The case-crossover design

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Utredningen om män och jämställdhet
Om undersökningen Läsanvisningar för resultatdiagrammen
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
– en rättighet för ALLA barn?
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Cannabis-appen - ett preventionsverktyg i vår tid 3 april 2013.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Länsresultat.
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Social investeringsfond Norrköpings kommun
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Kärraskolan - Åk F-3 - Göteborgs Stad Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Fakta om undersökningen
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Fakta om undersökningen
Förbättrade studieresultat Mål 2011/2012 Positiva förväntningar Närvaron Resultatindikatorer Ledning Omvärldskontakt Pedagogik.
Folkhälsoteamet norra Örebro län, Barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Jämlik hälsa – social hållbarhet Metod -
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, Adjungerad professor -Projektledare.
Grästorps kommun Skolutveckling = Systematisk Kvalitetsarbete  Att se HELA verksamheten ur ett STRUKTURELLT, SYSTEMATISKT och KULTURELLT perspektiv med.
Hälsorelaterad livskvalitet HRQoL i SWEDCON Birgitta Svensson.
Krav på förändringar Utifrån –samhället –näringslivet Inifrån –egna krav på förändringar –nya läroplaner –nya avtal Skola 2000 Mattsson konsulter AB.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
SKOP Föräldrar- Västra skolan, alla årskurser 1 Rapport till Vara kommun om Undersökning bland föräldrar i skolorna 2010 SKOP:s arkivnummer: S21APR10 Föräldrar.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Tyresö förskola och skola
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Föräldraråd Tack!. Bildningsförvaltningen Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Del 1- Skolans värdegrund och.
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Resultatsammanställning Västernorrland Skolpresidiet Lars Thorin.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Brukarenkät Tillfrågade grupper och svarsfrekvens Föräldrar i familjedaghem (35% svar) Föräldrar i förskola (74% svar) Föräldrar i förskoleklass.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Brukarenkät 2010 Till redovisningen:
Främjande miljöer för lärande, utveckling och hälsa
Stockholmsenkätens syften
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

The case-crossover design Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, Adjungerad professor -Projektledare Jette Möller

The case-crossover design Varför denna studie? Skolmiljö viktig Minst 6500 timmar i skolmiljö under grundskoletid Skulle motsvara 3,5 år heltidsarbete Olika faktorer kan påverka den psykiska hälsan Fysisk miljö  hälsobeteende, riskfaktorer (t.ex. buller) Social miljö  relationer (t.ex. klasskamrater, lärare) Organisation och normer  ex. delaktighet, skolans ”ethos” Pedagogisk miljö  lärande, skolresultat, beteende Skolresultat bland svenska elever uppmärksammas 178 dagar*4 timmar*9 år=6408 6500/8=813 arbetsdagar=cirka 3.5 år Maria Rosaria Galanti 4/7/2017 Jette Möller

Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Källa: Kiriaki Kosidou, CES Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

The case-crossover design Bärande hypoteser Yttremiljö: Familj Fritid/vänner Andra mediatorer: t.ex. beteende Socialt och pedagogiskt skolklimat Psykisk hälsa Skolresultat (t.ex. betyg) Epigenetiska förändringar Maria Rosaria Galanti 4/7/2017 Jette Möller

Vilka deltar/deltagit i studie? 98 skolor i åtta län Just nu, drygt 3500 elever i årskurs 7 och deras familjer Uppföljning: ett år efter avslutad grundskola Otaliga lärare och elever i årskurs 9 Mätning av skolmiljö Elevhälsa Samordning av info till föräldrar, salivprover Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Hur mäter vi psykisk hälsa/ohälsa? SDQ (The Strenght and Difficulties Questionnaire, Goodman 1999). Två eller tre informanter: eleven, föräldrar, lärare (i Kupol: elever och föräldrar) 5 dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperaktivitet/ uppmärksamhet, relationer till kamrater, prosocial beteende Inte tillräcklig känslig för att mäta depressiva symtom CES-DC Center for Epidemiological Studies – Depression Child 20 frågor som barnet besvarar själv Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Hur mäts skolans pedagogiska miljö? PESOK Upphovsman: Lennart Grosin (pedagog vid SU/KI). Inspiration av internationell forskning om framgångsrika skolor (T.ex. Rutter, Sammons, Mortimore). Ämnar fånga både kulturella aspekter (mål, värderingar, förväntningar) och strukturella aspekter (de pedagogiska aktiviteternas upplägg och innehåll) Två informanter: elever och lärare PESOK har tidigare visats samvariera med studieresultat och uppförande Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

The case-crossover design PESOK Lärare (11 dimensioner) Elever (8 dimensioner) Förväntningar Enhetlighet inom kollegiet om förväntningar och krav Elevfokuserat arbetssätt Grundläggande antaganden Skola- hem Lärarsamverkan och samarbete Lärares självtillit och utveckling Undervisning Utvärdering Rektor – pedagogiskt ledarskap Skolledningen Förväntningar Uppfattning om lärarnormer Lärares stöd Undervisningen Elevmedverkan Miljön i skolan Skola – hem Skolledningen Maria Rosaria Galanti 4/7/2017 Jette Möller

Preliminära resultat: PESOK tillfredställande instrument (Hultin H Preliminära resultat: PESOK tillfredställande instrument (Hultin H. et al, submitted) Psykometriska analyser (faktorstruktur) Lärar PESOK Mäter två faktorer: 1.skolans ledarskap och 2.pedagogisk aktivitet/sociala relationer Bra korrelation mellan dessa subskalor Bra korrelation med TCI (annan skala, internationellt validerad) Elev PESOK Mäter en faktor ”skolklimat” Starkare laddning på skalor som mäter undervisning och lärarstöd Samtliga 8 sub-skalor väl korrelerade Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Preliminära resultat: skolmiljö samvarierar med skolresultat (Hultin H Preliminära resultat: skolmiljö samvarierar med skolresultat (Hultin H. et al, submitted) Signifikant korrelation av ElevPESOK (totalt) med Medelvärde meritpoäng i årskurs 9 Andel elever som uppfyller mål för samtliga ämne Tre starka dimensioner Förväntningar på inlärningsresultat Skolans ledarskap Upplevelse av normer hos lärarna Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Skillnader mellan skolor i studien Totalpoängen för ElevPESOK, (teoretisk skala 53-212 poäng): mellan 137.7 och 181.0. Totalpoängen för LärarPESOK (teoretisk skala 66-264 poäng) mellan 184.2 och 241.0. Överensstämmelsen mellan ElevPESOK och LärarPESOK var relativt låg. Olika aspekter av skolklimat ? Friskolor generellt högre poäng (förväntningar, undervisning, skola-hem, ledning) Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Psykisk hälsa bland deltagande elever i årskurs 7 - Skolår 2013-14 Totalt 12% av barn i studien besvarade SDQ eller CES-DC på ett sådant sätt som indikerar risk för psykisk ohälsa. Flickor i större utsräckning än pojkar Depressiva symtom dominerar Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Fördelning av SDQ symtompoäng Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Fördelning CES-DC symtompoäng Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Sammanfattningsvis, i Kupol God möjlighet att mäta/beskriva grundskolans pedagogiska miljö Kan ingå i kvalitetsutveckling Psykisk ohälsa bland tonåringar följer en känd mönster Viktiga spår Flickor/pojkar Sociala skillnader Utveckling av problem/symtom över tid Maria Rosaria Galanti 4/7/2017

Tack från KUPOLteamet! www.kupolstudien.se Maria Rosaria Galanti 4/7/2017