Patientlagen 1 januari 2015 Den 1 januari 2015 införs en ny patientlag i Sverige. Hälso- och sjukvårdslagen försvinner och ersätts av Patientlagen och Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Patientlagen reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv. Underlättar tillämpningen av lagens intentioner om stärkt patientinflytande. Vårdgivarens ansvar förtydligas. Patientlagen är ett resultat av patientmaktsutredningen (se nästa bild)

Patientmaktsutredningen ”hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (…) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård (…) också lämna förslag till en ny patientlagstiftning där bestämmelser med betydelse för patientens ställning samlas” Detta är bakgrunden till den nya patientlagen: Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas samt förslag på en ny patientlagstiftning. Utredningen fick namnet Patientmaktsutredningen. Den nya patientlagen som träder i kraft i januari 2015 samlar bestämmelser med betydelse för patientens ställning och är ett direkt resultat av Patientmaktsutredningen. Patientlagen

Citat från Patientmaktsutredningen ”I en patientcentrerad vård är patienten en partner i relationen med vårdgivaren och tar en mer aktiv roll i beslut kring den egna vården.” ”Detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att bjuda in patienten i diskussioner kring utformningen och genomförandet av vårdinsatser.” ”På patienten ställs samtidigt ökade krav på kunskaper för att han eller hon aktivt ska kunna delta i beslut och utformning av vårdinsatsen. ” Forskning visar att ökad delaktighet från patientens sida ökar kvaliteten i vårdinsatsen.” Citat om Patientmaktsutredningens utgångspunkter från Regeringens proposition till riksdagen om patientlagen. Patientlagen

Lagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Lagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen och omfattar inte tandvård. Patientlagens syfte är att stärka och främja patientens ställning, patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Det innebär bland annat att patienten får större möjlighet att välja utförare i andra landsting och ett tydligare krav på hälso- och sjukvårdspersonalen att ge patienterna en anpassad information. Patienten ses som en partner till vårdgivaren och tar en aktiv roll i vården. Den nya lagen vill ge möjlighet att driva på utvecklingen att arbeta på nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Tandvården omfattas inte av lagen. Patientlagen

Lagens innehåll Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Möjlighet att välja utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Detta är lagens kapitelindelning. Lagen samlar en stor del av lagstiftningen inom dessa områden. Några av nyheterna i lagen: - Invånare får möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Invånarna kan också välja privata vårdgivare som har avtal med något landsting. - Valfriheten gäller hela det vårdutbud som finns i ett annat landsting även om det inte finns i hemlandstinget. - Hänsyn måste tas till de remissregler som finns. - Vårdgivarna ska prioritera patienter enbart utifrån medicinska behov. Det innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i län. - Vårdens informationsplikt mot patienten utökas. Information till patienter ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. - Patienter får utvidgad möjlighet till en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. - Bestämmelser om barns inflytande över sin egen vård införs i lagen Patientlagen

Tillgänglighet Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig Vårdgarantin gäller som tidigare för - kontakt med primärvården - besök inom primär- och specialistsjukvården - behandling inom specialistsjukvården Den nationella vårdgarantin, 0-7-90-90 innebär kontakt med primärvården via telefon eller på vårdcentralen samma dag, besök i primärvård inom sju dagar, besök i specialistvård inom 90 dagar, samt behandling inom 90 dagar. Patientlagen

Information Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning när hon eller han kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av patientklagomålen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientnämnderna. Vårdpersonalens skyldighet att informera förtydligas och utökas i patientlagen. Det är vårdgivarens ansvar att organisera verksamheten så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppfylla sin informationsskyldighet. God information till patienter ökar följsamheten till ordinationer som till exempel läkemedelsbehandling, det vill säga patienten väljer i större utsträckning att följa de råd och ordinationer som de får exempelvis vid ett läkarbesök. Patientlagen

Patienten ska även få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ och vårdgivare möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt vårdgarantin möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård utanför landet Information behöver enbart lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt. Patientlagen

Informationen ska anpassas …till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även information till vårdnadshavare och andra närstående. Barn har samma rätt till information. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar” avses till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs eller om han eller hon ber om det. På så sätt kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och till exempel kontrollera vissa detaljer eller andra uppgifter. Patientlagen

Forskning visar att… …patienter glömmer 40-80 procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 …hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 …upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003 Patientlagen

