix…. Långsiktighet & uthållighet En etisk fråga – att leva upp till mänskliga rättigheter Avsätt mer pengar i budget för hälsofrämjande och förebyggande insatser Satsa tidigt i ålder och i orsakskedjan Samverkan - riv stuprör Gör något – gör mer – gör bättre! Investering i humankapital idag - ger vinster för framtiden Tack för idag!