Sorg & Känslobearbetning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Hälsolyftet och LSH-studien
Kvinnocoachprojektet i KAK Lägesrapport från coachningen september 2011 Human Research AB, Iréne Ekmark, projektkoordinator o coach.
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller glädje? Ingela Gabrielsson, privatekonom 1.
Vi härstammar från nomadiserande primater som burit barnen
Motivation Arbete Glädje Idrott Cooperation
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Välkommen till kursen i Statistik och geometri!. -Vad är matematik? -Vad är uppdraget? > Förmågor och centralt innehåll i Lgr11 -Varför och hur den här.
Leif Håkansson’s Square Dancer Rotation
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Projektföljeforskning
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Lära sig leva med cancer
Uppföljning av rehabilitering efter stroke
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Landstinget Dalarna Jerker Dahlbäck.
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Rehabiliteringsgarantin
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Jämförelseprojektet Treårigt nationellt projekt, Sveriges kommuner och landsting, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) Finansdepartementet.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
HaschAvvänjningsProgram
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Ekonomirapporten. April 2014
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
1.
APO ett enkelt sätt att mäta. Läkare: Audit om: Dato:
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Ingrid Lindberg, Elin Carlson och Stefan Frisk Medicinkliniken Eksjö
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
“Bättre vård med facebook” Katrin Moeschlin Charlotta Wolgast Wallman Nov 2011.
Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet
A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling © 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige.
The Lancet 1996, 347: Få RCT inom kirurgin Kirurgers inställning Kontroller svåra Svårt att standardisera kirurgisk teknik Svårt med patientacceptans.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Helhetstänkande kring hälsa
Komhall + Smedjebackens kommun.
Presentationens avskrift:

Sorg & Känslobearbetning

Vem är jag? Nils Rygaard Socionom Kurator på Varberga vårdcentral, Örebro LL Certifierad handledare i Sorgbearbetning Har skrivit en D-uppsats om Sorgbearbetning

Varför pratar jag om sorgbearbetning? Alla drabbas vi av sorg Jag saknade kunskap om att hjälpa patienter i sorg Jag hittade en metod som visat sig fungera och ge bra resultat

Varför är jag här idag För att presentera en metod som hjälper mot sorg… …oavsett orsak till sorg

Sorg & Känslobearbetning

Sorgbearbetning En metod utvecklad av John W. James som grundade The Grief Recovery Institute i USA i mitten av 80-talet. 2001 grundade Anders Magnusson Svenska Institutet för Sorgbearbetning i Stockholm. Hösten 2011 började första kursen i sorgbearbetning på Varberga vårdcentral. I nuläget har 7 grupper genomförts med 43 deltagare och 32 individuella kurser.

Syfte Programmet går ut på: 1. att lära patienten förstå vad sorg handlar om och hur den påverkar oss 2. att lära patienten bearbeta den känslomässiga smärtan från förlusten/sorgen 3. att patienten skall bli bestående fri från smärtan och må bättre

Vad är sorg? Sorg är en naturlig känslomässig reaktion vid en förändring av en välbekant livssituation Sorg är de ofta motstridiga känslor som inträffar vid en förändring eller en förlust

Sorg drabbar oss alla i form av olika förluster, dvs händelser som kan orsaka känslomässig smärta. Exempel på förluster: Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Flyttar Konkurser Mobbning Sjukdom Överfall Övergrepp

Problemet med sorg eller förluster är inte händelsen utan den känslomässiga smärtan som händelsen för med sig.

Studien Påbörjades våren 2011 och pågick till sommaren 2013 34 patienter ingick totalt i studien Studien resulterade i en D-uppsatsen vid Örebro Universitet våren 2013. D-uppsatsen blev klar i november 2013

Siffror och statistik

Vilka deltog i programmet? 29 kvinnor och 5 män. 20 kvinnor deltog i grupp och 9 gick individuellt 3 män deltog i grupp och 2 gick individuellt Ålder: 18 till 72 år, de flesta i åldersspannet 18 till 65. Hur länge hade deltagarna gått med sin sorg? 50 procent har haft sorgen 6 – 12 månader 47 procent har haft sorgen 12 månader eller mer 3 procent (dvs 1 patient) mindre än 6 månader Alla deltagare utom en kvalificerar sig för vad som kallas komplicerad sorg

Resultaten visar Metoden Sorgbearbetning hjälper. Patienterna upplever sig få hjälp med sorgen. Sorg och sorgereaktioner är individuell och utvecklingen kan inte förutsägas på individnivå. BONUS: Den psykiska ohälsan minskar (ångest & depression)

Resultat från självskattningsenkäterna General Health Questionnaire – 12 (GHQ-12) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) Generellt dåligt psykiskt mående sjunker till nästan normalnivå Ångest sjunker till normalnivå Depression sjunker till normalnivå Med normalnivå anses ingen indikation på problem som föranleder hjälpinsats Diagram medianförändring T1 till T3 GHQ-12, HAD-A och HAD-D total Not.GHQ-12: n (T1 & T2) = 34, n (T3) = 23. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter). Not. HAD-A & HAD-D: n (T1 & T2) = 20, n (T3) = 11. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).

Resultaten visar vidare Enligt de öppna frågorna upplevde 92 procent av patienterna sig hjälpta i sin sorg tre veckor efter programmet och 87 procent efter sex månader. Patienterna som upplevde en förbättring, enligt självskattningen vid tre veckor resp sex månader GHQ-12: 87 procent resp 76 procent HAD-A: 95 procent resp 100 procent HAD-D: 60 procent resp 100 procent

Individuell utveckling Spridningsdiagram GHQ-12. Patienternas utveckling på individnivå vid T1, T2 och T3. Individuell utveckling Komplexitet Svårförutsägbart Not n = 21. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).

Effekt eller signifikans i resultatet En effektmätning gjorde med hjälp av Cohen’s d Värdena enligt Cohen ska tolkas enligt följande: d = 0.20 ska tolkas som liten effekt d = 0.50 ska tolkas som medel effekt d > 0.80 ska tolkas som stor effekt

Svagheter i studien Avsaknad av kontrollgrupp Skuggkontroll används istället

Programmets omfattning GRUPPROGRAM Kurslängd: 9 veckor Omfattning: Ett möte á 2 timmar per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 18 timmar med tex 10 patienter ger 2 arbetstimmar per patient. Förutsättningar: Ett grupprum stort nog för 12 deltagare med whiteboardtavla, samt 2-3 smårum för smågrupper om 3-5 deltagare. INDIVIDUELLT PROGRAM Kurslängd: 8 veckor eller anpassat efter patientens individuella behov Omfattning: Ett möte á 1 timme per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 8 arbetstimmar per patient Förutsättningar: Ett samtalsrum Avgift: patientavgift för varje träff, samt inköp av kursbok som kan köpas i receptionen. Övrigt: En certifierad handledare (av Svenska Institutet för Sorgbearbetning)

Framtiden, hur går vi vidare? En utökad studie, ett större projekt på fler vårdcentraler i Sverige?! En större tillgänglighet av programmet på vårdcentraler i alla landsting?!

Kurator Nils Rygaard, Varberga vårdcentral, ÖLL Kontaktinformation Kurator Nils Rygaard, Varberga vårdcentral, ÖLL nils.rygaard@orebroll.se