Om att arbeta med skolans kunskapsuppdrag Konferens om Kunskap på villovägar Pite Havsbad augusti 2013 Professor Sven-Erik Hansén Åbo Akademi

Globalisering Nya föreställningar om världen – om ekonomi, politik osv. IKT – centralt medel globalisering = världsoordning (Bauman, 2002) ”ingen sitter vid kontrollbordet och ingen tar planeringen och ännu mindre tar ansvaret för det samlade resultatet” Ekologisk kris - Hållbar utveckling Homogeniseringsprocess Strukturell harmonisering av utbildning i Europa, jfr Bolognareformen, kultur, politik, utbytesprogram Liberalisering – radikalisering jfr nyliberala strömningar; New Public Management Trygghetssystem monteras ner Kommersialisering av utbildningen Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar) Individualisering (individuella studieplaner) Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas Extremism (grupper, individer) “Två slag av medborgarskap” Nationell Supranationell Kvalitetssäkring --- marknadsorienterad redovisningskultur Styrning via evaluering och resultat Auditering, certifiering, ackreditering, standardisering

Ex.: Urval av dokument om entreprenörskap OECD 1989 Enterprising culture 1990 Entrepreneurship and local initiative 1991Environment, schools and active learning 1994 OECD Job study 1995 Education and employment 1998 Fostering Entrepreneurship 2001 Putting the young in business 2003 Entrepreneurship, local economic development 2005 OECD Outlook on SME and Entrepreneurship 2006 Higher Education Management… Special issue on Entrepreneurship EU 1992 Maastricht Treaty 1993 White paper on Growth 1995 White paper on Education 1996 European year of Lifelong Learning 1997 European Council…on Employment 1998 Fostering Entrepreneurship 2003 Green Paper on Entrepreneurship 2004 Final Report “Best practice” 2005 Policy for growth and jobs: Strategy for Fostering entrepreneurial mindsets through Education… Mahieu, R Agents of change and policies of scale. A policy study of Entrepreneurship and Enterprise in Education. University of Umeå.

En annan scen Home-related factors affecting achievement Parents’ education and occupation (families, n = 300) (Ngorosho, 2011) FathersMothers Education levelN%N% No formal Primary Adult Secondary/higher Total Occupation Non-monthly paid activities Semi-skilled activities Professional jobs Total

En annan scen Home literacy environment 5 ItemConditionN% Books (School books)No book17057 One to two11237 Three or more186 Total Exercise booksLess than to Seven or more4013 Total Pen/pencilNo pen/pencil4716 One17558 Two or more7826 Total300100

Kunskapsfrågan i blickfånget

1. Nationella utvecklingsprogram  Kunskapslyftet i Norge  Lärarlyftet i Sverige  Programmet Kunnig i Finland 2. Reformer av lärarutbildningar  Intensiv reformtakt  Fokus på lärarstuderandes kunskaper (ämne, pedagogik) 3. New public management (Accountability)  Internationella kunskapsmätningar  PISA, TIMSS osv.  Marknadsorienterad redovisningskultur – Kunskap på villovägar?

 Visjon  Å skape en bedre kultur for læring for et felles kunnskapsløft.  At elevenes grunnleggende ferdigheter skal styrkes.  Omfattende kompetanseutviklingstiltak for skoleledere, lærere og instruktører.»  Å utvikle nye, gjennomgåande læreplanar i alle fag i grunnopplæringa.  Målsättning  At det beste i grunnopplæringen i Norge skal ivaretas og utvikles videre  At elever og lærlingar settes bedre i stand til å møte kunnskapssamfunnets utfordringer.

 Paraplybenämning för den svenska regeringens satsningar på lärarfortbildning och lärarutbildning  Lärarlyftet är planerat att införas etappvis  Lärarlyftet I inleddes 2007  Omfattar fortbildning och införandet av en ny lärarutbildning  Betoning av ämneskunskaper och didaktiska kunskaper  Lärarlyftet II inleddes 2012  Fortgår till år  Reformerna är nära kopplade till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimation.

 Undervisningsministeriets fortbildningssatsning  Målsättning  Att utveckla fortbildningen för personalen inom undervisningsväsendet  Att skapa förutsättningar för en strukturerad och långsiktig fortbildning  Att upprätthålla undervisningspersonalens förmåga att förnya arbetet  Att förbättra undervisningspersonalens kunnighet  Fokus på ledningsfunktioner och på mentorsstöd åt nya lärare

Danmark (2001)2006 Finland (Bologna) Island Norge Sverige

Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Trinn undervisnings- ämnen (minst) Norsk, matematik obligatoriska 30sp 1 fag 60sp Stadieanpassat innehåll Trinn undervisn.fag 60sp var 30sp skolrelevant fag Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska fag Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor ”Klasslärare” Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering i undervisningsämnen ”Ämneslärare”

