Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avOla Jansson
1
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, Adjungerad professor -Projektledare
2
Varför denna studie? Skolmiljö viktig Minst 6500 timmar i skolmiljö under grundskoletid Skulle motsvara 3,5 år heltidsarbete Olika faktorer kan påverka den psykiska hälsan Fysisk miljö hälsobeteende, riskfaktorer (t.ex. buller) Social miljö relationer (t.ex. klasskamrater, lärare) Organisation och normer ex. delaktighet, skolans ”ethos” Pedagogisk miljö lärande, skolresultat, beteende Skolresultat bland svenska elever uppmärksammas 1/10/2015Maria Rosaria Galanti2
3
1/10/2015Maria Rosaria Galanti3
4
1/10/20154Maria Rosaria Galanti Källa: Kiriaki Kosidou, CES
5
Bärande hypoteser 1/10/2015Maria Rosaria Galanti5 Yttremiljö: Familj Fritid/vänner Yttremiljö: Familj Fritid/vänner Socialt och pedagogiskt skolklimat Psykisk hälsa Epigenetiska förändringar Epigenetiska förändringar Skolresultat (t.ex. betyg) Andra mediatorer: t.ex. beteende
6
Vilka deltar/deltagit i studie? 98 skolor i åtta län Just nu, drygt 3500 elever i årskurs 7 och deras familjer Uppföljning: ett år efter avslutad grundskola Otaliga lärare och elever i årskurs 9 Mätning av skolmiljö Elevhälsa Samordning av info till föräldrar, salivprover 1/10/2015Maria Rosaria Galanti6
7
Skolorna i Kupol 1/10/2015Maria Rosaria Galanti7
8
Hur mäter vi psykisk hälsa/ohälsa? SDQ (The Strenght and Difficulties Questionnaire, Goodman 1999). Två eller tre informanter: eleven, föräldrar, lärare (i Kupol: elever och föräldrar) 5 dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperactivitet/ uppmärksamhet, relationer till kamrater, prosocial beteende Inte tillräcklig känslig för att mäta depressiva symtom CES-DC Center for Epidemiological Studies – Depression Child 20 frågor som barnet besvarar själv 1/10/2015Maria Rosaria Galanti8
9
Hur mäts skolans pedagogiska miljö? PESOK Upphovsman: Lennart Grosin (pedagog vid SU/KI). Inspiration av internationell forskning om framgångsrika skolor (T.ex. Rutter, Sammons, Mortimore). Ämnar fånga både kulturella aspekter (mål, värderingar, förväntningar) och strukturella aspekter (de pedagogiska aktiviteternas upplägg och innehåll) Två informanter: elever och lärare PESOK har tidigare visats samvariera med studieresultat och uppförande 1/10/20159Maria Rosaria Galanti
10
PESOK Elever (8 dimensioner) Förväntningar Uppfattning om lärarnormer Lärares stöd Undervisningen Elevmedverkan Miljön i skolan Skola – hem Skolledningen Lärare (11 dimensioner) Förväntningar Enhetlighet inom kollegiet om förväntningar och krav Elevfokuserat arbetssätt Grundläggande antaganden Skola- hem Lärarsamverkan och samarbete Lärares självtillit och utveckling Undervisning Utvärdering Rektor – pedagogiskt ledarskap Skolledningen 1/10/2015Maria Rosaria Galanti10
11
Preliminära resultat: PESOK tillfredställande instrument ( Hultin H. et al, submitted) Psykometriska analyser (faktorstruktur) Lärar PESOK Mäter två faktorer: 1.skolans ledarskap och 2.pedagogisk aktivitet/sociala relationer Bra korrelation mellan dessa subskalor Bra korrelation med TCI (annan skala, internationellt validerad) Elev PESOK Mäter en faktor ”skolklimat” Starkare laddning på skalor som mäter undervisning och lärarstöd Samtliga 8 sub-skalor väl korrelerade 1/10/2015Maria Rosaria Galanti11
12
Preliminära resultat: skolmiljö samvarierar med skolresultat (Hultin H. et al, submitted) Signifikant korrelation av ElevPESOK (totalt) med Medelvärde meritpoäng i årskurs 9 Andel elever som uppfyller mål för samtliga ämne Tre starka dimensioner Förväntningar på inlärningsresultat Skolans ledarskap Upplevelse av normer hos lärarna 1/10/2015Maria Rosaria Galanti12
13
Skillnader mellan skolor i studien Totalpoängen för ElevPESOK, (teoretisk skala 53-212 poäng): mellan 137.7 och 181.0. Totalpoängen för LärarPESOK (teoretisk skala 66-264 poäng) mellan 184.2 och 241.0. Överensstämmelsen mellan ElevPESOK och LärarPESOK var relativt låg. Olika aspekter av skolklimat ? Friskolor generellt högre poäng (förväntningar, undervisning, skola-hem, ledning) 1/10/2015Maria Rosaria Galanti13
14
Skillnader mellan skolor i studien Friskolor högre poäng från ElevPesok för: Förväntningar t.ex”Mina lärare tror säkert att jag kan klara att komma in på ett nationellt program på gymnasiet om jag bara vill.” Undervisningen (t.ex.”På de flesta lektioner ställer lärarna frågor eller ger oss problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara”) Skola – hem (t.ex.”Om jag skulle bråka eller uppföra mig illa i skolan skulle mina föräldrar säkert snabbt få reda på det”) Skolledningen (t.ex. fler höll med om ”Vår rektor verkar intresserad av oss elever”) 1/10/2015Maria Rosaria Galanti14
15
Psykisk hälsa bland deltagande elever i årskurs 7 - Skolår 2013-14 Totalt 12% av barn i studien besvarade SDQ eller CES-DC på ett sådant sätt som indikerar risk för psykisk ohälsa. Flickor i större utsräckning än pojkar Depressiva symtom dominerar 1/10/2015Maria Rosaria Galanti15
16
Fördelning av SDQ symtompoäng 1/10/2015Maria Rosaria Galanti16
17
Fördelning CES-DC symtompoäng 1/10/2015Maria Rosaria Galanti17
18
Sammanfattningsvis, i Kupol God möjlighet att mäta/beskriva grundskolans pedagogiska miljö Kan ingå i kvalitetsutveckling Psykisk ohälsa bland tonåringar följer en känd mönster Viktiga spår Flickor/pojkar Sociala skillnader Utveckling av problem/symtom över tid 1/10/2015Maria Rosaria Galanti18
19
Tack från KUPOLteamet! www.kupolstudien.se 1/10/2015Maria Rosaria Galanti19
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.