Samtalsguide framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård jamlikvard.vgregion.se Finns att ladda ner under ”Publikationer” Kunskapscentrum för Jämlik vård på regionkansliet har tagit fram en samtalsguide som heter ”Förstå mig rätt”. Den är ett sätt att minska missförstånden mellan patienten och vårdpersonalen. Patientlagen

Förstå mig rätt/Teach-backmetoden Personalen ber patienten att återberätta. …inte för att kontrollera patienten utan för att få en återkoppling om hur väl hen har förklarat. Personalen sammanfattar det som patienten har sagt. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar metoden teach-back Teachback-metoden rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Metoden går kort ut på att personalen under och efter mötet ber patienten att återberätta vad som sagts och vad man har kommit överens om. Det handlar inte om att kontrollera patienten utan att få en återkoppling på hur väl personalen har förklarat och för att försäkra sig om att patienten förstått det som har sagts. Patientlagen

Samtycke Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker. Samtycke kan lämnas skriftligt, muntligt eller genom handlande. Patienten ska vid en nödsituation få sjukvård även om hon eller han inte är i stånd att ge sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få. Barns inställning till viss vård ska klarläggas. Hälso- och sjukvård får endast ges om patienten samtycker. Patienten kan lämna sitt samtycke muntligen eller skriftligen och kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Beslutsunderlag ska presenteras så att patienten kan fatta beslut. Det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt. Barnets inställning ska stå i relation till dennes ålder eller mognad. Patientlagen

Delaktighet Vården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka om lämplighet, sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Vården ska utföras i samråd med patienten. Hänsyn tas till patientens önskemål och förutsättningar. Närstående ska få möjlighet att medverka, om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientlagen

Fast vårdkontakt och individuell planering Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas. Fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det är nödvändigt. Patienten ska ha möjlighet att välja fast läkarkontakt inom primärvården. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ansvarar gemensamt för individuell planering. En fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller om det krävs för att tillgodose behovet av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Patienten har möjlighet att välja fast läkarkontakt i primärvården. Patientlagen

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Patienten ska få möjlighet att välja behandlingsalternativ - i hemlandstinget - öppen och sluten vård - i annat landsting - öppen vård - utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet - om kostnaderna är befogade Större möjligheter att välja hjälpmedel Patienten ska få möjlighet att välja behandling om behandlingen stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaderna är befogade i förhållande till sjukdomen eller skadan. Gäller även sluten vård. Patienten ska få välja hjälpmedel, om kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat med hänsyn till hans eller hennes behov. Patientlagen

Val av utförare i andra landsting En patient ska ges vård utifrån medicinska behov på samma villkor som de som är bosatta i vårdlandstinget. Gäller öppen vård; primärvård, öppen specialistvård (inklusive dagkirurgi), öppen högspecialiserad vård. Även privata vårdgivare/utförare med avtal. Hänsyn måste tas till remisskrav. Vårdgarantin gäller enbart hemlandstinget. Vårdgivarna ska prioritera patienterna enbart utifrån medicinska behov. Det innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting eller regioner. Gäller öppen vård i primärvård, specialistvård och högspecialiserad vård. Remisskrav: Hänsyn måste tas till remisskraven. Det är de ”strängaste” remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Ett exempel: Om en västragötalänning söker öppen specialiserad läkarvård i Västmanland, måste hänsyn tas till att Västmanland har remisskrav till läkare, dvs patienten måste ha remiss.  Om en västmanlänning söker öppen specialistvård i VGR, måste det finnas en remiss för att VGR ska ta emot västmanlänningen. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utanför det egna landstinget gäller inte vårdgarantin i vårdlandstinget. Patientlagen

Val av utförare i andra landsting forts… Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till ny medicinsk bedömning. Patienten ska kunna välja en behandling i annat landsting även om det inte finns i hemlandstinget. Patienten ska kunna välja fast läkarkontakt inom primärvården. Hemlandstinget bekostar vården. Patienten betalar själv resa och uppehälle utom vid vård i Halland och för viss vård i Värmland. . Patientlagen

Ny medicinsk bedömning Om patienten har en livshotande eller allvarlig sjukdom ska han eller hon kunna få en ny medicinsk bedömning. I det egna eller annat landsting. Den nya bedömningen behöver inte utföras av samma läkare som gjort den första bedömningen. Behandlingen ska stämma överens med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kostnaderna ska vara befogade. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utanför det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Kravet är borttaget på att det medicinska ställningstagandet dessutom skulle innebära särskilda risker för patienten eller ha stor betydelse för dennes framtida livskvaliteten. Landstingen är redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor. Istället införs möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Mer frikostig inställning till ny medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling som en ny bedömning kan ge anledning till. Behandlingen måste överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet och kostnaderna ska vara befogade. Patientlagen