Breddkompetens Djupkompetens Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning Åk (1-6) Huvudämne pedagogik ( sp) Undervisningsämnen och ämnes- helheter sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) (ny behörighet) Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne ( sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta Behörig- het Behörig- het

 Förskollärarexamen (210hp)  Grundlärarexamen (240hp)  Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans åk 1-3  Inriktning mot arbete i åk 4-6  Inriktning mot arbete i fritidshem  Ämneslärarexamen  Inriktning mot arbete i åk 7-9 (270hp) 3 ämnen  Inriktning mot allmänna ämnen  Inriktning mot allmänna ämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen  Inriktning mot yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen  Inriktning mot praktiska och yrkesämnen  Inriktning mot arbete i gymnasieskolan ( hp) 2 ämnen  Yrkeslärarexamen  Speciallärarexamen  Ges på avancerad (fördjupad nivå) nivå, som en magisterexamen

 Vetenskaplighet (betonas i alla nordiska länder utom i Da)  Ämnesdidaktik och ämneskunskaper (lärarlyft i Sv och kunskapslyft i No, Osaava Fi)  Gemensam pedagogisk kärna (allmändidaktik, jfr Sverige UVK, tidigare AUO)  Lärande, läroplan och undervisningsprocess  Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder  Ledarkompetens, relationskompetens  Helhetsorienterad (teori-praktik)  Tydlig professionsidentitet (jfr Danmark)  Specialpedagogiskt kunnande (betoning i Fi; särskild utbildning/specialisering)  Skärpta behörighetsregler (jfr Sverige, lärarlegitimation = ackreditering)

Rekrytering Generell trend i Norden och i Västeuropa: Fallande söktal till lärarutbildningar Fallande kvalitet på sökande Flykt från yrket: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket Siffror som 20-30% vanliga i stora urbana miljöer Undantag Finland: Lärarutbildningen attraktiv Förtroende bland allmänheten och den ekonomiska och politiska eliten

Motstridiga drivkrafter bakom skolans kunskapsarbete

 Skolan – del av en marknadsorienterad redovisningskultur  Starka dokumentationskrav (kontroll):  Lokala planer och uppföljning, individuella utvecklingsplaner, skolor (lärare) rangordnas  Driver fram en speciell form av kunskapslogik  Komponent i en ekonomisk och förvaltningsmässig styrningsfilosofi  Effektivitet, jämförelse, standardisering  Städar bort ”det mänskliga” ur arbetslivet (Hellsten, 2013)  Stimulerar till en instrumentell syn på lärarens arbete  Pedagogisk diskurs och kunskapsarbete underordnas ekonomi (Ball, 2001)  Deprofessionaliserande (Biesta,1999; Aspelin, 2009; Sahlberg, 2011)

1. Standardbaserad utbildningspolitik Resultat och ökad kvalitet knyts till processer för ackreditering, ´ befordran, sanktioner, finansiering (Popham, 2007) o Inriktning mot ökad kontroll, styrning och krav på dokumentation. ”Insikten om att just detta bidrar till att förstöra lärares arbetssituation och hindrar skolans inre utveckling växer nu långsamt fram. Nu talas det istället mer om att minska kraven på dokumentation - och om att öka lärarnas professionella frihet.” (Carlgren, 2013) Centralt fastställda läroplaner (”standards”) o Fokus på effektivitet o Prov- eller testbaserad kunskapsredovisning, resultatansvar o Detaljerade och ambitiösa resultatmål

2. Ökat fokus på basämnen Ämnen lyfts upp som primära mål och mätare av effektivitet (läsning, skrivning, matematik och nat.vet.) o Fokus på säkert ämnesstoff  Förbereder elever för proven (Au, 2009).  Ju större betydelse provresultaten har, desto mindre frihet i klassrum för kreativitet och experiment PISA, TIMSS, PIRLS styr nationella läroplaner o Kort sagt: Vi kan slå fast at den norske skolens formål (syfte) i praksis er erstattet med indikatorer og rangeringer fra OECD-eksperter og fra PISA-prosjektet. (S. Sjöberg, 2012) o Ingen får misslyckas o Undervisningstid ”stjäls” från andra ämnen, speciellt SO-ämnen, bild och musik o Allsidig utveckling (”Fostran”, skolans demokratiuppdrag)? Kunskap på villovägar? (GERM) (Sahlberg, 2011)

3. Modeller från näringslivet Etiska mål för personlig utveckling kombineras med o hegemonisk styrning o ekonomisk vinst (jfr privatskolor) Näringslivsmodeller begränsar o nationell politisk skolutveckling o utbildningens inneboende förmåga till förnyelse (Levin, 1998) o lärares och skolors försök att lära av varandra o kollegial kompetensutveckling som energikälla för varaktiga förbättringar i skolan Konsulter från näringslivet köps in

