Medeltiden Cirka 500 e. Kr e. Kr.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ideologiernas framväxt
Advertisements

Bakgrund - Medeltiden Medeltiden brukar kallas just medeltiden för att det är perioden mellan Västroms fall och renässansen (ca vt). Medeltiden.
Geografi Henrik Carlsson.
Historien om Antiken i Grekland.
De tidiga civilisationerna
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
Medeltiden Norden Europa
MELLANKRIGSTIDEN.
Antikens Grekland Prov fredag v. 47.
Folkvandringarnas tid: gränsen mellan Antiken och medeltiden
Mellankrigstiden.
Egypten.
Korstågen På 600-talet hade profeten Muhammed skapat en ny religion.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Islam.
Katolska kyrkan Läs sidorna
Övergången från medeltid till Renässans. Ca år
Levnadsvillkor och resursfördelning
Människans äldsta historia
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Feodalism.
Ett nytt Europa.
Det industriella genombrottet
Medeltiden.
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
FRANSKA REVOLUTIONEN
Orsaker till den franska revolutionen
HÖGMEDELTIDEN 1000 – 1300 Förändringar som gör att vi kan tala om en ny period: - Treskiftet - Hjulplogen Som i sin tur leder till…
Sveriges äldsta historia:
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Den äldsta tiden i människans Historia f. Kr f. Kr
Historia A, Anna-Karin Andersson, Slottegymnasiet
Medeltiden C:a 500 – 1500 e.Kr..
..den epok som följer Medeltiden
Frihetstiden
Medeltiden.
Frihetstiden
1. Förändringar inom jordbruket
Medeltiden C:a 400 – 1500 eKr Jonas Ekervärn Historia Arlandagymnasiet.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.

PESTEN.
..Forts. Högmedeltiden Kritik mot kyrkan
1800-talet.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Frihetstiden
Tillståndet i landet Andel av befolkningen Betala skattRöst i riksdagen Första ståndet (adel) 1%SkattebefriadeEn röst Andra ståndet (präster) 1%SkattebefriadeEn.
Att leva på stormaktstiden
Utkik Historia: s , Frihetstiden
stenåldern, bronsåldern och järnåldern
Industriella Revolutionen
Karl XII & Stora Nordiska kriget
Industriella revolutionen
Medeltiden Hur folk lever på Medeltiden? De flesta är bönder Marknadsplatser träffades man Köpa och sälja Under Medeltiden blev några städer.
Medeltiden  År 395 e Kr upplöses romarriket  Medeltiden kallas tiden mellan Västroms fall 476 e Kr till ca 1500-talet  En gemensam europeisk kultur.
Gustav Ericsson Wasa.
Kungarna och krigen del 1
Kyrkan Medeltiden åk 4 del 3.
Hur levde man under medeltiden
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
Historia.
Medeltiden –den mörka tiden?
Den ryska revolutionen
Vad tyckte svenskarna om de som styrde Sverige?
Vårt viktiga vatten förr och nu…
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

Medeltiden Cirka 500 e. Kr. - 1500 e. Kr. Bilden visar adeln under medeltiden.

Varför ”the dark ages”? Digerdöden ledde till minskad befolkning. Klimatförändringar  missväxt, svält. Sjukdomar spreds fort: inte samma kunskaper om hygien/smitta som idag. Hög dödlighet.

Efter Romarrikets fall Folkvandringar. Ingen stat som styrde och knöt samman Västeuropa efter fallet. Ingen reglerad ekonomi ”rövarekonomi”. Rikedomar genom plundring. Otrygg och orolig tid för människorna.

Äldre medeltid 500-1000 Feodalism Ett hierarkiskt samhällssystem. Länssystem: kungen delade ut jord och en storman (vasall) blev ansvarig för ett län. I utbyte blev vasallerna skyldiga att ställa upp med soldater i krig. Vasallen tog ut skatt som bönderna betalade. Skatten betalades i natura.

Äldre medeltid 500-1000 Vem hade makten? Decentralisering: makten fördelades mellan vasallerna. De styrde sina områden, inte kungen.  Kungens roll minskade med det feodala systemet.  Adeln växte och blev en större del av samhället. Betalade ej skatt.

Äldre medeltid 500-1000 Forts. Vem hade makten? Jordbruken organiserade kring en borg eller slott. Bönderna utförde dagsverken och lämnade en del till sin herre. Var underordnad herren. Bönderna var livegna och hade få rättigheter. Däremot kunde han inte säljas, och hade en viss äganderätt till sin jord. Gården ärvdes ofta av sönerna.