Personuppgifter och intyg Registrerade uppgifter skall respektera patientens integritet. Hänsyn till vad som framgår av Patientdatalagen när det gäller journalhandlingar Offentlighets- och sekretesslagen när det gäller sekretess inom vården Patientsäkerhetslagen när det gäller tystnadsplikt Skyldighet att utfärda intyg om vården Patientlagen

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas roll förstärks och de ska tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Patientnämndens roll förstärks och blir mer aktiv. Lagen förtydligar att patientnämnderna ska tillhandahålla, inte enbart hjälpa patienter att få, den information som de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården.

Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (forts) Om det har inträffat en vårdskada ska patienten snarast få information om händelsen som har inträffat, vilka åtgärder som ska vidtas, möjligheten att anmäla klagomål och begära ersättning, information om patientnämndernas verksamhet Patienten ska snarast informeras om inträffad vårdskada. Patienten ska informeras om åtgärder som vidtas. Möjlighet att anmäla till IVO. Möjlighet att begära ersättning från Patientförsäkringen eller från Läkemedelsförsäkringen. Information om Patientnämndernas verksamhet. Patient och närstående ska erbjudas möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patientlagen

Vem gör vad? Utmaning för alla landsting och regioner Verksamhetsansvar med ökade krav på vårdpersonalen. En långsiktig kulturförändring som kräver ändrade arbetssätt. SKL: gemensam kunskapsbas, nytt riksavtal, faktureringsrutiner, webblösning för listning över landstingsgränser, utbildningsmaterial med mera. 1177 Vårdguiden: Informationskampanj riktad till invånare och patienter Regionövergripande arbetsgrupp stödjer införandet: betalnings- och faktureringsrutiner, remissregler, instruktioner, stödmaterial m m Lagen kommer att innebära stora förändringar för vården.  Invånarna får nu möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela Sverige. Detta innebär stora utmaningar för vårdgivare och landsting i hela landet. Vårdpersonalen kan behöva stöd och utbildning för att kunna leva upp till de nya kraven på informationsplikt och anpassning av den medicinska informationen i samband med patientmötet. SKL tar fram en gemensam kunskapsbas: cirkulär, nationell konferens. Nytt riksavtal beslutat 2014-10-17 av styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. Träder ikraft 1/1 2015. Listning över landstingsgränser: Förstudie genomförd av 1177, fortsatta diskussioner under våren tillsammans med landstingsrepresentanter kring hur detta tekniskt kan lösas, oklart om central lösning kan finnas färdig i år. Eventuellt först en kortsiktig lösning med viss manuell hantering och på sikt en långsiktig teknisk lösning. Faktureringsrutiner: Utvecklingsarbete pågår på uppdrag av ekonomidirektörsnätverket. Syftet är att utveckla fakturaunderlaget för utomlänsvård, finna en gemensam lösning för digital vårdinformation samt att se över reglerna för elektronisk hantering av vårdinformation. Resultatet av detta arbete kommer att publiceras på SKL:S hemsida, i dagsläget oklart när. Verktygslåda: Sammanställning och uppdatering av en digital verktygslåda på SKL:s hemsida med befintligt material som berör detta område. 1177 Vårdguiden ansvarar för övergripande invånar- och patientinformation. Kampanj under våren. Regionövergripande arbetsgrupp ska stödja implementeringen av lagen i Västra Götalandsregionen exempelvis vad gäller tolkning av lagen, rutiner för fakturering och betalning, stödmaterial mm Kontaktperson: Processägare: Staffan Cavefors, HSA, Projektledare: Kerstin Hinz, regionservice. Patientlagen

Läs mer… vgregion.se/patientlagen skl.se jamlikvard.vgregion.se ”Min guide till säker vård” ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” Mer om patientlagen finns på vgregion.se/patientlagen och på skl:s webbplats. Sök på patientlagen. Mer om din informationsskyldighet finns i Socialstyrelsens publikationer ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig” (för vårdpersonal) och ”Min guide till säker vård” (för patienter) Patientlagen