4. Högt resultatansvar av avgörande betydelse Framgång eller misslyckande avgörs genom o Standardiserade prov och externa utvärderingar o Endast begränsade delar av utbildningen i skolan fångas upp Race to the Top (RTTT) – lanserades 2009 av USA (4,35 miljarder dollar) o Uppmuntrar till konkurrens mellan stater och mellan skolor o Centralt – att även mäta lärares och ledares effektivitet genom standardiserade prov Tvång, påtryckningar, skam, toppstyrning, marknadsprinciper, konkurrens, standardisering, prov, lättare och snabbare utbildningsvägar för lärare, att stänga skolor med dåliga resultat, avskeda ineffektiva lärare och rektorer och sedan starta om med unga lärare och nyöppnade skolor – samma reformstrategier som har misslyckats kapitalt under två decennier i många anglosaxiska länder – håller på att återuppfinnas och genomföras på nytt och med ännu större kraft och beslutsamhet (Hargreaves, 2011)

 Kärnan – autenticitet  Autentisk (äkta, genuin, det jag är innerst inne) i bemötandet av eleverna (P. Fibæk-Laursen 2004)  Handlar i överensstämmelse med egna grundläggande värderingar, i harmoni med professionens värderingar  Pedagogisk, praktisk och ämnesmässig kompetens smälter samman till en integrerad del av lärarens personlighet  Professionell och personlig utveckling sammanvävda  Inget avstånd mellan person och professionalism  Innebär att handla och agera utifrån ett personligt förhållningssätt till yrkets krav.  Autenticitet – professionalism på högsta nivå!

 Nygammal sanning  Kvaliteten på relationer mellan involverade är avgörande för att undervisning och lärande ska lyckas  Elevens behov av trygghet, empati och tillit som grund för lärande  Öppnar för en positiv kunskapsspiral; Ju mer vi vet dess mer lär vi oss tillsammans  Respektfullt förhållningssätt till eleverna  Bemöter elever som personligheter  Medveten om att förmågan att växa som människa står i proportion till förmågan att känna tillit  Kan reglera graden av närhet och distans  Icke-dömande relation, förståelse för barns utveckling  Jfr ”modelläraren” Stavros Louca (fysik- och matematik)  Berörde många: ”Det viktigaste är att vinna barnens förtroende, respekt och kärlek”.  ”När man tycker om något ger man mer engagemang”  ”Hjälp eleverna att tro på sig själva! Skapa hopp och framtidstro! ”  ”Läraryrket är framtidsorienterat”  Läraryrket - ett kall!?  Personliggör sitt arbete  Personliggör sitt samhällsuppdrag.  Vill åstadkomma något värdefullt för eleverna  Ansvar för sin personliga och professionella utveckling

 Utgår från ett ontologiskt antagande  Den mänskliga existensens fundament är varken individen eller kollektivet, utan människa med människa;  Tillvarons grundrelation; jag och du  The focal point of education is ”Between” (Buber; jfr Aspelin, 2009) ”Jag för dig – du för mig” ”Furaha yako nu furaha yangu – Your joy is my joy”  Förtingligad relation: jag och det (jfr GERM) ”Jag för mig – du för dig” ”Between” JagDu

Finlands väg

Utbildningspolitiken i Finland – egen väg o Lösningar som avviker från en marknadsdriven policy o Få av strategierna från GERM (RTTT) har använts Bygger på o utbildningssystemets goda rykte o tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens kunskap och autonomi) o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för: Rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality o den kommunala skolan (få friskolor) Aktivt samarbete mellan utbildningssektor och näringsliv o Uppmuntrat skolor att experimentera kreativt o Främjat entreprenörsanda och en positiv attityd till arbete

Lärarnas arbetsstil och yrkesetik Finländska lärare skapar och håller distans o bättre arbetsdisciplin o större lärarauktoritet än i övriga nordiska länder Eleverna blir o mer benägna att göra det läraren ålägger dem o mer benägna att anstränga sig; att inte ge upp inför svårigheter; Finländska elever får på så sätt bättre studievanor ”Pupils learn even if they don’t want to. We make them learn” God lärarutbildning, djupa ämneskunskaper. o Högre status för läraryrket i Finland än i övriga Norden o Goda ämneskunskaper och god status --> låg andel obehöriga lärare Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland’s Success in PISA. Oxford University. PISA

 Paradoxer  Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna  På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle  Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005)  Påstådd ”konservatism” - en tillgång?  ”En konservativ skola med konservativa lärare”  ger goda resultat i framtidsorienterade kunskapsorienterade mätningar  Vad är konservatism? PISA reflektion