Äldre medeltid 500-1000 Katolska kyrkan Kristendomens syn på människan och livet levde människorna efter.  Gud fanns överallt i vardagen och bestämde över din roll i samhället. Ansvarig för utbildning. Skriftspråket viktigt för kyrkan och klostren. Skattebefriade. Kyrkan var väldigt rik: de ägde jord, alla bönder betalade ett tionde, en kyrklig skatteform, samt gåvor från troende (för deras frälsning) bidrog till kyrkans rikedomar.

Äldre medeltid 500-1000 Forts. kyrkan Tänk på att kristendomen genomsyrade alla aspekter av samhället: alla hade sin roll och skulle passa in i det samhälle Gud hade skapat.  Gud straffade människorna för deras synder: svält, sjukdomar, dålig skörd, pesten. Kyrkan var den tredje inflytelserika gruppen i detta feodala samhälle, som kunde möta sig med kungen och adeln.

Äldre medeltid 500-1000 Islam och den arabiska världen Islam växer under Muhammeds ledning under 600-talet Den arabiska världen expanderar: norra Afrika, Arabiska halvön, Mellanöstern.

Högmedeltiden 1000-1300 Handeln och städer Befolkningen ökade i västeuropa,1000-1300-talet. Från 12-15milj till 45-50milj Fortfarande vanligt med naturahushållning, och inte penninghushållning. Handeln växte, fler handelsstäder bildades. Dåligt utvecklad infrastruktur, svårare att frakta varor. Vattenvägar var att föredra. Östersjön, Nordsjön, Medelhavet.

Högmedeltiden 1000-1300 Jordbruket förändras Började odla upp ny mark. Vattenkvarnar, väderkvarnar, ny plog som drogs av hästar istället för oxar. Hästarna var snabbare. Från tvåskifte till treskifte. Jorden var delad i tre delar, växlade mellan höstsäd och vårsäd, och det tredje året låg den i träda. Varje skörd ger dubbelt så mycket föda.

Handelsstäder: Östersjön och Nordsjön (Hansan)

Högmedeltiden 1000-1300 Forts. Handeln och städer Skillnad på olika varor: Lyxvaror: textilier, kryddor. Nödvändighetsprodukter: trä, järn, salt. Risker med handelsverksamheten, pga. ”rövarekonomin”. Städerna var från början områden som lydde under en herreman. Växte fram från borg, katedral, eller naturliga mötesplatser.

Högmedeltiden 1000-1300 Växande samhällsgrupp i städerna Borgerskapet: hantverkare och köpmän. Passade inte in i kyrkans samhällsordning. Penninghushållning fick en större betydelse. Säljer en del av sin produktion för pengar, för att sen köpa andra varor. Utvecklade skrån för att skydda sin verksamhet, reglera pris och kvalitet. Lärling > gesäll > mästarprov.

Högmedeltiden 1000-1300 Korstågen Återta Palestina från islam. Visa kyrkans inflytande och roll i samhället, ”Guds vilja”. Handelspolitiska orsaker: säkra handelsvägar och varor. Norditalienska städer finansierade korstågen av dessa anldeningar. Kulturellt utbyte: vetenskapsmän och filosofer.

Senmedeltiden 1300-1500 Digerdöden Klimatförändring  Undernärda människor, svältkatastrofer ökade bara antalet döda. Digerdöden: svårt att undvika pesten! (1347) Extremt hög dödlighet när man drabbades. 35-40% av europas befolkning dog. Människorna trodde att Gud straffade dem Tomma gårdar, svårt att hitta arbetare till jordbruken. Överlevande bönder fick det bra! Godsägare fick det sämre…

Senmedeltid 1300-1500 Maktskifte Kungens makt stärktes, adelns började förlora sin politiska och militära ställning. Köpte soldater-höga skatter- bondeuppror Skifte till penninghushållning = kungen kunde köpa det han behövde. Feodalismen fungerade inte längre som styrningsmedel = ej styra landet genom förläningar. Parlament (riksdag) samt representanter; präster, adel, borgare. Bönder tillkallades sällan.

Senmedeltid 1300-1500 Krisperiod för kyrkan Fler började kritisera och ifrågasätta kyrkan. Kritiserade rikedomarna och påvar/prästers högre status och makt. Bibeln innehöll det nödvändiga för frälsningen. Kyrkan behövde inte vara förmedlaren. Även adelns privilegier kritiserades.

Senmedeltiden 1300-1500 Hundraårskriget Konflikten berörde franska landområden som engelska kungar kontrollerade. Kriget pågick inte konstant under hundra år, utan skedde med mellanrum. De behövde samla ihop pengar (krig är dyrt!), soldater, mat, krigsmateriel. Svårt då pesten spreds över Europa.

Viktigaste punkterna att förstå Feodalismen som organiserade människorna på ett speciellt sätt (relationen mellan de olika samhällsgrupperna). Kristendomen och religionens roll i människans liv och samhället. Ekonomin: handel och produktion, naturahushållning och penninghushållning.