Presentation av Tycho Wachtmeister HUT Skåne 16/11 2010 LRF, Höör

Knutstorps Historia Godset har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1772. Vår farfar bedrev Sveriges största stuteri med galopphästar. Vår far Arvid och farbror Rutger tog över godset och stuteriet upphörde 1945 i samband med farfars död. 1956 avvecklades även godsets mjölkkobesättning efter utbrott av mul- och klövsjuka. Under andra hälften av 1900-talet bedrevs intensivt skogs- och lantbruk. Godset delades 1972 och numera äger och driver vår kusin Henrik huvudgården med skog, hus och lantbruk. Vi ärvde 2000 ha skog.

Avkastning-Härlighet-Riskbalans Omställning 90 Ek och pyntegrönt Återköp av gårdar sålda före 1945 Egna djur för landskapsvården Barr ersätts med löv och ädelbarr Jakt är lönsammare än turism Skåne går från landsbygd till storstadsregion Skapa boendemiljöer

Våra förutsättningar Gran planteras 1900-1914 Ny gran planteras 1958-1968 Knutstorp delas 1972, huvudgård & skog Skogvaktare & Far pensioneras 1989 Tycho & Fredrik tar över 1 940 hektar skog och 60 hektar öppet Samarbete med Trolleholm Civilingenjörer med konsultfirmor i stan

Knutstorps Skogs AB Mål med fastighetsägandet Bevara fastigheten i familjens ägo Utveckla fastighetens avkastningsförmåga Utveckla fastighetens härlighetsvärde Utveckla fastighetens riskbalans Målsättningar för driftsgrenarna Jordbruk: öka arealen Skog: kapitalackumulering Jakt: mindre kvalitetshöjning Härlighet/miljö: kvalitetshöjning Pyntegrönt: under uppbyggnad Bostäder. Sträva efter att bibehålla en låg nivå Konsultarbete: finansiera investeringar på kort sikt

Knutstorps Skog Ägoslag Antal hektar Åker 525 (varav 124 arrende) Bete 151 Betesvård 85 Trolleholm 11 Böketofta 55 Toppeladugård Pyntegrönt 120 (varav 40 arrende) Skog 2 200 Väg, mosse mm 30 Totalt 2 861, 164 arrende och 160 betesvård

Vår nya kund är myndigheterna som styrs av politiker som påverkas av opinionen Kunder Produkter Bonde Företag Vanliga Företag Konsumenter Opinion/ Politiker/ Myndigheter Trä X Kött x Spannmål Miljö-/naturvård

Köttkvalité Produktion Smak Miljö Snabbväxande Marmorerat Ekologiskt Lättstyckat Hängmörat Naturbete Magert Smakrikt Omega3 Stora detaljer Ej slaktstress Djurvård

Vad är en naturbetesmark? Ej utsatts för kultiverade åtgärder såsom gödning, sprutning, kalkning eller stenröjning. Öppet och Ljustillgängligt

Källa, Skånskt Naturbeteskött BIOLOGISK MÅNGFALD Naturbetesmarkerna är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden och variationen i odlingslandskapet. De är bland de mest artrika markslagen i vårt land.   Den ljusa sommarängen och den svenska björkhagen, stengärdsgården, odlingsröset och åkerholmen, vägrenen och det öppna diket - alla bidrar de till den biologiska mångfalden. I ängen kan det finnas 40-50 örter av blommor och gräs per kvadratmeter. Det kan finnas mossor, lavar, svampar, skalbaggar, fjärilar och fåglar. Årlig avbetning och ett högt betestryck krävs för att bevara ett rikt växt- och djurliv. Betas den inte eller för svagt tar högvuxna gräs och lövsly överhanden. Källa, Skånskt Naturbeteskött ”

Köttet Köttet är moget, saftigt och av hög kvalitet. Djuren har en längre uppfödningstid med bete. Djurslaget är kviga, stut och ungko. Dessa ger något fetare kött. Smaken sitter i fettet. Köttet hängs på gammaldags vis i en vecka och möras därmed naturligt vilket ger mindre skärmotstånd. Kött från djur som gått på naturbetesmarker och ätit grovfoder i form av gräs har mindre mättat fett i fettsyresammansättningen. Detta innebär att det minskar blodets kolesterolvärde som i sin tur minskar hjärt- och kärlsjukdomar. Ej snabbuppfödda – fibrerna i musklerna färdigutvecklade. Köttet har en regional förankring. De är uppfödda, slaktade och styckade i Skåne. Detta innebär ökad identitet, spårbarhet och mindre transporter. Uppfödningsmodellen bidrar till de svenska miljömålen kring ett rikt odlingslandskap.

Regler för Naturbeteskött Mer än hälften naturbetesmark Naturbete minst halva betesperioden Ej beträda naturbetesmark 1/12 – 15/4 Ej beta naturbetesmark med gödslad mark Stutar, kvigor och ungkor Endast stödutfodring vid betessläpp och och installning Minst 60% grovfoder Hängmörat (skånskt naturbeteskött) Ej soja i fodret

Utmaningar för oss bönder Hitta rätt kunder Informera opinionen Hålla efter varandra Hålla en genomgående hög standard Marknadsföra köttet

Vem är kund ? Säljare Köpare Bonden Koperationen Få aktörer Många aktörer Många aktörer Få aktörer Aktiva Passiva Passiva Aktiva Kontaktar Svarar Svarar Kontaktar Gör reklam Tar emot reklam Tar emot reklam Gör reklam Smörjer Nonchalant Uppsökande Svårtillgänglig Uppsökande Representerar Blir bjuden Blir bjuden Representerar Beskriver varan Bedömer varan Bedömer varan Beskriver varan Sätter pris Beslutar hur mycket Beslutar mängd Sätter pris Täcker behov Ersätter Täcker behov Täcker behov Faktura Betalning Får pengar Avräknar Leverantör Kund Kund/leverantör???

Mjölk Tung köttras Lätt köttras Naturbete/Krav Konv. Ko Ja Ok Dyrt Kviga Svårt Bra Tjur Stut Naturbete/Krav innebär slakt vid 20 till 36 månader = välsmakande, nyttigt och moget kött Mjölk från ekoko är för värdefullt att utfodra kalvar med Tung köttras kräver mycket foder

1997 Vi hade köpt vår första gård 1995 och vår betesarrendator fungerade inte Hur sköta dåliga betsmarker? Vilket kött smakar bäst? Hereford klarar detta och kräver inte mycket! Vi köpte 17 kvigor och hyrde en tjur

Certifieringar

Varför Hereford? Välmarmorerat, välsmakande och mört kött Lugna och lätthanterliga Lättkalvande Anpassade till att ta sitt största foderintag på bete. Låga övervintringskostnader Väl lämpad för svenska förhållanden

Ekonomi i vår besättning Förstklassigt kött - Certifierade ”Skånskt Naturbeteskött” Stutar, kvigor och ungkor Föds upp på gräs och ensilage Hängmörade Naturvård Öppet landskap Ekologiskt Naturbetesmarker Biologisk mångfald Uthyrning av betesdjur Begränsade kostnader Gamla byggnader Korna går ute på bete länge

EU-och miljöersättningar per säsong (%) 2003 % 2007 % 2009 % Tkr 2003 Tkr 2007 Tkr 2009 Gårdsstöd 54 43 49 1203 1 128 1663 Protein (havre/ärt) 2,7 1 61 26 37 Handjursbidrag 3,5 7 77 188 242 LFA 2,2 3 2 79 72 Våtmarker 0,5 10 32 50 Betesmarker 11,8 11 6 263 283 204 Certifiering 1,6 35 16 EKO djur 14 22 21 316 583 689 Vallodling 8,7 194 91 109 EKO spannmål 23 70 187 Betesbidrag andras beten 5 140 108 Totalt 100 2231 2637 3361

Intäkter per säsong i tkr 2007/08 % 2009/10 Slakt 1 160 22 1 599 24 Kött 174 3,3 338 5 Livdjur 401 7 40 0,6 Ensilage 29 87 1,3 Spannmål 911 17 1 250 19 Summa 2 675 50,3 3 314 49,7 Ersättningar 2 637 3 361 Totalt 5 312 6 675 Många uppfödare har relationen 70/30